facebooktwittermail d

Sänkt reduktionsplikt bättre än skattesänkningar

Höga bränslepriser lägger en strypsnara på svenskt näringsliv. Att snabbt sänka reduktionsplikten från 30 till 5 procent är en nödvändig lindring, skriver Martin Kinnunen och Thomas Morell, SD. 

Bensinmackshandtag
De höga bränslepriserna kan dämpas genom att minska kravet på inslag av biobränsle. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Förhoppningen att kunna sänka skatterna på drivmedel grusades när statsminister Magdalena Andersson återvände från toppmötet i Bryssel med negativt besked om möjligheterna att få undantag från energiskattedirektivet.

Utöver en marginell tillfällig skattesänkning är det nu förslaget om en kompensation på mellan 1 000 och 1 500 kronor till alla bilägare som ska betalas ut. En ”muta” några veckor innan valdagen.

Det är otillräckligt och det är hög tid att regeringen samt övriga partier utnyttjar de goda möjligheter som finns i att sänka drivmedelspriset genom att kraftigt minska inblandningen av dyra biodrivmedel. På detta sätt kan vi ta bort den prisskillnad som i dag finns på framför allt diesel i Sverige jämfört med andra länder i Europa.

Regeringen har uppenbart förlorat sig i miljöpartistisk retorik och ser inte ens hur de mest basala behoven i ett samhälle fungerar. Regeringen fortsätter att hävda att Sverige ska gå före med en reduktionsplikt på över 30 procent samtidigt som kraven från EU vad gäller inblandning av biodrivmedel redan var uppnådda innan reduktionsplikten infördes.

Med drivmedelspriser som fortsatt ligger på en unikt hög nivå och lägger en strypsnara på svenskt näringsliv och medborgare framstår regeringens inriktning som oerhört provocerande. Den 1 januari 2021 var dieselpriset 14,42 kronor per liter. I skrivande stund är priset 25,41 kronor per liter. På drygt ett år har priset stigit med cirka 11 kronor eller 76 procent. Det är en oerhörd kostnadsökning som går ut över allt och alla i vårt samhälle.

Sverigedemokraterna har ända sedan införandet framhållit att reduktionsplikten gör bränslet dyrare utan att det blir någon större skillnad för miljön. Reduktionsplikten försämrar även konkurrensmöjligheterna för svenskt näringsliv likväl som att den slår hårt mot framför allt alla de som bor utanför storstäderna.

Så sent som i juni 2021 röstade alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna för en tidsplan som innebär en upptrappning av reduktionsplikten till år 2030. Den årliga stegvisa höjningen kommer att innebära att reduktionsplikten för bensin blir 28 procent och för diesel 66 procent till 2030. Ett orimligt mål som långt före 2030 lär stoppas av en riksdagsmajoritet. Vi såg det komma, igen.

Reduktionsplikten är ingen hållbar föregångspolitik. Sverige förbrukar i dag över hälften av all tillgänglig biobaserad HVO på den europeiska marknaden. Vi vill se en kraftig sänkning av reduktionsplikten från 30 till 5 procent, vilket skulle ge en reell och omgående effekt utan att Sverige behöver gå till EU och be om lov. Det skulle vidare kunna ske utan negativ effekt för statsfinanserna eftersom den ökade inblandningen inte ökar skatteintäkterna.

På grund av den kommande globala livsmedelskrisen uppmanade EU-kommissionen under förra veckan EU-länderna att minska inblandningen av biodrivmedel i bränslen. Detta för att minska trycket på foder och livsmedel i en situation där FN i dag spår kraftigt ökad svält och fattigdom av de höjda priserna på livsmedel och insatsvaror.

Den centrala frågan att ställa till regeringen, och ytterst statsministern, är hur klimatet och den globala miljön tjänar på att svenskt näringsliv, landsbygd och svenska medborgare tvingas ha EU:s högsta reduktionsplikt när Sverige redan i dag har bland de lägsta territoriella växthusgasutsläppen.

 Martin Kinnunen (SD), miljöpolitisk talesperson 

Thomas Morell (SD), trafikpolitisk talesperson