facebooktwittermail d

Salmonella kostar miljoner - per gård

4,6 miljoner - så mycket kostar det i genomsnitt när en mjölkgård drabbas av salmonella.

Doktorand Estelle Ågren vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Doktorand Estelle Ågren vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). FOTO: MAGDALENA HELLSTRÖM/SVA

Som ATL har skrivit tidigare betalade Jordbruksverket ut totalt 45,7 miljoner som ersättning till lantbrukare förra året, varav 30 miljoner rörde salmonella.

Det var den högsta totalsumman som betalats ut sedan 2011, då flera stora gårdar drabbades av salmonellautbrott. Sammanlagt betalade Jordbruksverket ut ersättning till 50 drabbade gårdar under 2016.

Grundprincipen är att kostnader ersätts med 50 procent. Är den drabbade med i ett frivilligt smittskyddsprogram till exempel Smittskyddad besättning är ersättningen 70 procent. Därutöver finns privata försäkringar som ger som mest 91 procent.

Få mjölkgårdar drabbade

Doktorand Estelle Ågren vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte först hur vanligt salmonella var bland mjölkbesättningar.

Hon letade också efter statistiska samband mellan salmonellainfektion och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek.

Provresultat från en tankmjölksundersökning användes som indikator.

Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som mjölkföretagare besvarade.

Öland undantaget

Hennes studier bekräftade bilden av att få svenska mjölkkobesättningar i landet är infekterade av salmonella. Det enda undantaget var Öland, men det finns tecken på att förekomsten minskar där.

Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt.

Salmonella Dublin-infektion var vanligare i större besättningar och storleken hade samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete, visar Ågrens avhandling.

"Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Om Dublinsmittan utrotades skulle det spara mycket pengar både för stat och djurägare samtidigt som djurlidandet minskades", säger Estelle Ågren i ett pressmeddelande.

Vissa rutiner vanligare

Något entydigt svar på varför smittan fortsätter att cirkulera bland nötkreatur just på Öland kunde inte fastställas.

Men vissa rutiner och förutsättningar är vanligare på Öland än i övriga Sverige, såsom sambete mellan olika gårdars djur, större besättningar och gruppkalvningsboxar och det skulle kunna vara förklaringar.

Medelkostnaden per besättning som var spärrad på grund av infektion 1999 - 2013 var 4,6 miljoner kronor. Ju fler djur och längre restriktionstid desto högre kostnader för djurägaren och Jordbruksverket.

Läs mer: Dråpslag få in salmonella

Läs mer: Salmonellafritt på 77 av 80 växtodlingsgårdar