En olycka kommer sällan ensam. Det märker svensk mjölkproduktion just nu.
Räntorna har skjutit i höjden och kostnaderna för insatsmedel har rusat. Odlingsåret har varit omtumlande, med torka och översvämningar. Och nu har det svenska mjölkpriset fallit till EU-botten.
Sätt Arla på börsen
Det som svensk mjölknäring behöver just nu är en kapitalinjektion. Varför inte sätta Arla på börsen?
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
För mjölkproducenter som har uthärdat det ena stålbadet efter det andra kan det kännas lockande att göra som många granngårdar och kasta in handduken. Exitmöjligheter finns också. Fastighetspriserna är höga och det verkar fortsatt finnas ett intresse från kapitalstarka köpare att investera i skog och mark som kan beskogas.
Men det vore katastrofalt för Sverige om vi får ännu en utslagning av mjölkgårdar. Det skulle än mer öka importberoendet av mejerivaror – som vi i Sverige har naturligt goda förutsättningar för att producera. Betesdjuren riskerar även att bli allt ovanligare i landet, med följden att artrika hagmarker blir granplanteringar. Arbetstillfällen, instegsjobb i lantbruket och levande landsbygder – allt försvinner med mjölkgårdarna.
Det som mjölknäringen behöver är en kapitalinjektion, för att kortsiktigt lugna långivare och långsiktigt möjliggöra investeringar som ökar framtidstron. Men var ska pengarna komma ifrån? Att de kan komma från politiken framstår som uteslutet, givet erfarenheterna av nivån på de senaste årens krisstöd.
Det finns dock en väg för att öka tillgångarna i många mjölkföretag – att sätta Arla Foods på börsen. Att omvandla Arla-medlemmarnas andelar i mejerikooperativet till aktier.
Det är inte heller några småpengar som på det sättet skulle trilla in på tillgångssidan för många mjölkgårdar. Arla är ett av världens största mejeriföretag.
Om vi tänker oss att Arla skulle värderas på liknande nivåer som andra börsbolag inom konjunkturokänsliga konsumentprodukter – typ bryggeriet Carlsberg – så ger det en värdering på omkring 15 gånger årsvinsten. Förra året gjorde Arla en vinst på 382 miljoner euro. Det skulle innebära att Arla på börsen kan få en värdering i häradet 5,7 miljarder euro. Det vill säga drygt 66 miljarder svenska kronor, om en euro står i 11,6 kronor.
Hur mycket kan då en gård med besättning av medelstorlek kunna få aktier för i Arla? Med 8 492 medlemmar totalt ger det att medelgården får aktier till ett värde av 7,7 miljoner kronor.
Genom att sätta Arla på börsen skulle en dold tillgång för mjölkföretagen bli synlig och möjlig att visa upp för banker. Mjölkböndernas ägaransvar skulle även bli än mer tydligt.
Det finns dock invändningar. En börsnotering kan med tiden minska producenternas kontroll över förädlingen och minska den svenska mjölkens marknadsandel, om billigare utländsk mjölk går till Arlas mejerier. Samtidigt sker det redan, men med Arlas försorg. Vi importerar allt mer mejeriprodukter till Sverige trots en växande befolkning och ökad efterfrågan inom vissa segment.
Var tid har sitt. Kooperativet Arla har i över 100 år betytt oerhört mycket för svenska mjölkgårdar. Men nu kan det vara dags för nästa kapitel – för börsbolaget Arla.
Edvard Hollertz
agronom och tillträdande politisk redaktör i Östgöta Correspondenten