Godkännande av växtskyddsmedel fungerar inte optimalt och det påverkar svensk konkurrenskraft. Det deklarerade Jordbruksverkets växtskyddsråd i samband med att dialogforumets årsrapport publicerades.
– Frukt och grönt har det svårast, men även höstrapsodlingen har en tuffare situation framöver när preparaten Butisan och Nimbus har försvunnit. Det finns några alternativ, men de är inte fullgoda, säger rådets ordförande Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket till ATL.
Måste till i praktiken
Harmonisering av reglerna kring växtskyddsmedel måste till i praktiken, enligt rådet.– Det är samma regler för alla länder i grunden, men ändå blir resultaten olika. Dels har vi en striktare bedömning hos Kemikalieinspektionen i Sverige. Dels följer inte övriga länder de regler man kommer fram till.Han syftar bland annat på att fem länder har beviljat dispenser för användning av neonikotinoider trots att EU:s lagstiftning inte ger utrymme för det.Samtidigt behöver Sverige anpassa sig till de andra länderna.
"Annan bedömning"
– Där vi inte har några preparat inregistrerade och andra länder har gjort en annan bedömning, trots att vi är i samma zon och har samma underlag för registrering, får ju vi anpassa oss till dem. Oavsett om de gör rätt eller fel blir det en marknadspåverkan för våra producenter, säger Håkan Henrikson.
"Bör ha samma mål"
Att det inte fungerar beror på den politiska styrningen.– Jordbruksverket styrs av Näringsdepartementet och Kemikalieinspektionen av Miljödepartementet. Vi bör ju ha samma mål om vi ska arbeta efter konkurrenskraftsutredning och livsmedelsstrategi, som är ett stort övergripande mål för den politiska ledningen. Då bör det genomsyra de myndigheter som sorterar under respektive departement också.– Man har olika intressen från olika departement, konstaterar Håkan Henrikson.