Ulf Aronsson

Cederhusen, flervånings trähus i Stockholm.

article_1670399461992.jpeg

large_1670399461992.jpeg

medium_1670399461992.jpeg

1670399461992.jpeg

Skogsdebatten präglas av konflikter om det mesta, från hur skogen ska skötas eller inte, till hur virket ska användas.&nbsp;

Positionerna är låsta och debattörerna stångas vidare mer av princip och gammal vana. Det är ett ställningskrig som inte leder framåt, ibland för att forskningen ännu saknar entydiga svar.Så varför inte fokusera på något konstruktivt istället, hitta områden där man är överens och driva på utvecklingen? Och då måste en av de lägst hängande frukterna vara att bygga i trä.&nbsp;”Vi vill ha byggnader och städer som, i stället för att släppa ut, absorberar kol. Så låt oss 'dekarbonisera' EU:s byggbestånd med biobaserade material.”Det twittrade Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, från en träbyggkonferens i Finland i slutet av november.&nbsp;I Sverige stod byggsektorn för 21 procent av de inhemska utsläppen av växthusgaser 2019, 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Boverket. Utsläppen från transportsektorn var 15 miljoner ton 2020, enligt Naturvårdsverket.Enligt Ursula von der Leyen ger träbyggnader upp till 40 procent lägre utsläpp än betongbyggnader. För Sveriges del skulle träbygg i ett mycket grovt överslag då kunna ge en minskning med knappt 5 miljoner ton. Det kan jämföras med de 4 miljoner ton som Sverige ska öka kolinlagringen i skog och mark med genom <a href="https://www.atl.nu/eu-overens-om-hojda-klimatmal-for-skog-och-aker">den nya Lulucf-överenskommelsen</a>.&nbsp;I <a href="https://www.atl.nu/hoga-ambitioner-i-eu-kommissionens-skogsstrategi">EU-kommissionens skogsstrategin</a> betonas vikten av så kallade ”långlivade” skogsprodukter. Definitionen är inte självklar, i min bokhylla finns exempel på väldigt långlivat papper, och träfibrer kan också leva länge som returpapper. Men strategin syftar på massivträprodukter som byggträ och möbler.&nbsp;Ökat träbyggande har alltså varken EU-kommissionen eller miljövänner något emot. Sågverken lär också välkomna ökad efterfrågan på virke, och det gynnar skogsägarna som har sågtimret som främsta inkomstkälla. Även svensk nationalekonomi skulle må bra av mer träbygg i den mån det ger ökat inhemskt förädlingsvärde.Så vad har Sverige gjort hittills för att öka träbyggandet? Från statligt håll kort sagt ingenting. Den ökande andelen träbyggande det senaste decenniet beror på branschens enträgna arbete som nu börjar mötas av ökande efterfrågan.Statens passivitet beror på rädsla för kritik om konkurrenspåverkan om trä gynnas. Men det argumentet har inte hindrat vare sig platspåseskatt eller elbilspremier. Frankrike visar att det går att välja en annan väg genom att besluta att <a href="https://www.atl.nu/frankrike-vill-bygga-mer-i-tra">offentliga byggnader ska vara av minst 50 procent trä</a>.&nbsp;

Inte heller marknaden har satt så stort värde på trä i byggandet, sett till prisutvecklingen de senaste 30 åren. Både produktion och pris för betong och stål har <a href="https://www.atl.nu/klimatfokus-kan-gynna-tra">ökat mycket snabbare</a> än för trä. Mer fossilt har över tid värderats allt högre än kolbindning i förnyelsebara naturprodukter. Men pristoppen för trä under pandemin visar att det finns betalningskapacitet även för trä när det kniper.&nbsp;

Utbudet av sågat virke skulle också kunna öka. Timmerandelen i skogen kan öka genom skötsel, och utbytet i sågverken kan höjas. I slutet på 1960-talet blev 65 procent av timmerstockarna plank och bräder, i början på 2000-talet hade det sjunkit till 40 procent för att i dag uppskattningsvis ligga strax under 50.&nbsp;Det går också att göra mer ”långlivade” produkter av vissa av sågverkens biprodukter genom att tillverka träskivor, en förädlingsgren som förtvinat i Sverige.&nbsp;1980 fanns 14 fabriker för spånskivor med en kapacitet på 1,5 miljoner ton. Nio fabriker stod för knappt 100 000 kvadratmeter plywood och dessutom tillverkades 433 000 ton andra träfiberskivor. 2020 återstod tre fabriker med en sammanlagd produktion på 651 000 kvadratmeter, där Ikea stod för merparten som råvara till den egna möbeltillverkning i Hultsfred.&nbsp;

I fjol <a href="https://www.atl.nu/importerade-traskivor-tar-over-marknaden">importerade</a> trälandet Sverige därför träskivor för över 6 miljarder kronor, en ökning med nästan 65 procent sen 2010. Till och med Förenade Arabemiraten blev före Sverige med <a href="https://www.atl.nu/frankrike-vill-bygga-mer-i-tra">en fabrik för OSB</a>, en vanlig typ av byggträskiva. Det går också att ersätta fossila isoleringsmaterial med träbaserade isoleringsskivor, något som sågverksföretaget Ziegler satsat på <a href="https://www.atl.nu/ziegler-startar-jattefabrik-for-trafiberisolering">i en ny fabrik</a>. &nbsp;Ziegler valde att göra den investeringen i Tyskland i stället för i anslutning till sina nyköpta sågverk i Sverige, <a href="https://www.atl.nu/centraleuropeiska-sagverk-expanderar-i-norden">Balungstrand och Bäckebron</a>. Men det finns ju andra skogs- och träindustrier i landet som kanske vill investera en del av de senaste årens rekordvinster i inhemsk bygginriktad förädling – till exempel en skivfabrik.&nbsp;

Skogsdebatten har kört fast i det parterna tycker olika om. Kanske vore det mer konstruktivt att i stället samarbeta om nåt där alla är överens.

Det borde vara i allas intresse att jobba för en ökad andel trä i byggandet skriver ATL:s Ulf Aronsson.

Samverka istället för att motverka

Skog

Skogsdebatten har kört fast i det parterna tycker olika om. Kanske vore det mer konstruktivt att istället samarbeta om nåt där alla är överens? 