Hans Dahlgren

Just nu flygs och filmas det en hel del med drönare på åkrarna i Halland. Syftet är att få videoklipp på fågelarter som orsakar allt mera skador för lantbruket. Bilderna ska sedan användas för att träna artificiell intelligens (AI) i en drönare att känna igen arterna och kunna skrämma bort bara dessa och inga andra arter.

–&nbsp;Projektet inriktar sig på svartfågel: Råka, kråka och kaja, sedan är det svan, trana och alla arter av gås, säger projektledare Håkan Cajander på Hushållningssällskapet i Halland.På företaget FLOX Robotics i Stockholm förbereds samtidigt en helt ny drönare som ska göra själva jobbet med att skrämma fåglarna. Bland annat utrustas den med högtalare för att kunna spela upp olika skrämmande ljud, beroende på vilken fågelart den ska skrämma.

Större drönare med fjärrkontroll ligger på bord.

1683812244782.jpeg

Det är den allra senaste generationen av kommersiella drönare som har utvecklats för att kunna arbeta helt självständigt. Den ska i princip fungera i alla väder och laddar batteriet själv genom att landa i en dockningsstation. Drönaren ska programmeras med den AI som nu tränas med det filmade materialet och sedan spana efter dessa fågelarter inom ett bestämt område.–&nbsp;Drönaren ska kunna arbeta på områden på upp till 200 hektar. Den kommer att vara autonom, det vill säga kunna sköta sig själv, 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan utifrån de koordinater man sätter ut.

Porträtt på Håkan Cajander, Hushållningssällskapet Halland.

1683788069167.jpeg

<h2>Framgångsrika resultat på vildsvin</h2>Projektet finansieras av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden. I ett liknande projekt har redan försök gjorda på vildsvin haft väldigt stor framgång.–&nbsp;I de tester man har gjort har man lyckats upp till 95 procent med att få vildsvin att lämna åkrarna.Men fågelskadorna ökar, bland annat för att fåglar som tidigare var flyttfåglar ändrar sina beteenden och väljer att stanna kvar i Sverige under vintern. Hittills har man bara sett hur fåglarna beter sig när de filmande drönarna kommer nära dem.–&nbsp;Svartfågeln har sina utmaningar. De är ofta många, lyfter, flyger en bit och kommer sedan tillbaka. Där behövs en kontinuitet för att hålla dem borta och antagligen använda olika ljud för att få bort dem, säger Håkan Cajander.Gässen har ofta lämnat området när drönaren flyger ovanför dem. Kanske tror de att det är en rovfågel.– Men vi vet inte om de i längden vänjer sig och att vi måste förstärka med ljud när det gäller gås. Just nu prövar vi fyra olika ljud mot gås: Människoljud, hundskall och två olika ljud från rovfågel.

1683812241628.jpeg

<h2>Lagstiftningen en utmaning</h2>Förutom att träna AI till att känna igen rätt fågelart är det en utmaning att hitta ekonomi i det förhållandevis dyra systemet.– Hur hittar vi former så att kostnaden stämmer överens med det problem som tekniken löser för lantbrukaren, att det är kostnadseffektivt? Där tittar vi på om den ska köpas av lantbrukaren eller om det blir en tjänst där man hyr drönaren under en viss tid när man har problem på sina åkrar, säger Håkan Cajander.Ytterligare en utmaning i dagsläget är lagstiftningen kring drönare. Tekniken för helt autonoma drönare finns, det finns möjligheter att få tillstånd för att flyga utom synhåll, men att helt släppa över kontrollen till drönaren själv är inte möjligt idag.– Regelverket säger fortfarande att det behövs en som styr och ansvarar för drönare. Men jag skulle tro att inom något år hinner nog regelverket ifatt.

Flock med svartfåglar över nysått fält.

1683788156910.jpeg

<h3>Projektet VILL(T)SAM</h3>Finansieras av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden. Projektet leds av Hushållningssällskapet i Halland och utförs i samarbete med FLOX Robotics och Högskolan&nbsp; i Halmstad Innovation AB. I en samarbetsgrupp ingår också Länsstyrelsen i Halland, LRF, Region Halland, Jägareförbundet och ett par markägare. Dessutom finns ett 30-tal lantbrukare med som bollplank. Redan under hösten i år ska man kunna demonstrera systemet, men projektet pågår till november 2024.I samma upphandling från finansiären Jordbruksverket genomförs ytterligare tre projekt. Ett tittar på användningen av drönare för att skrämma vildsvin och klövvilt (ej älg), ett utvärderar vilka majssorter som är mest attraktiva för vildsvin för att kunna använda det i kampen mot djuren och ett projekt inventerar och testar effektiviteten i en mängd olika sätt att förhindra vildsvinsskador.

<h3>Drönaren</h3>Modell: DJI Matrice 30T.Max flygtid per laddning: 41 minuter.Maxhastighet: 23 meter per sekund.Vädertålighet: Skyddsklass IP55, -20 grader till +50 grader.Satellitnavigation: GPS, Galileo, Beidou och Glonass med RTK-precisionKameror: Vidvinkel, zoomkamera, infraröd (värme) kamera och FPV-kamera för styrning av drönaren.Annat: Laseravståndsmätare, hinderavkänning, mottagare för ADS-B som varnar om bemannat flyg kommer i närheten.Autonom laddning: Görs i DJI Dock, en laddningsstation där drönaren själv landar och laddar från 10-90 procent på 25 minuter. Väderstationen är helt väderskyddad och fungerar i alla temperaturer som drönaren klarar.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/bird-alert-fagelskramman-som-lyssnar">Fågelskrämman som lyssnar</a><a href="https://www.atl.nu/dronare-raddar-radjurskid-fran-slatterdod">Drönare räddar rådjurskiden från slåtterdöden</a>

Ett fågelskrämmande system med drönare som klarar att både flyga och ladda batterierna själv, byggs just nu upp i Halland. Dygnet runt, året runt ska de kunna spana efter specifika fågelarter i växande grödor och skrämma bort dem.

Med AI lär sig systemet känna igen specifika fåglar.

Självstyrande drönare ska skrämma fåglar

Teknik

Drönarsystemet från FLOX Robotics tränas med artificiell intelligens att känna igen specifika fåglar som råka, kråka och kaja men även svanar, tranor och gäss.