Regeringens utredare har vid en hearing i juni talat om en så kallad vägslitageavgift, som skulle kunna bli så hög som 24 kronor milen. Konsekvenserna av en kilometerskatt skulle bli mycket kännbara för landets jord- och skogsbrukare och industrin som helhet.
Säg nej till dyrare transporter
En kilometerskatt på lastbilstransporter är ett hot mot de gröna näringarna.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Grundat på sommarens mjölkpris skulle skatten motsvara leveransvärdet av en liter mjölk per kilo. För de hårt prövade mjölkbönderna innebär det samma sak som ett hål i mjölkbilens tank ur vilket det läcker en liter mjölk per körd kilometer – egentligen två eftersom mjölkbilen måste köra till gården också.
För Norrmejeriers 400 mjölkleverantörer skulle det innebära extra utgifter på över 20 miljoner kronor årligen. Att regeringen utreder ett sådant dråpslag sänder helt fel signaler till en mjölknäring i kris.
Även spannmålsodlare skulle drabbas hårt av dyrare transporter. 2,40 kr per kilometer betyder en hel del när odlingen knappt bär sina egna kostnader.
Landets skogsägare kommer också att drabbas hårt av en kilometerskatt. Enligt Skogforsk var medeltransportavståndet för virkestransporter i Sverige 91,1 kilometer år 2014. Järnvägstransporter utnyttjas i dag i mycket hög utsträckning och att det är svårt att öka dessa mycket mera.
Det innebär en kostnadsökning på 219 kronor eller knappt en fastkubikmeter massaved extra för en medeltransport. Många virkestransporter är dock längre än nio mil.
En transport på 25 mil skulle exempelvis bli 600 kronor dyrare för skogsägaren, vilket motsvarar en sänkning av massavedpriset med 15 kronor per kubikmeter fast under bark.
Ett lågt eller negativt gallringsnetto innebär att många skogsägare kommer att avstå från att gallra. Att med en skatt ytterligare försämra ekonomin i skogsbruket kommer att få konsekvenser för skogsskötseln. Dåligt skötta gallringar ger lägre tillväxt, sämre kvalitet och klenare virkesdimensioner och på sikt sämre ekonomiskt utbyte.
Gemensamt för skogsbrukare, spannmålsodlare och mjölkbönder är att de i princip inte kan vältra över sina ökade kostnader på nästa led. Blir svensk mat för dyr att producera ersätts den med billigare import.
Svenska producenter kan inte påverka världsmarknadspriset, men svenska politiker kan påverka en del av produktionskostnaderna i Sverige.
Om de gröna näringarna ska vara konkurrenskraftiga krävs ett rimligt kostnadsläge i förhållande till konkurrentländerna. Tanken på en kilometerskatt måste därför slås ur hågen.
Vill man minska utsläppen av växthusgaser så bör man i stället tillåta tyngre lastbilar som effektiviserar transporterna och skapa ett långsiktigt regelverk som ökar intresset av att investera i inhemsk produktion av biodrivmedel som kan ersätta diesel.