David Gustavsson

Många kritiska röster höjs i protest mot SLU:s planer att göra om agronomprogrammet och lantmästarprogrammet för att locka fler studenter.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, lyder under Näringsdepartementet. I regleringsbrevet för 2020 står det bland annat att SLU:s insatser ”ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet”, men också till att de gröna näringarna är livskraftiga.

Hushållningssällskapet är en av de aktörer som anställer flest med SLU-examen. Totalt har uppåt 700 av organisationens 900 medarbetare har minst grundexamen från lärosätet.

I samband med att universitetet nu planerar en förändring av utbildningarnas upplägg och innehållet i examina har Hushållningssällskapet gjort en egen analys av förslagen. Den är i flera delar skarpt kritisk – se faktaruta här nedan.

Till ATL säger Hushållningssällskapets förbundsdirektör Jesper Broberg att SLU ”fortsatt är ett starkt varumärke med stor kompetens på lantbruksområdet” och med ”fantastiska campusmiljöer”. Men som sektorsuniversitet ska det även utbilda personer som är anställningsbara i näringen, betonar han.

– Vi kan inte ställa specifika krav, men har en beställarposition och kan framföra önskemål om vad de som examineras ska kunna, säger Jesper Broberg.

Han är bland annat orolig för att behörighetskraven till både lantmästar- och agronomprogrammet ska sänkas, nu när skolan vill fördubbla antalet studenter till senast 2030. Det vore förödande för kompetensförsörjningen, menar han.

SLU vill även dela upp agronom- och jägmästarprogrammet i en treårig del på kandidatnivå och en tvåårig del på masternivå, som var för sig leder till en så kallad generell examen. Delarna ska också få nya namn. Yrkesexamen som ger titeln agronom respektive jägmästare uppnås genom att läsa specifika kurser på kandidat- och masternivå.

Jesper Broberg beskriver generell examen som ”en återvändsgränd” och vill att agronomprogrammet behålls i dess nuvarande form.

– Om man inte får en titel i likhet med civilekonom eller civilingenjör tror jag att utbildningarnas attraktivitet urholkas.

Finns det någon återkommande kompetensbrist hos dem ni anställer?

– Alla våra medarbetare är väldigt kompetenta. Men om man ska säga något mer generellt, brister kanske ofta den tillämpbara lantbrukskunskapen i dag. Det handlar inte om att kunna köra traktor, men att förstå hur saker hänger ihop på en gård och hur livsmedelsproduktion fungerar i praktiken.

Utbildningarna borde också ha fler företagsekonomiska inslag, tycker han. Han får medhåll av Dorit Greve, vd för konsultbolaget Växa Sverige:

– Det är kunskaper som blir viktigare i takt med att jordbruken blir större och mer ekonomiskt komplexa, säger hon.

Utbildningar inom byggteknik och byggrådgivning på lantbrukssidan efterfrågas också av Växa, som även vill se mer praktiska inslag, främst inom rådgivningsmetodik.

Svenska Foders vd Carsten Klausen tycker att SLU utbildar duktiga ekonomagronomer och lantmästare, men önskar mer försäljningsfokus i utbildningarna.

– Det är för stort produktionsfokus. Lantbruksvaror ska ju säljas och vi behöver dem som är bra på att avläsa marknaden.

Mattias Hovnert, sälj- och marknadsansvarig på lantbruksmaskinstillverkaren Väderstad, tycker att SLU fortsatt har hög status i branschen. Men han saknar det nedlagda agronomtekniska programmet på Ultuna. Agronomtekniker är en viktig kompetens för bolaget.

– Överlag brottas vi med bristande förståelse för de agrara frågorna. Vi skulle gärna även se ett större fokus på växtodlingstekniker i agronomutbildningen, för det är viktiga kompetenser i vår maskinutveckling.

Claes Friberg, tf vd och ordförande för Varaslättens Lagerhus i Västergötland, är orolig för att lantmästarutbildningen ska bli för teoretisk om den som planerat går från att vara två till att bli tre år lång.

