Miljarder djur fraktas årligen under vidriga omständigheter längs Europas vägar och vattendrag. Nötkreatur som trängs på väg mot slakten. Över 200 000 kalvar som fraktas från Irland till kontinenten, utan mat och vatten. Kycklingar i burar inte större än ett mjölkpaket som packas på varandra för att färdas tusentals kilometer för att ursprungsmärkningen ska bli korrekt. Vissa av dessa djur är bara ett par veckor gamla.
Skärp reglerna för djurtransporter i EU
Allt fler djur transporteras och under allt sämre förhållanden. Den utvecklingen måste vändas, skriver Pär Holmgren, Miljöpartiet.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Djurtransporterna blir allt fler och, i effektivitetens och vinstintressets namn, allt mindre humana med allt fler djur på mindre yta. Det här kan inte få fortsätta. Under det senaste året har jag suttit i EU-parlamentets tillfälliga granskningsutskott kring djurtransporter (ANIT).
Arbetet avslutas snart, och i morgon röstar utskottet om dess ståndpunkter. Arbetet är tyvärr nödvändigt. Sedan 2007 har EU-kommissionen fått in mer än 200 rapporter om överträdelser mot gällande lagstiftning.
EU-kommissionen har därför lovat att se över rådande regelverk och återkomma med en ny förordning senast 2023. EU-parlamentets resolution, som vi hoppas ska ligga till grund för kommissionens arbete, innehåller dock stora brister. Därför har vi gröna lagt fram en rad förslag på ändringar till texten.
Här är våra krav, som Socialdemokraterna ställt sig bakom, som jag förutsätter att övriga svenska kollegor i djurtransportutskottet, Emma Wiesner (C), och Peter Lundgren (SD), ställer sig bakom i morgon:
1. Bort med kryphål och undantag i reglerna: 8 timmar som huvudregel för långdistanstransporter.
Vi gröna har kämpat för att 8 timmar blir huvudregeln för det som klassas som långdistanstransporter av djur inom EU. Idag finns alltför många kryphål och undantag i reglerna som leder till att djur trängs i trånga utrymmen under dygnslånga transporter, utan tillräckligt med vatten och foder. De här långa resorna utsätter djuren för stort lidande, som går att undvika genom att korta restiderna.
2. Inför totalförbud för transporter av icke-avvanda djur
Ett av våra gröna krav var att förbjuda transporter av känsliga djur, med svaga immunsystem som inte klarar av längre transportsträckor. Det handlar främst om kultingar och kalvar, ofta bara ett par veckor gamla, som fortfarande är beroende av mjölk. Med dagens lagstiftning kan en två veckor gammal kalv transporteras uppemot 19 timmar. Det här gör djuren utmattade, hungriga och törstiga. Vi gröna har i förhandlingarna stött på stort motstånd från de högerkonservativa, konservativa och liberala partigrupperna när vi försökte lyfta våra farhågor med att transportera de små djuren. Vår ingång är att transporter av små djur ska undvikas i möjligaste mån, och att undantag bara ska kunna göras för kortare resor på två timmar, om djuren är över 35 dagar gamla.
3. Skärp reglerna för djurtransporter till havs
Enligt gällande EU-lagstiftning är djurtransporter till havs inte begränsade i tid. Det innebär att tusentals levande djur kan transporteras i stora transportfartyg i dagar, veckor och månader - under förfärliga omständigheter. Att det regelverk som gäller på våra vägar inte gäller för transporter till havs är oförståeligt, och utsätter djuren för onödigt lidande. Vi gröna har därför kämpat för att få på plats en tidsbegränsning på 24 timmar på djurtransporter till havs. Vi har också drivit på för att det ska finnas en legitimerad veterinär ombord på fartygen för att kunna hjälpa om ett djur skulle skadas eller insjukna under transporten.
4. Skifte från att transportera levande djur till kött och genetiskt material
Vi gröna har kämpat hårt för att ge djuren en drägligare tillvaro och minska lidandet. I många och långa förhandlingar har vi argumenterat för att vi faktiskt måste förändra systemet i grunden. Vi måste gå från att transportera levande djur till att i stället transportera kött och genetiskt material. För att det här ska vara möjligt måste vi se till att det finns småskaliga, lokala och mobila slakterier i regionerna med flest djur - och att EU-stöd inte går på tvärs mot den här utvecklingen.
Det här är krav som borde vara självklara för mina svenska kollegor. Det är nödvändiga förändringar som måste komma på plats så snart som möjligt inom EU. Men vi måste också minska vår köttkonsumtion. Det är inte bara avgörande för att minska köttets klimatpåverkan, det är även grunden i ett hållbart jordbruk. På bara 30 år har köttkonsumtionen i Sverige ökat med i genomsnitt 40 procent per person och år, trots att det under samma tid också blivit fler veganer. Ser man längre tillbaka är förändringen ännu större.
En halvering av det nuvarande köttätandet vore inte revolutionärt, utan bara en återgång till det normala. Det vore inte bara bra för folkhälsan, utan även för de miljontals djur som just nu lider i lastbilsflaken på Europas vägar.
Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och ersättare i djurtransportutskottet