Förra året slogs rekord i antal dieselstölder i landet. Fram till november 2022 hade 4 433 stölder anmälts. Under 2022 efterlystes 70 traktorer som stulna, enligt Larmtjänst.
Stölderna riktade mot gårdar framstår också bli allt mer utstuderade och välplanerade. Det lär ha tre förklaringar.
Den första är att det ofta är stora internationella stöldligor som slår till. Dessa har en stor kunskap och har byggt upp en infrastruktur för brott.
Den andra förklaringen är att det sällan är någon som åker fast för de här brotten.
Och den tredje förklaringen är att det är stora pengar som hägrar för de kriminella nätverken.
Ett fåtal nedslag i förra årets nyhetsflöde på ATL visar omfattningen av problemet. Under en vecka i september 2022 stals GPS-utrustning från lantbruk runt Lidköping till ett värde av 2,7 miljoner kronor. Polisen misstänkte att det rörde sig om en professionell liga som spanat på gårdarna.
Vid samma tid stals på kort tid ett 20-tal fyrhjulingar i Västerbotten, som alla var relativt nya och av ett fåtal märken. Och under en helg i Skåne omkring samma tid försvann GPS-utrustning från två gårdar till ett värde av knappt en halv miljon kronor.
Men bakom nyhetsartiklarna och statistiken döljs ett än större mörkertal. Hälften av lantbrukarna som utsätts för olika brott anmäler inte, enligt en undersökning från förra året gjord på uppdrag av LRF Entreprenad. En återkommande orsak till varför många lantbrukare inte anmäler är för att det inte upplevs göra någon skillnad, då brotten ändå ofta avskrivs.
Något annat som inte heller statistiken fångar är lantbrukarnas växande kostnader och otrygghet kopplad till stöldligorna. Att varje kväll behöva låsa in traktorer och sätta upp hinder för att stoppa kriminella för att kunna köra i väg med maskiner har mer än en ekonomisk kostnad – det tär även mentalt. Det suger ut glädjen med arbetet.
Att de allra flesta lantbrukare bor på samma ställe där jobbar och har sina maskiner är ytterligare en sida av det. En stöld slår på det viset inte bara mot en verksamhet – där tillgången till maskiner under särskilt sådd och skörd kan avgöra ett helt års resultat. Stölder på gårdar blir även ett kränkande av ett hem, där jobb och familjeliv ofta blandas.
I ljuset av det skärpta säkerhetsläget i Europa och det återupptagna totalförsvarsarbetet framstår också den grasserande kriminaliteten riktat mot svenska gårdar som ett förtäckt hot mot rikets säkerhet. För stöldrisken lär göra att många svenska gårdar inte gör det som behövs för att stärka livsmedelsberedskapen – att bygga upp större egna lager av drivmedel och gödsel. Något som skulle bidra till en mycket mindre sårbar livsmedelskedja och decentraliserad lagerhållning av viktiga varor.
I ljuset av att det ofta är utländska stöldligor som slår mot gårdarna och på det viset försvagar svensk livsmedelsberedskap finns det anledning att lyfta frågan om det kan finnas mer än ekonomiska motiv bakom räderna? Visserligen blir det inte mer än spekulationer. Men är det något vi har lärt oss under senare år, på område efter område, så är det inte att vara naiva.
Här blir det också en brännande politisk fråga. Hur kan det tillåtas att svensk livsmedelsproduktion år efter år försvagas av härjande stöldligor till den grad att många lantbrukare inte ens anser det värt att anmäla?
Tillskillnad mot andra jordbrukspolitiska frågor ligger dock inte den om stöldligorna på landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) bord. I stället faller den under justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Här uppstår en politiskt intressant situation. För inom regeringen är uppdelningen annars att landsbygds- och jordbruksfrågorna är något som Kristdemokraterna har fått hantera helt och fullt. En uppdelning som moderater runt om i landet förvånande nog verkar ha tuggat i sig.
För Moderaterna är historiskt starkare än KD bland lantbrukare och lär vilja behålla de väljarna. Land Lantbruks opinionsundersökning innan valet 2022 visade att var fjärde lantbrukare skulle rösta på Moderaterna. Bara sju procent av de tillfrågade lantbrukarna skulle rösta på KD. Och till detta ska läggas att landsbygder och småstäder blir allt viktigare för Moderaterna. Det finns således starka politiska skäl för Moderaterna att inte helt abdikera på det jordbrukspolitiska området.
Bortom det politiska taktiserandet finns dock de verkligt starka argumenten för varför regeringen bör agera mot brottsvågen riktad mot lantbruk. Stöldligor ska inte få tillåtas att härja landets gårdar, med stora mänskliga och nationella kostnader som följd.
År 2023 bör bli året då kampen på allvar börjar mot stöldligorna som slår mot lantbruksföretagen.
