facebooktwittermail d

”Högt gödselpris håller tillbaka odlarna”

Jordbrukspolitiken måste i det här läget prioritera tillgången på konstgödsel så att skördenivåerna kan hållas uppe, skriver Greger Ekman.

En jordbruksmaskin på ett grönt fält sett uppifrån.
Jordbruk – kräver framförhållning. FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen måste vara i politikens fokus – globalt men också i Sverige. 

Avgörande för kommande år blir att skaffa fram tillräckliga mängder konstgödning och hitta sätt att säkerställa att lantbrukarna är beredda att ta den ekonomiska risken att odla.

I det läge som nu uppstått måste politikerna i Sverige och EU fundera på hur enskilda lantbrukare ska kunna hållas någorlunda skadefria från de ekonomiska konsekvenserna av en felslagen skörd. Hittills har många jordbruksföretag mäktat med en dålig skörd och att rulla skulder för insatsvaror till nästa år, som förhoppningsvis är bättre.

Med prissäkring av den förväntade skörden på nuvarande nivåer ser dock även ett tredubblat gödningspris hanterbart ut. Förutsatt att skörden blir normal och kan bärgas. I sak inga nyheter, lantbrukaren är ju alltid utelämnad till vädrets makter och allt annat som kan gå fel.

Det som är nytt för i år är att den ekonomiska risken i odlingen skruvats upp rejält på grund av de höga priserna på insatsvaror och osäkerheterna kring prisutvecklingen.

Årets beslut att höstså blir inte helt enkelt, givet att vi kan vänta oss rekordhöga priser på utsäde och gödning. Även om vi också kan förvänta oss höga spannmålspriser en tid framöver, så är det svårt att säga vad som händer med avräkningspriserna om det blir någon form av uppehåll i kriget i Ukraina.

Osäkerheten gör det svårt att bestämma sig för om man ska våga satsa ett flera gånger större belopp än vanligt på odlingen. De flesta kommer nog odla, men de kommer att minimera sina risker och se till att ha marginaler att klara en dålig skörd.

Om bara de allra bästa skiftena odlas så kommer det leda till att den totala skörden minskar – i ett läge där den globala livsmedelsproduktionen måste öka. Det handlar inte bara om årets skörd, utan om nästa och nästkommande års skördar, som vi måste vidta omedelbara åtgärder för att säkra.

Vi vet att en livsmedelskris kommer att leda till stor social oro i många importberoende länder, med krig och flyktingströmmar som följd. Jordbrukspolitiken måste därför i första hand prioritera tillgången på konstgödsel så att skördenivåerna kan hållas uppe.

Om det krävs får undantag från gränsvärdet för kadmium göras, så vi kan använda fosfor från Marocko. Det kommer att bli mycket svårt att ersätta importen från Ryssland. Förråden av näringsämnen i jorden utarmas snabbt.

EU:s egen produktion av gödning måste öka. Här kan även Sverige spela en roll längre fram. Lovande projekt finns för att utvinna fosfor ur gruvavfall. Det finns också planer på fabriker för att utvinna kväve från luften med fossilfri el.

I andra hand krävs något sätt att se till att enskilda lantbrukare kan hantera den ekonomiska risken i sin odling. Även om uppfinningsrikedomen rörande jordbrukspolitiska regleringar ofta har handlat om att lägga hinder i vägen för produktionen, måste det gå att hitta på sätt att säkerställa att det odlas så mycket som möjligt. Kanske någon sorts försäkringslösning som begränsar nedsidan i odlingen om marknaden inte kan erbjuda en tillräckligt bra lösning.

Åtgärder för att säkerställa en hög livsmedelsproduktion måste vidtas snabbt. Jordbruk är inte vilken processindustri som helst. Varje moment i odlingen, så som sådd och gödsling, måste ske inom naturgivna tidsfönster.

Politiken måste bättre inse att livsmedelsproduktion är en komplicerad och långsiktig process, med en rad avgörande beslutssteg som tar hänsyn till många olika faktorer. Ju färre osäkerheter som lantbrukaren har att ta ställning till, desto enklare är det att bestämma sig för att ta risken att odla.