Hans Dahlgren

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen referrerpolicy="no-referrer-when-downgrade" src="https://api.screen9.com/embed/NCSdOF0RGM1-Mjcsjr-6ftmE_UAn9Ne-Rg4mfrFHe4mnlbdJmZx6CPsqJ7rfWGcX" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="Biokol LMT"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Biokol LMT", "name": "Biokol LMT", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/thumb_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/144p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/240p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/360p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/480p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/720p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/3/W/3WwwySAEzM_N8IvpRmEQ-Q_fg/image_1.jpg?v=0"], "uploadDate": "2023-05-11T14:15:14", "duration": "PT3M5S", "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/NCSdOF0RGM1-Mjcsjr-6ftmE_UAn9Ne-Rg4mfrFHe4mnlbdJmZx6CPsqJ7rfWGcX"}</script></div>

<p>Sven-Olof Bernhoff är tredje generationen som leder familjeföretaget Skånefrö. Han tar emot i samma hus som hans morfar Nils Svensson började i 1928. På morgonen har Sven-Olof Bernhoff fått ett telefonsamtal som gör honom glad, berättar han.</p>

<p>–&nbsp;Nu har vi lyckats. Nu fungerar torken som den ska.</p><p>Det han pratar om är det delvis Vinnovafinansierade projektet ”Rest till Bäst” där avloppsslam ska torkas och sedan göras till biokol.</p><p>– Det är jättevärdefullt för kommunerna om man kan torka deras slam och producera biokol och skicka tillbaka det i marken.</p>

Sven-Olof Bernhoff, Skånefrö framför säckar med biokol.

1680164715598.jpeg

<p>I projektet utvärderas både teknik, kvalitet och ekonomi. De stora utmaningarna är dels att torka det, dels att hitta rätt inställningar på biokolsreaktorn där biokolet tillverkas. Man har ett filter som tar bort tungmetaller, men sedan vill man ha kvar nyttigheterna.</p><p>–&nbsp;Det är mycket fosfor i slammet och fosfor är en begränsad resurs, säger Sven-Olof Bernhoff.</p>

Sven-Olof Bernhoff och Erik Sjöberg vid maskin som torkar slam.

1680164712534.jpeg

1680164709189.jpeg

<h2>Biokolen har blivit en egen produkt</h2><p>Skånefrö har varit en pionjär inom biokol i Sverige. Redan 2007 började företaget tänka mer cirkulärt när man tillsammans med Chalmers entreprenörsskola utvecklade metoder för att göra pellets av resterna från frörenseriet. Ganska snart kunde de byta ut sin oljepanna vid anläggningen i Tommarp till en pelletspanna. De fick ett överskott av värme och byggde då den första delen av ett fjärrvärmenät ut till fastigheterna i byn. Nu tar man också emot rester från andra liknande verksamheter och gör om till pellets.</p><p>Snart kom första idén om biokol, i stället för att bara elda upp pelletsen.</p><p>– Vi ville ta det ett steg till. Inte bara vara klimatneutrala utan klimatpositiva. Så i stället för pelletspannor satte vi in biokolsreaktorer i Hammenhög. Då blir det biokol i stället för aska.</p><p>Nu är biokolen en egen produkt. Det mesta som säljs går till fotbollsplaner, andra grönytor och trädgård. För den storskaliga växtodlingen är biokolen för dyr, men det finns en marknad för lantbruket som Sven-Olof Bernhoff tror kan bli stor. Forskning visar att biokol som blandas i foder kan ge positiva effekter på djurhälsa och tillväxt. Använt i strömaterial kan det dessutom binda ammoniak från gödsel och därmed bevara mera av kvävet.</p><p>–&nbsp;Och sedan kommer det via gödseln ut på åkern och blir klimatpositivt.</p>

Stor maskin, en biokolsreaktor, och säckar med biokol.

1680164700828.jpeg

<h2>Målet är lönsammare fröodling för odlarna</h2><p>Frö och utsäde är dock den absolut största delen av verksamheten. I producerad volym är spannmålsutsäde störst men i areal räknat så är fröodlingen störst. Den i särklass största grödan är gräset rödsvingel. Mycket går på export.</p><p>Skånefrö har något hundratal kontrakterade odlare varje år. Målet är att fröodling ska vara mera lönsamt för odlarna än andra grödor, åtminstone sett över en femårsperiod.</p><p>–&nbsp;Det är alltid en balansgång mot spannmålspriset. I och med att spannmålspriset blev så högt i höstas så har det varit en liten utmaning. Men nu är spannmålspriserna lägre igen så det har blivit lättare.</p><p>Sven-Olof Bernhoff visar runt på anläggningen i Tommarp. I en av de stora hallarna är det febril verksamhet och högljutt där hantverkare monterar ny utrustning för att uppgradera frörenseriet.</p><p>– Ogräspreparaten försvinner mer och mer för lantbrukarna, då måste vi på något sätt försöka ta hand om ogräset.</p><p>I gränslandet mellan biokolsproduktion och fröproduktion har ett nytt projekt uppstått, och förhoppningsvis en ny produkt för företaget. Sven-Olof Bernhoff stegar i väg till andra sidan gatan från kontoret till två anlagda grönytor. Den ena är vinterbrun och gles, den andra grön och frodig, fast våren ännu inte riktigt kommit.</p>

1680164698464.jpeg

Pellets som trillar ut ur maskin ner i låda.

