facebooktwittermail

Se möjligheterna med GMO

Användning av GMO inom jordbruket måste ledas av en offentlig debatt och av ny genomtänkt lagstiftning, skriver Henrik Lagerlund, professor i teoretisk filosofi.

FOTO: ISTOCK

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

GMO (Genetiskt modifierade organismer) är en vattendelare inom EU och i Sverige. Debatten har blivit mer akut när den nya tekniken för att ändra arvsmassan på levande varelser, Crispr, har utvecklats. Den gör det mycket lättare att genetiskt modifiera grödor och djur men det gör det också viktigare att tänka över vad vi egentligen står i GMO-debatten.

Det finns inte några goda skäl att generellt vara emot GMO. Ett av de viktigaste skälen till varför många miljöorganisationer, som Greenpeace, är motståndare till GMO är den nära kopplingen till utvecklingen av GMO och bekämpningsmedel.

De första GMO som godkändes var så kallade Roundup ready-soja och -majs. Det är sojabönor och majs som modifierats för att vara motståndskraftiga mot bekämpningsmedlet Roundup. Eftersom grödorna är immuna kan de sprejas obehindrat med bekämpningsmedlet och minska förlusterna.

Kopplingen GMO och bekämpningsmedel är dock fortfarande stark och de viktigaste argumenten mot GMO handlar i stor utsträckning om den påverkan de har på miljön. Det lustiga är att det gör också argumenten för GMO.

Ett av de vanligaste argumenten för GMO har med odlingsbar mark och färskvatten att göra. GM-skördar kan ge större avkastning på mindre markareal. Det är ett sätt att globalt lösa problemet med hur vi på befintlig mark och på ett hållbart sätt skall kunna föda fler människor utan att skövla mer regnskog.

Genom GM-grödor kan också förstörd mark återanvändas. Det gäller inte bara mark med för hög salinitet utan även mark som har förgiftats med aluminium.

En av de mest uppmärksammade vattendelarna i GMO-debatten har varit det gyllene riset. I den debatten har Greenpeace stått emot en enad vetenskap. I ett gemensamt brev 2016 skrev över hundra Nobelpristagare att de uppmanar Greenpeace att sluta med sin kampanj mot det gyllene riset, som är genetiskt förändrat för att producera vitamin A. Forskarna gick så långt att de kallade kampanjen för ett brott mot mänskliga rättigheter. Årligen dör hundratusentals barn av A-vitaminbrist och ytterligare hundratusentals blir blinda av brist på densamma.

De viktigaste argumenten mot GMO är dock socio-ekonomiska. De har främst att göra med den dominansställning som GMO ger till ett fåtal enorma företag. Bioteknikutvecklingen sker främst bland privata företag som också tar patent på de GMO-produkter som tas fram. Om vi tillåter fler GMO-grödor ökar dessa företags makt över marknaden och tränger ut de få småskaliga jordbruk som finns kvar.

Även om jag ser problemet med en sådan utveckling är den inte olik utvecklingen inom vaccin. Framtagningen av dessa leds av privata företag men framför allt i dessa dagar ser vi det inte som ett problem utan snarare tvärt om som fantastiskt positivt. En bredare användning av GMO inom jordbruket kan vara lika viktigt för klimatet. En sådan utveckling måste ledas av en offentlig debatt och av ny genomtänkt lagstiftning.

Henrik Lagerlund

professor i teoretisk filosofi, bokaktuell med ”Matens filosofi” (Fri Tanke förlag)