facebooktwittermail d

”SKA 22 är bara ett inspel om skogens framtid”

Ta Skoglig konsvenskanalys 2022 för vad den är, ett underlag för fortsatta analyser och strategiska beslut om framtiden skogsskötsel, skriver Sten B Nilsson. 

Barrskog.
Även skogsbolag och skogsägarföreningar borde göra scenarioanalyser för att kunna fatta strategiska beslut. FOTO: ANDERS GOOD/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Skogsstyrelsen presenterade nyligen en ny ”Skoglig konsekvensanalys”, SKA 22. Myndigheten försöker där beskriva olika tänkbara utvecklingar i skogen.  Den som läser rapporten förstår att Sverige numera avverkar i princip allt som kan avverkas nu. Lokalt avverkas det mer än så. 

I en analys ställer ATLs reporter Ulf Aronsson därför den relevanta frågan om vem som väljer vad och hur rörande ny färdriktning för skogsbruket. Det är en ytterst central och viktig fråga. Jag ska försöka besvara den.

Jag menar att SKA 22 är bara ett av många underlag för ett mycket viktigt arbete som nu väntar både regering och ledningarna i skogsbolag och skogsägarföreningar. Man kan i detta kommande arbete se SKA 22 som ett inspel. Ett delproblem är då att vid tidigare SKA-analyser har politiker och aktörer inom skogsnäringen just plockat ett scenario ur mängden som passat deras egenintresse. Vi kan se att den trenden fortsätter efter att SKA 22 har presenterats, se till exempel Dyrssen.

Min utgångspunkt är i stället att scenarier inte per definition är handlingsalternativ eller strategier. Scenarierna kan hjälpa oss att utforma en strategi som förbereder oss för och som håller under den mest skiftande framtid. Detta måste ske i en process med beslutsfattarna (politikerna). SKA 22 ska ses som en input till en process där beslutsfattarna (politikerna) aktivt ska hamra ut en strategi för det svenska skogsbruket baserad på samtliga scenarier och inte bara ett.

På Skogsstyrelsens presentation framkom kritik mot de scenarier som man valt. I min tidigare kritik av SKA-analyserna har jag också framfört detta.

Därför är SKA 22 alltså inte ett avslutat projekt. Det är i högsta grad ett oavslutat projekt. Det viktiga är nu att få till en dialogprocess med politikerna där det klargörs vad SKA 22 står för. Det finns också betydande mängder annan kunskap och analyser som måste beaktas. Politikernas uppgift blir då att formulera en svensk strategi baserad på samtliga scenarier och all annan kunskap.

Man kan också tänka sig att det Nationella Skogsprogrammet beordras att utföra en dialog med denna inriktning och resultatet presenteras till politikerna. En annan möjlighet är att ha ett remissförfarande på SKA 22-analyserna och att remisserna redovisas öppet. Med dessa typer av förfarande kan SKA 22 utgöra grunden för en ny skogsutredning, vilket inte är möjligt med nuvarande form av SKA 22.

Svaret på Aronssons fråga är att utan denna process så blir det i praktiken Skogsstyrelsen och i förlängningen den beräkningsmodell som använts i SKA 22 som väljer vad och hur om skogsbrukets framtida färdriktning.  

 Även skogsbolag och skogsägarföreningar har nu ett arbete att göra. En färsk undersökning av Aktuell Hållbarhet visar att scenarioanalyser är ett av de viktigaste redskapen för att hantera en osäker framtid och plötsliga förändringar. Det är få ledningar för skogsbolag och skogsägareföreningar som gör riktiga scenarioanalyser. Det borde de göra.

Sten B Nilsson

Professor