Fredrik Stork

Bild på en av företagets befintliga anläggningar.

1674726227708.jpeg

I Mönsterås utanför Oskarshamn satsar bolaget totalt 760 miljoner kronor på en ny biogasanläggning som blir helt baserat på olika lantbruksbaserade strömmar. Dit hör bland annat gödsel, men också slakteriavfall, skadat foder samt tredje- och fjärdeskördar som inte håller måttet för att användas som foder.Planen är sedan att Mönsteråsprojektet ska stå modell för liknande satsningar runt om i landet. Näst på tur står Örkelljunga där bolaget redan har säkrat ungefär hälften av gödselbehovet på 200 000 ton.

<h2>Ska upp till 3 terawattimmar</h2>Scandinavian Biogas producerar i dag 400 gigawattimmar, motsvarande 40 miljoner liter diesel, vid sina biogasanläggningar i Sverige och Norge.Men strategin är att skala upp produktionen kraftigt, berättar vd Matti Vikkula när vi möts på företagets huvudkontor i centrala Stockholm. Redan 2026 ska produktionen tredubblas till till 1 200 gigawattimmar, och 2030 ska företaget producera 3 terawattimmar, vilket i så fall är mer än hela den svenska biogasproduktionen i dag.– Så vi har höga tillväxtambitioner. Vi betraktar Nordeuropa som vår hemmamarknad, och har alla våra nuvarande projekt i Norge och Sverige. Men alla våra tillkommande projekt kommer inte ske i Sverige. Vi tror att vi kommer vara uppe på 1 terrawattimme i Sverige 2030, kanske till och med mer än det, säger Matti Vikkula.

<h3>Tekniska fakta om projektet</h3>Energi, produktionskapacitet: 120 gigawattimmar (flytande biogas). Biogödselproduktion: &nbsp;200&nbsp;000 ton som återförs till bönderna. Huvudsubstrat: Cirka 300&nbsp;000 ton lokal gödsel och grönmassa. Planerad produktionsstart: Fjärde kvartalet 2024. Uppskattad bruttoinvestering: Cirka 760 miljoner

<h2>En radie om 2-4 mil</h2>Förutom Mönsterås planerar bolaget att satsa ytterligare 2-3 miljarder kronor fram till 2026, vilket i så fall motsvarar 4-6 miljoner kronor per installerad gigawatt. För att klara produktionsmålen kommer bolaget att behöva bygga ett antal nya anläggningar, och starta samarbeten med hundratals bönder som kan leverera gödsel och andra restströmmar till de olika anläggningarna. Som måttstock ser bolaget att det är ekonomiskt försvarbart att hämta gödsel inom en radie av 2-4 mil från varje anläggning.Produktionen i Mönsterås ska enligt Matti Vikkula inledas fjärde kvartalet 2024. Projektet i Örkelljunga har redan beviljats stöd från Klimatklivet och ska i så fall så klar andra halvan av 2025.– Där jobbar vi med miljötillståndet och om allt går väl tror vi att vi kommer att kunna fatta investeringsbeslutet vid årsskiftet. Även här jobbar vi med lokala bönder för att säkra upp substratförsörjningen.