Från sin agronomstuderande son i Uppsala har han fått höra att det erbjuds få tillfällen till gårdsbesök. Det är också svårt att anpassa utbildningen utifrån intresse, enligt sonen. Det går exempelvis bara att läsa fem högskolepoäng växtodling på ekonomagronomprogrammet, trots att det är en efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden, enligt Claes Friberg.

– De flesta professorer med lantbruksbakgrund på ekonomiinstitutionen är dessutom äldre, och de som nyrekryteras saknar den bakgrunden, säger han.

Många är kritiska mot SLU:s planer, från vänster och uppifrån och ner: Jesper Broberg, förbundsdirektör Hushållningssällskapet, Dorit Greve, vd Växa Sverige, Carsten Klausen, vd Svenska Foder, Mattias Hovnert, sälj- och marknadsansvarig Väderstad, Claes Friberg, vd och ordförande för Varaslättens Lagerhus.

<h3>Hushållningssällskapet skarpt kritiskt mot förändringsförslag</h3>• Hushållningssällskapet är kritiskt till SLUs planer på att förändra agronomprogrammet och lantmästarprogrammet för att locka fler studenter. • ”Det är frapperande att SLU presenterar en så stor förändring (...) på ett så vagt sätt” och det ”saknas en analys av hur man behåller den gamla målgruppen och vad näringen (...) behöver”, skriver man bland annat i en skrift med en rad synpunkter på förändringsplanerna.• Hushållningssällskapet varnar för att agronomtiteln blir otydlig om studenterna i högre grad får designa sin egen utbildning. Det är också oklart ”vilka yrken som kan bli aktuella efter en kandidatexamen på agronomprogrammet”, skriver man. • Hushållningssällskapet efterfrågar generellt även mer praktik i utbildningarna och gillar därför inte förslaget om att förlänga det tvååriga lantmästarprogrammet till tre år med en tydligare akademisk profil.• SLU:s prorektor Karin Holmgren framhåller dock att det inte sällan är svårt att hitta gårdar som kan ta emot studenter. <h3>Så vill SLU utveckla sina längre program </h3>• Förra året beslutade regeringen att anpassa bland annat agronom- och lantmästarutbildningarnas längd till Bolognamodellen. Modellen syftar till att harmonisera akademiska examina i 47 europeiska länder. • Det innebär att en agronomexamen ska omfatta fem år i stället för dagens fyra och ett halvt år samt utökas från 270 till 300 högskolepoäng (hp). Lantmästarexamen ska omfatta tre år, motsvarande 180 hp, i stället för dagens två år och 120 hp.• De nya kraven börjar gälla för dem som startar sin utbildning hösten 2021. För redan antagna studenter kommer övergångsregler att finnas• SLU föreslår också, för att locka fler studenter, att de femåriga yrkesutbildningarna delas upp: tre läsår för kandidatexamen och ytterligare två läsår för en master.• Studenterna ska vara friare att designa sitt program med olika valbara kurser utifrån intresse, vilket ska ge en breddad kompetens, enligt SLU. För att få yrkesexamen med titeln agronom efter fem år ska det dock vara tydligt definierat vilka agronomspecifika kurser som måste ingå, konstaterar lärosätet. • SLU avser också att strukturera om de längre programmen och byta namn på de kandidat- och masterdelar som ska ingå i till exempel en agronomexamen. Syftet är att även locka dem som inte känner till agronom­begreppet, men som är intresserade av innehållet.Källa: SLU

Utbildningarna vid Sveriges lantbruksuniversitet har fortsatt hög status hos näringens större aktörer, visar ATL:s rundringning. Men det finns också oro för utvecklingen framåt – inte minst för de planerade förändringarna av agronomprogrammet.

Några av Sveriges större lantbruksaktörer luftar sina åsikter.

Skarp kritik mot SLU:s nya satsning

Arbetsliv

Behåll dagens agronomprogram, sänk inte behörighetskraven, satsa på mer företagsekonomi och fler praktiska moment. Det är exempel på vad några större lantbruksaktörer önskar av SLU och dess utbildningar, visar ATL:s rundringning.