facebooktwittermail

Satsa på miljötjänster i stället för inkomststöd

Att kunna visa på konkret hållbarhetsarbete är avgörande för att över huvud taget vara kvar på marknaden, skriver Ekologiska Lantbrukarnas Erika Olsson och Sofia Sollén-Norrlin.

”Vi vill se att mer av budgeten för Cap går till en bred palett av konkreta ersättningar”, skriver företrädare för Ekologiska Lantbrukarna.
”Vi vill se att mer av budgeten för Cap går till en bred palett av konkreta ersättningar”, skriver företrädare för Ekologiska Lantbrukarna. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Under de närmsta veckorna tas viktiga beslut om hur den nya jordbrukspolitiken, Cap, ska se ut i Sverige. De nya ettåriga miljöersättningarna, “eco-schemes” är en möjlighet för bonden att kombinera miljönytta med konkurrenskraft.

Det finns ett växande tryck från allmänheten på att de skattemedel som går till lantbruket också ska resultera i minskade utsläpp, ökad kolinlagring och väsentligt högre biologisk mångfald. Detta är en del i ett skifte som syns i hela näringslivet.

Att kunna visa på konkret hållbarhetsarbete är avgörande för att över huvud taget vara kvar på marknaden. Därför är det problematiskt att LRF uppmanar regeringen att satsa så lite som möjligt på de nya ettåriga miljöersättningarna, eco-schemes.

Eco-schemes kommer att ta 20–30 procent av budgeten för nuvarande gårdsstöd. Det är en stor förändring. Men att tro att något annat än stora förändringar krävs vore att både underskatta allvaret i de kriser vi står inför och att underminera skattebetalarnas vilja att ge stöd och ersättningar till lantbruket över huvud taget.

Som företagare tycker vi att det är mer logiskt att få betalt för konkreta miljötjänster som tryggar en långsiktig matproduktion, än passiva inkomststöd. Träffsäkra, väl riktade ersättningar innebär en stor möjlighet att göra just det skifte som krävs - att finansiera de konkreta miljöåtgärder lantbrukare kan skapa på gårdsnivå men som inte marknaden betalar för.

Därför vill vi se att mer av budgeten för Cap går till en bred palett av konkreta ersättningar, som passar olika typer av gårdar i olika delar av landet. Ersättningarna kommer att kräva rejäl motprestation för att inte bli urvattnade. På sikt kommer bönder som gör mer för miljö och klimat ha en större chans till långsiktiga ersättningar från samhället.

Ett exempel vi vill se är kraftfulla satsningar på vallodling i växtföljd för ökad kolinlagring. Vi är också positiva till de förslag som Jordbruksverket lämnat om mellangrödor och stöd till odling av proteingrödor.

En möjlighet är också att göra om befintliga fleråriga stöd som i dag finansieras av Landsbygdsprogrammet, till eco-schemes. Det kan frigöra pengar till exempelvis betesersättningar och investeringsstöd, vilket skulle gynna många lantbrukare i hela landet.

Ekologiskt är en befintlig ersättning som skulle kunna förenklas genom att göras om till eco-scheme. Det är en bred ersättning som berör var femte hektar av landets jordbruksmark, förenklingar i det får därför stort genomslag. Långsiktigheten värnas eftersom det finns ett grundläggande krav på certifiering. Samtidigt är ekologiskt en av de mest kostnadseffektiva miljöersättningarna, som har direkt påverkan på flera viktiga miljömål.

Oavsett vilka exakta ersättningar det blir i den fortsatta processen bör ingången vara att fler och högre miljöersättningar ger en möjlighet att finansiera vägen till en hållbar konkurrenskraft.

Att satsa på miljöersättningar handlar inte bara om blommor, bin och miljöengagerade storstadsbor. För oss som ekolantbrukare handlar det om att ha fungerande ekosystem där vi kan fortsätta producera mat över huvud taget.

Erika Olsson,

ekobonde och ordförande i Ekologiska Lantbrukarna

Sofia Sollén-Norrlin,

verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna