”Sänk skatterna för lantbruket”

I Sverige satte politiken för ett antal år sedan målet att 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk till 2030. Det havererar nu.

Många runtomkring oss här i Östergötland lägger ner sina ekoodlingar. Fem av våra nära lantbrukskollegor bara här i vår bygd lägger ner i år. Att odla ekologiskt är inte lönsamt längre – trots politikens mål.

Man kan fråga sig vilken vits det ens var med ekomålet, om det ändå inte fanns någon politiskt kraft bakom det när det blev skarpt läge. Men kanske var ett så specifikt mål dömt att misslyckas från första början.

Jag är själv ekologisk odlare och tror på ekologiskt, så missuppfatta mig inte. Det jag menar är att vi aldrig fick förutsättningarna för att lyckas. Politikerna satte ett mål men gjorde inget för att det skulle kunna uppfyllas.

Det allra mest grundläggande missades – att det måste gå att bygga ett lönsamt företag. All form av tillväxt grundar sig på en ekonomisk kalkyl. Stimulanspaket där vi lantbrukare får förkovra oss i kurser och utbilda oss leder inte till en högre produktion i den grad som vi i Sverige behöver.

Det går inte heller att dra ner på kostnaderna hur mycket som helst. Vi vill ju inte tumma på miljön, lön till anställda, säkerheten på gården. Det vill säga att lägga oss på en lägre nivå än vi har i dag, även om det är en nivå som andra länder i världen ligger på.

Det politiken bör göra för att stärka alla gårdar – och därmed ge dem som vill ekonomiska möjligheter att satsa på ekologiskt och konventionellt – är att se över allt sådant som kostar mycket i lantbruket. Jag föreslår att följande görs:

1. Sänk arbetsgivaravgiften för lantbruken. I Norge är arbetsgivaravgiften för landsbygdsföretag på mellan 5-14 procent beroende region. Det är bra mycket lägre än i städerna. Arbetsgivaravgiften är ett konkret verktyg för att gynna en levande landsbygd och inhemsk produktion. En lägre avgift ger fler i arbete och mindre skatter för oss företagare på landet.

2. Se över alla skatter som är ofrånkomliga för matproduktion. Det gäller till exempel på el och diesel.

3. Sänk momsen på svenska baslivsmedel. Det diskuteras mycket om matpriser just nu. Familjer säger sig inte ha råd att äta eller köpa mat. Kort kan dock poängteras att konsumtionen för energidryck, godis och tobak är oförändrad hos svensk konsument. Här har staten en roll att premiera svenska baslivsmedel. Det framstår också som märkligt att staten ska kamma in lika mycket skatt på svenskproducerade baslivsmedel som på andra livsmedel i hyllorna.

Och – på tal om moms – vad är viktigt här i livet? Momsen för mat ligger idag på 12 procent och momsen för kultur ligger på 6 procent. Kultur och kulturarbetare är såklart oerhört viktiga men är inte mat på bordet lika viktigt?

Politiken bör sluta plöja ner pengar i mål som inte är möjliga att uppnå, så som ekomålet. Satsa i stället på det som förändrar konsumtionen, hållbarhet och produktion i rätt riktning, på riktigt. Sänk skatterna för lantbruket.