1674745149994.jpeg

<h2>Kommer separera fosforn</h2>Mönsteråsbönderna hade från början planer på att driva anläggningen i egen regi. Men projektet blev för stort och komplext, berättar Olof Boson, lantbrukare och styrelseordförande i Mönsterås Biogas.– Vi hade planer på att bygga en stor anläggning i egen regi, men på den tiden hade vi inte kunskapen att drifta anläggningen och inte marknadskunskapen att sälja gas.Anledningen bakom att de började skissa på projektet från början var bland annat för att de ville komma tillrätta med fosforn och andra utmaningar.– Mönsterås är Sveriges djurtätaste kommun, och gödseln är en utmaning sett till miljöproblematiken och vår närhet till kusten. Vi har för mycket djur i förhållande till vår spridningsareal, och i dag exporterar vi ut gödsel från området. Tanken är nu att vi ska separera ut en del av fosforn och exportra den till områden som har behov av den. Så vi kommer lösa många problem i och med det här, säger Olof Boson.<h2>Stordrift har klara fördelar</h2>Scandinavian Biogas är visserligen part i målet. Men i valet mellan att bygga en gårdsanläggning i egen regi och att gå in i en samrötsanläggning tycker bolaget alltid att det sistnämnda är att föredra – så länge det finns tillräckligt många bönder i närområdet.– Sett till varje investerad krona är det ur ett samhällsperspektiv inte bra att bygga en massa gårdsanläggningar. Visserligen får man ut en gödsel ur kammaren som är bättre än gödseln som du stoppar in. Men vi kan göra så mycket mer. Vi kan stoppa in slaktavfall för att öka produktion och vi kan spetsa gödseln, så att den närmar sig lantbrukarens behov på ett bättre sätt, säger bolagets tillväxtchef Michael Wallis Olausson.I många fall är samrötningsanläggningarna också en förutsättning för att man ska kunna producera flytande biogas, satsa på export och sälja stora volymer till högre priser. Genom delägarskapet ska bönderna också få bättre betalt för sin investering.För att inte förskjuta maktbalansen byggs anläggningarna i en storlek som gör att bönderna kan gå in som delägare. Mönsteråsbönderna kommer att äga runt 17 procent av anläggningen, och målbilden är att de lokala lantbrukarna bör äga någonstans runt 20-25 procent.

<h3>Scandinavian Biogas</h3>Omsättning: 400 miljoner kronor som ska upp till 6 miljarder kronor 2030.Anställda: 100Största ägare: Aneo, ST1, Bengtssons Tidnings AB.

<h2>Ska ge bättre gödsel</h2>I grund och botten ska stordriften också mynna ut i en högre gasproduktion. Bland annat kommer det blir lättare för anläggningarna att tillämpa den senaste forskningen kring hur man kombinerar olika substrat som gödsel och fettslam för att få ut så mycket gas som möjligt.– Bygger vi i ett fosformättat område kan vi även plocka bort fosforn, så att lantbrukarna får tillbaka en mer kväverik produkt. Det är bland annat där vi lägger krutet. Man kommer inte kunna fullgödsla med vår produkt, men det är inte långt därifrån. Fosforn kan vi sedan sälja till fosforfattiga områden, bland annat till de gårdar som har kört djurfritt i många år, säger Ulf Wäktare, logistik och utvecklingsansvarig på bolaget.Efter Mönsterås och Örkelljunga ser företaget att de kommer att behöva bygga ytterligare 1-2 anläggningar i närtid.– Vi har ingen begränsning i antalet anläggningar, utan det är mer en fråga om att hitta substratet och logistiskt lämpliga kluster, säger Michael Wallis Olausson.

1674726223312.jpeg

<h3>Byggs mitt i vindkraftspark</h3>Mönsteråsanläggningen kommer att byggas i Grimhult nordväst om Mönsterås, på en enskild plats som ligger mitt inne i en vindkraftpark. Platsen är vald med omsorg, för att slippa överklaganden som bygger på folks oro för lukt och andra odörer. Moderna biogasanläggningar luktar dock i regel mycket lite.Substratområdet sträcker sig upp mot Högsby och kräver tillgång till drygt 230 000 ton substrat. Förutom Scandinavian Biogas kommer anläggningen att ägas av ett 30-tal lokala lantbrukare och intressenter. Utöver detta kommer ytterligare ett 20-tal lantbrukare att leverera gödsel.&nbsp;Satsningen backas också upp av ett bidrag på 154 miljoner kronor från Klimatklivet.&nbsp;Anläggningen kommer bli den största i Sverige sett till ytan, men inte den anläggning som producerar mest. Det beror i grunden på att gödsel är skrymmande produkter.

<a href="https://atl.nu/scandinavian-biogas-spar-en-lysande-framtid-for-biogasen">Scandinavian Biogas spår en lysande framtid för biogasen</a>

Scandinavian Biogas skalar upp produktionen kraftigt, och är på jakt efter stora lantbruksbaserade strömmar. Samrötningsanläggningarna i Mönsterås och Örkelljunga blir först ut, vilka sedan kommer att stå modell för en rad liknande satsningar runt om i landet.

Mönsterås och Örkelljunga är först ut.

Scandinavian Biogas ska tredubbla produktionen

Teknik

Är på jakt efter stora lantbruksbaserade strömmar. Mönsterås och Örkelljunga blir först ut.