facebooktwittermail d

Skog i Baltikum allt viktigare för svenska aktörer

Den baltiska virkesmarknaden är ung och konjunkturkänslig. Men det finns flera skäl att hålla ögonen på den, skriver ATL:s skogsexpert Carl Johan Moberg.

Såg ett seminarium om att äga skog i Baltikum. Där pratades det om högre virkespriser än i Sverige, men lägre markpriser. Hur kommer det sig att det skiljer sig så mot den svenska marknaden? 

Med vänlig hälsning, 

Jan

Hej Jan,

du har helt rätt i att skogsfastighetspriserna skiljer sig mycket mellan Baltikum och Sverige, framför allt södra Sverige. Skillnaderna är dessutom väldigt stora. Liknande fastigheter utifrån virkesförråd och bonitet kostar långt mindre än hälften mot i Sverige. 

Jag tror att det i grunden kan förklaras av att skogsfastighetsmarknaden i Baltikum är i sammanhanget ganska ung och väldigt fragmenterad. Skogsmarken delades ju ut till befolkningen när Sovjet föll 1991.

Men eftersom Baltikum exporterar mycket virke till exempelvis Sverige tror jag att virkesmarknaden kring Östersjön integreras allt mer. Det borde betyda att virkespriser och priser på skogsmark balanseras utifrån mer lokala och regionala förutsättningar, vilket i sin tur ju borde betyda att skogsmark i Baltikum kommer att öka i värde. 

Dessutom sker nu en stor utbyggnad av skogsindustriell kapacitet runt hela Östersjön och det kommer att öka behovet av baltiskt virke. Även om det inte finns något massabruk i Baltikum så finns det redan i dag en stark efterfrågan på exempelvis massaved.

Eftersom den baltiska virkesmarknaden är väldigt exportberoende blir den också mer känslig för konjunktursvängningar. Det ger mer volatila priser än i Sverige. Samtidigt rör sig virkespriserna tidigare i Baltikum än i Sverige. Baltikum kan alltså vara intressant att hålla ögonen på även ur ett virkesmarknadsperspektiv. 

Under senhösten och vintern har man kunnat se priser på 70 euro/ m3fub för massaved och pallvirke, 90 euro/m3fub för talltimmer och 35 eur/m3fub för brännveden, vilket skiljer sig en del när man jämför med de listpriser som ligger i Sverige. Priserna anges fritt bilväg.

För att summera så håller den baltiska skogsfastighetsmarknaden på att utvecklas och bli en allt mer integrerad del av virkesflödena kring Östersjön. Baltikum kommer förmodligen att bli allt viktigare för de svenska industriaktörerna och det gör området intressant ur ett investeringsperspektiv. Prisskillnaderna borde rimligtvis jämna ut sig över tid, även om virkespriserna fluktuerar mer utanför Sverige. 

Som alltid när man tittar och räknar på en investering i skog ska man vara noga med att undersöka fastighetens beskaffenhet och titta lite extra på boniteten. Bonitet är ett mått på hur mycket skogen kan växa och på många ställen i Baltikum växer det mer än på många håll i Sverige. Så med lägre markpriser, möjligheter till bra virkesaffärer och bra bonitet är att köpa skog i Baltikum en väldigt intressant investering.

Hoppas att det var lite svar på frågan. Om inte, återkom!

Mvh

Carl Johan Moberg

Marknadschef på Virkesbörsen

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu