”Varför säljs inte svensk mat i Hongkong?”

Vördnadsfullt håller sommelieren fram flaskan som om den vore guld. ”Det här vinet är något alldeles särskilt”, säger hon på engelska. ”Jag skulle vilja öppna en flaska åt er ikväll.”

Vi sitter på restaurang Embla i Hongkong och blir serverade deras avsmakningsmeny.

Restaurangen har fått många utmärkelser och är en av de mest hyllade i Hongkong just nu. Vi firar påsk med min syster och hennes man som bor i Hongkong sedan några år tillbaka. De har tagit med oss till denna avknoppade del av Frantzéns restaurangimperium. Maten och vinet är utsökt.

Hongkong som betyder ”den doftande hamnen” sviker inte när det gäller mat och utbud. All världens kök är representerade med allt från hål i väggen till lyxkrogar som Embla.

Medan sommelieren på Embla häller upp i våra glas berättar hon att vinet kommer från Sverige. Från en liten vingård som heter Ästad. Och hon är så glad att restaurangen lyckats komma över sex flaskor totalt.

Jag lystrar till och undrar om jag hörde rätt. Två veckor innan har jag nämligen varit på just Ästad vingård. Ett trevligt ställe nära västkusten mellan Göteborg och Halmstad, känt för sitt spa med god mat och dryck.

Men om man vill dricka Ästads egna viner från gården ska man inte åka dit, för det fanns inte när vi var där. Vi blev i stället serverade ett vin från Frankrike. Nu vet jag åtminstone var sex av flaskorna av det vin de producerar på gården har tagit vägen.

Hongkong med sina sju miljoner invånare är konstant i rörelse men trots alla skyskrapor, all trafik och myllret av människor är det ändå förvånansvärt lugnt och behagligt. Det finns många grönområden, mycket vatten, människorna är lugna, stressen märks inte även om Hongkong är ett av världens ledande finansiella centra. Konsten är framträdande, det har givits plats åt konst överallt både inne och ute, på restauranger och i shoppinggallerior.

Mycket lantbruk och odlingsmark finns det dock inte. Maten importeras. Det är en smältdegel av all världens mat.

När vi botaniserar i matbutikerna är det fullt av varor från Storbritannien, Irland, Danmark, Frankrike, USA och det kinesiska fastlandet, såklart. Svenska produkter lyser med sin frånvaro.

Vi letar men hittar inte något förutom någon flaska Absolut vodka. Smöret, yoghurten och mjölken kommer från Irland och Frankrike. Det mesta av dricksvattnet importeras i mängder från Australien, så även köttet.

En affärskollega som arbetar med stora inköp och import frågar förvånat min syster under ett möte varför Sverige inte exporterar mat till Hongkong. En berättigad fråga och det undrar verkligen vi också. Kan andra länder i Europa så kan väl vi?

För övrigt så kostade en liter yoghurt cirka 150 svenska kronor i butiken så betalningsviljan verkar finnas. Ja, det var förvisso en dyrare matbutik. Och nej, kineser generellt äter inte mycket yoghurt. Men Hongkongkineser gör det i större utsträckning och Expats, alltså arbetskraftsinvandrarna gör det.

Gris äter alla kineser däremot mycket. De är också kloka för de äter hela djuret, inte bara kotletten och fläskfilén utan även fötter och öron och inälvsdelarna.

Varumärket Sverige är positivt laddat hos befolkningen i Kina. Värden som hållbarhet, renhet, innovation är ord som är förknippade med Sverige enligt en färsk undersökning. Perfekta värden att jobba vidare på då man ska sälja mat.

Nu i osäkra och något dystra tider är vi svenska bönder oroliga över vad som komma skall i Sverige. Redan idag är svensken relativt dålig på att köpa svenskt om priset överstiger samma vara från annat land där det är billigare att producera. När högt uppsatta politiker och talespersoner för svensk ekonomi uppmuntrar till att svenskar ska köpa ”billig” mat och satsa på butikernas EMV-produkter blir vi inte bara oroliga utan även konfunderade.

Vad hände med det lokalodlade, uppsatta mål i Livsmedelsstrategin och ekomålen som politiken jobbat och hyllat i så många år? Gäller de inte längre?

Det är kanske dags att vi höjer blicken längre bort, till platser som uppskattar och vill köpa livsmedel framtagna på ett fint sätt. Sex flaskor vin är i minsta laget, visst kan vi producera och sälja så mycket mer till de som vill ha och är beredda att betala.