Anahita Arai

1673253510954.jpeg

Det har talats och skrivits mycket om kostnadskrisen inom lantbruket. Nu har SLU Kompetenscentrum Företagsledning studerat krisen ingående och tagit fram faktaunderlag som kan vara intressanta för politiker och andra beslutsfattare att känna till och förhålla sig till när beslut ska fattas.

På SLU har Sebastian Remvig studerat prisvolatiliteten i lantbruket.­– Vi hade svårt att förstå kostnadskrisen som det pratades om under våren 2022. Vi försökte titta närmare på detta, säger han och fortsätter:– Vi såg stora ökningar av kapitalrörelser. Företagen utsattes för stor stress då de tvingades ligga ute med stora summor pengar innan de kunde få betalt. Det såg vi som ett större problem än en förändring i lönsamheten, säger Sebastian Remvig.<h2>Så gick det med krisstödet</h2>Nästa steg var att studera hur det statliga krisstödet till lantbrukarna påverkade företagen.– Vi såg att stödet blev snedfördelat och påverkade lönsamheten. I de flesta fall var stödet riktat per djurenhet i stället för att rikta in stödet där kostnadsökningen var som störst, som gödning och foder. Politikerna hade kunnat se över tullbestämmelser och importtullar kring gödning till exempel. Nu börjar även elen påverka lönsamheten för vissa branscher, säger Sebastian Remvig.

1673253517440.jpeg

Nu har lärdomarna från studien sammanfattats i ett ”policy brief”, det vill säga ett faktaunderlag med rekommendationer på hur SLU tycker att kostnadskrisen kan lösas.Vilken är målgruppen för faktaunderlaget?– Det är i första hand politiker som är målgruppen. För oss på SLU Kompetenscentrum Företagsledning är det här ett nytt territorium. Vi brukar vända oss till företagare och rådgivningsföretag, säger Sebastian Remvig, en av författarna till faktaunderlaget.Ett av medskicken är att politikerna borde titta på riskhantering och hur lantbrukare kan få hjälp med att minimera risker. I vissa länder går det exempelvis att försäkra sig mot dåliga skördar.<h2>Bra att kunna överföra riskerna</h2>– I många länder subventionerar staten dessa försäkringssystem som en del av jordbrukspolitiken. Om du har möjlighet att överföra riskerna till någon annan är du mer riskbenägen att odla i stället för att lägga mark i träda, säger Sebastian Remvig.

Däremot jobbar Future Foods vid SLU, som rapportförfattarna har samarbetat med, just med att förse beslutsfattare med faktaunderlag.– Det ligger i vårt uppdrag att ta fram kunskapsunderlag. Ett sätt som vi har gjort det på är att publicera policy briefs. Vår ambition är att på de områden där vi på SLU har kompetens ska vi bidra med fakta i beslutsprocessen. Det finns ett intresse från SLU att nå ut med kunskap där den praktiskt behövs. Ingen fakta ska saknas när politikerna fattar beslut, säger Annsofie Wahlström, programchef vid Future Foods vid SLU.&nbsp;

<h2>Minister vid skolbänken</h2>Före jul besökte landsbygdminister Peter Kullgren Ultuna och på SLU fick han bland annat en presentation av aktuella ämnen som till exempel animalieproduktionen, fossilfri gödsel, cirkulära och fossiloberoende livsmedelssystem och biologisk mångfald.– Peter Kullgren fick också vårt policy brief och en snabb genomgång av det som är de stora frågeställningarna på området, säger Annsofie Wahlström.Landsbygdsminister Peter Kullgren skriver i ett sms till ATL att ”besöket på SLU i december var mycket värdefullt då vi fick inblick i den samlade verksamheten. Under dagen pratade vi bland annat om Riksskogstaxeringen och vi fick även en demonstration av cirkuläret i livsmedelssektorn vilket var mycket intressant.”&nbsp;

<h3>Mer information om faktaunderlaget och rekommendationerna från SLU</h3>Policy Brief. Prisökningar på lantbrukets insatsvaror – åtgärder för högre lönsamhet (2022) Författare: Sebastian Remvig projektledare och Per Hansson verksamhetsledare, båda vid SLU Kompetenscentrum företagsledning.

<h3>Rekommendationer från SLU till politiker och beslutsfattare.&nbsp;</h3>1. Underlätta finansieringen av rörelsekapitalDet saknas åtgärder för att finansiera rörelsekapital som förbättrar likviditeten.2. Avlasta kostnaderna för gödning och foderDet är gödning och foder som har ökat mest i pris.3. Ta hänsyn till olika sektorers lönsamhetDe beslutade stödåtgärderna för lantbruket blir snedfördelade eftersom de inte tar hänsyn till prisökningarna på intäkterna.4. Inför stöd som minskar produktionsriskenDet behövs stödinvesteringar som minskar produktionsrisken och samtidigt klimatanpassar lantbruksföretagen.5. Överföring av produktionsriskerDet saknas möjligheter för svenska lantbrukare att överföra produktionsrisker. I vissa länder går det exempelvis att försäkra sig mot dåliga skördar.6. Öka kunskapen om risker inom lantbruketKunskap inom riskhantering och riskstrategier behöver tillgängliggöras för lantbrukare och rådgivare.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/fjosets-utveckling-ab-drabbas-av-minskat-kompensationsstod">De överväger att lägga ner: ”Har förlorat all framtidstro”</a><a href="https://www.atl.nu/matpriserna-stiger-aven-nar-bonden-far-samre-betalt">Matpriserna stiger även när bonden får sämre betalt</a>

SLU har tittat på vilka konsekvenser de senaste årens ekonomiska stöd till lantbrukare har fått och vad politikerna bör tänka på i framtiden.

Det är en av insikterna i nytt policy brief från SLU som forskarna vill att politikerna ska ta till sig. 

Lantbrukets likviditet behöver förbättras

Politik

SLU har tittat på konsekvenserna som de senaste årens ekonomiska stöd till lantbrukare lett till och vad politikerna bör tänka på i framtiden.