1680164703554.jpeg

<h2>Letar alternativ till kritiserat konstgräs</h2><p>Skånefrö har under ganska lång tid jobbat för att hitta alternativ till de kritiserade fotbollsplanerna av konstgräs och här testas det senaste konceptet jämsides med en traditionellt anlagd fotbollsplan. I systemet ingår en gummiduk med dräneringssystem som läggs under hela fotbollsplanen. På det sättet kan överskott av vatten och näringsämnen pumpas bort och sparas för att senare kunna användas till bevattning. Med uppvärmning från fjärrvärme växer gräset hela året.</p><p>Efter 282 olika försök har man nu kommit fram till den optimala växtbädden. Men exakt vad den innehåller vill han inte avslöja.</p><p>– Njae. Det är biokol i och det är vårt biokol, sedan säger jag inte mer. Vi har lagt jättemycket krut på detta.</p><p>Ett av målen är att alla seriematcher i fotboll ska spelas på naturgräs, men blir konceptet framgångsrikt ligger hela världen öppen. I år blir ett särskilt år i det långa projektet då man har en beställning på en plan.</p><p>– Vi har som mål att den första klimatpositiva fotbollsplanen ska anläggas 2023.</p>

<h3>Året på frörenseriet</h3><p>Gräsfrö kommer in i slutet av sommaren och rensas ända fram till nästa sommar. Höstspannmål rensas främst på hösten. Vårutsädet rensas från senhöst till mars-april. Därefter rensas en del överlagrat utsäde för höstspannmål.</p>

<h3>Biokol</h3><p>I biokolreaktorer värms det organiska materialet upp i en nästan syrefri miljö till 350-1 000 grader och genomgår pyrolys. En del av materialet förångas då till processgas, som sedan bränns för att ge värme till biokolsreaktorn och fjärrvärme. I processgasen följer en del av kolet med, men en stor del av det blir kvar i det ursprungliga materialet som biokol.</p><p>Biokol har en mängd användningsområden. Som jordförbättringsmedel, särskilt i lättare jordar, har det visat sig bidra till att hålla både vatten och näringsämnen. Det kan därmed motverka både torka och näringsläckage och öka skördarna.</p><p>En idag viktig funktion är att binda kol från atmosfären. Biokol som läggs i marken finns potentiellt kvar där i tusentals år.</p><p>För att garantera kvaliteten på biokolet har Skånefrö valt att certifiera sig genom EBC (European Biochar Certification) där kol kan certifieras för olika användningsområden: byggmaterial (inblandning i betong), jordförbättring och till djurfoder.</p>

<h3>Skånefrö</h3><p>Ägare: Familjen Nils Svensson (70 procent), Svenska Foder (30 procent)</p><p>Anställda: Omkring 40</p><p>Affärsområden: Lantbruk (utsäde och vallfrö), grönyta, fjärrvärme och biokol.</p><p>Andra bolagsengagemang: Startade 1996 Scandinavian Seed tillsammans med Svenska Foder och Forsbecks. Är delägare i innovationsföretaget inom biokol Ecoera som man startade tillsammans med Chalmers Ventures 2007. Äger fjärrvärmebolaget Bioagro Energy Österlen AB.</p><p>Odling och rensning spannmålsutsäde: Cirka 4&nbsp;000 hektar/16 000 ton</p><p>Odling och rensning grönyte- och vallfrö: Cirka 5&nbsp;400 hektar/5 000 ton</p><p>Värmeproduktion: Cirka 12&nbsp;000 megawattimmar</p><p>Biokolsreaktorer: Pyreg P 500 och Pyreg P 1500</p><p>Omsättning: Omkring 300 miljoner kronor</p><p>Resultat efter finansnetto (2022): 9,6 miljoner kronor</p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/basta-metoden-for-spridning-av-biokol">Bästa spridningsmetoden för biokol</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/grodorna-som-ger-bast-betalt-i-varbruket-2023">Grödorna som ger bäst betalt i vårbruket 2023</a></p>

<p>Det snart 100 år gamla företaget Skånefrö vill göra om världens fotbollsplaner och hjälpa till att få avloppsslammet in i finrummet, men frö och utsäde består som ryggraden.</p>

Vill  hjälpa till att få avloppsslammet in i finrummet.

Skånefrö tar sig an kritiserat konstgräs

Företagande

Det snart 100 år gamla företaget vill göra om världens fotbollsplaner och hjälpa till att få avloppsslammet in i finrummet, men frö och utsäde består som ryggraden.