facebooktwittermail

Sänk skatterna på el och drivmedel

Höga skatter på drivmedel utarmar landsbygden. Stimulera i stället produktionen av biodrivmedel, skriver Hans Albertsson.

Skylt med diesel- och bensinpris intill motorväg.
Rekordhöga bränslepriser är en belastning både för företag och privatpersoner, menar Hans Albertsson. FOTO: PATRIK C ÖSTERBERG

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

När miljöminister Per Bolund ombads att kommentera folkets ilska över de höga drivmedelspriserna så svarade han som vanligt att vi måste ställa om till svenskproducerade drivmedel. Den politik som regeringen driver menar jag sätter stopp för en sådan utveckling.

Sverige är ett land som har otroliga naturresurser både i skog och på åker. Dessutom finns en kompetens och kultur runt hur man bäst sköter dessa naturvärden. Precis som vi bör sträva efter en högre självförsörjningsgrad på livsmedel, eftersom närodlat är det bästa för miljö och samhälle, så ska vi av samma anledning sträva efter en högre självförsörjningsgrad på drivmedel.

För att uppnå detta ska man inte börja i fel ände. Om man utarmar landsbygden med straffskatter så menar jag att det blir väldigt svårt att uppnå ett sådant mål.

När regeringen talar om att man ska förbjuda nybilsförsäljning av bilar med förbränningsmotor 2025 så menar jag att man omöjliggör investeringar i drivmedelsindustrin. De måste göras på lång sikt.

Studier visar dessutom att bilar med förbränningsmotor som körs på biodrivmedel har lägre utsläpp av koldioxid, under sin livscykel, än vad renodlade elbilar har. Om man satsar allt på eldrift så målar man in sig i ett hörn. Med levande bioindustri kan man sänka utsläpp såväl i Sverige som internationellt.

I stället för att ta bort skatten på låginblandade drivmedel, vilket hade stimulerat branschen, så har man valt en tvingande reduktionsplikt utan skattelättnader. Det innebär at den som köper diesel som har 50 procent förnybart innehåll får betala samma skatt som för 100 procent fossil diesel.

Det är också bland annat det som har tvingat upp priserna de senaste månaderna. Regeringen försöker skylla på världsmarknadspriset på olja, och visst, det finns en del sanning i det men när det kommer till diesel så är det de usla skattereglerna och en överforcerad reduktionsplikt som är boven, anser jag.

Om bensinbolagen inte följer reduktionsplikten åker de på dryga böter och eftersom nivåerna har höjts har det uppstått brist på biodrivmedel. Det finns helt enkelt inte etanol just nu för att klara av att täcka behovet av inblandning i bensin. Enligt min uppfattning ökas inblandningen av förnybart ännu mer i diesel för att kompensera. Det i sin tur driver upp priset på både diesel och HVO100.

Givetvis måste man stimulera näringen och få i gång produktionen innan man börjar med tvång. Lika självklart är att skatter inte ska tvinga in privatkonsumenter och företag i en skuldfälla.

Bränsleupproret rullar nu i gång landsomfattande protester för att sätta press på denna och kommande regeringar. Det måste sättas en långsiktig agenda och med omedelbar verkan ska det införas skattelättnader för såväl el som drivmedel, menar jag. I samma takt som statens inkomster ökar (momsintäkterna ökar med priset) så går företag allt mer på knäna.

Under september månad ökade konkurserna med 19 procent jämfört med september 2020. På bara tre månader (då reduktionsplikten skärptes) har priset på en kubikmeter diesel stigit med runt 2 400 kronor exklusive moms. Det är en stor belastning för både företag och privatpersoners ekonomi.

Hans Albertsson

Oberoende samhällsdebattör och informationsansvarig Bränsleupproret

Fotnot: Miljöminister Per Bolund har erbjudits replik men avstår.