facebooktwittermail

Jordbruksverket sämst på att hantera EU-stöd

Det är fortfarande stora brister i hur Jordbruksverket hanterar EU-stöden, konstaterar Ekonomistyrningsverket (ESV) och kräver förbättringar inom ett år.

Jordbruksverket har fått ett års prövotid på sig för komma till rätta med bristerna.
Jordbruksverket har fått ett års prövotid på sig för komma till rätta med bristerna. FOTO: BÖRGE NILSSON

Varje år gör ESV en granskning av hur myndigheterna lyckas hantera de EU-medel som delas ut till stödmottagare.

Och Jordbruksverket hamnar återigen i fokus för sina problem.

Myndigheten hade 2020 en felprocent på över två procent av utbetalningarna, och klarar inte EU-kommissionens gräns för vad som är en tillfredställande nivå.

”ESV har under flera år pekat på bristerna i Jordbruksverkets hantering av jordbruksfonderna och det är allvarligt att de ännu inte är åtgärdade”, säger Ulrika Bergelv, avdelningschef på ESV i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Så gick det med SAM-ansökningarna

Jordbruksverket har fått ett års prövotid på sig för komma till rätta med bristerna.

Misslyckas det riskerar myndigheten att inte längre få ansvara för stöden, skriver ESV, som dock räknar med att Jordbruksverket ska klara att rätta till problemen inom utsatt tid.

”Vill slippa stå i skottgluggen”

Jordbruksverkets omfattande strul med sitt IT-system, som ATL har granskat i ett stort antal artiklar, har kostat skattebetalarna miljardbelopp och drabbat många lantbrukare som inte fått sina stöd i tid.

Felen beror bland annat på brister i utvecklingsarbetet samt komplexa regelverk och stödsystem. Det säger Mirja Hjers, avdelningschef för EU-stöden, som svarar på ATL:s frågor via mejl:

”Vi har tyvärr varit i en situation där vi varit tvungna att prioritera mellan vad vi kunnat bygga funktionalitet för. I det läget har vi alltid prioriterat utbetalningar till våra kunder, det vill säga våra lantbrukare.”

Vad innebär det att ni har en felprocent om drygt två procent?

”Felprocenten förklaras som att det är andelen felaktiga utbetalningar vi upptäckt i våra kontroller”, skriver Mirja Hjers.

Jordbruksverket arbetar med ett strikt åtgärdsprogram och hoppas att bristerna ska vara åtgärdade före årets slut.

”Vi arbetar stenhårt för att slippa stå i skottgluggen och få kritik nästa år. Alla gör ett imponerande arbete för att vi ska nå dit.”

Flest fel upptäcktes inom stödkategorierna miljöersättningar och kompensationsstöd, samt för projekt- och företagsstöd. Gårdsstöden hade en betydligt lägre andel fel.

Förutom Jordbruksverket fick även Polismyndigheten kritik av ESV för att inte ha klarat felprocenten förra året.

Minst fel bland marknadsstöden

Jordbruksverket rapporterar felfrekvenser uppdelat på fyra grupper. Så här hög var felfrekvensen för respektive grupp 2020:

Gårdsstöd och liknande stöd: 1,16 procent

Marknadsstöd: 1,00 procent

Miljöersättningar och kompensationsstöd: 2,81 procent

Projekt- och företagsstöd: 2,69 procent

Mirja Hjers, Jordbruksverket, skriver i en kommentar till ATL att den ökade felfrekvensen gällande miljöersättningar och kompensationsstöd kan härledas till att många som sökte vallstöd fick ändrade grödkoder efter kontroll. Det tros i sin tur vara en följd av torkan sommaren 2018.

ATL TV: Jordbruksverkets generaldirektör frågades ut om IT-strulet redan 2018: