Börge Nilsson

Förra årets största skogsaffär var när Södra skogsägarna betalde 3,3 miljarder svenska kronor för Bergviks dotterbolag i Lettland. Enligt bolagets största ägare Stora Enso gav affären en vinst på 978 miljoner svenska kronor.

ATL kan nu berätta historien hur det gick till när Bergvik blev stora skogsägare i Lettland. Ett halvår efter att skogsbolaget hade köpt sina första 30 000 hektar i Lettland 2008, satte finanskrisen världsekonomin i gungning. Lettland drabbades särskilt hårt. Svenska bankers utlåning hade gett många högre skulder än de klarade av och nu rasade fastighetsvärdena.

Det gav köpläge för Bergvik. Skogsfastigheter var sällan belånade eftersom de lokala bankerna inte tillmätte dem någon större ekonomisk betydelse. Det gjorde inte ägarna heller. Marken hade de ofta fått tillbaka efter kommunismens fall, eftersom deras förfäder hade ägt den innan Lettland annekterades av Sovjetunionen. Men skogsbrukare var de sällan och vad de skulle ha marken till visste de inte.

2010 köpte Bergvik in 19 000 hektar skog i östra Lettland nära gränsen till Ryssland. 2011 köpte de ytterligare 40 000 hektar.

ATLs reporter var med när Bergviks VD i Lettland Lars-George Hedlund skrev kontrakt på flera fastigheter i de små gränsstäderna Ludza och Rezekne.

Så snart han stannade bilen dök det upp lokala affärsmän som lämnade över beskrivningar på små skogsfastigheter till salu. Några hade de själva köpt in på exekutiv auktion. Andra förmedlade de åt ägarna. Priserna låg mellan 2 000 och 11 000 kronor hektaret, beroende på hur mycket virke som fanns kvar på fastigheten.

När det var dags för avslut krävdes det ett besök hos Notarius publicus.

Utanför ett sådant kontor väntade Regina Astasjova på Lars-George Hedlund. Hon tänkte sälja fastigheten i sin barndoms hemby med förlust eftersom hon behövde pengarna akut. Dagen därpå skulle hon opereras, berättade hon, och bad särskilt att Lars-George Hedlund skulle följa med henne in till banken så att pengarna kom in på hennes konto direkt. Det gjorde han och hon tackade honom flera gånger när de tog farväl.

I Lettland var Bergviks skogschef Lars-Erik Wigert styrelseordförande för de lokala bolagen. I maj 2009 var ATL med när han besökte de skogar där hans lettländska skogschef Karlis Blums röjde och planterade.

Det är det arbetet som gjort att skogen ökat så kraftigt i värde, säger han nu i telefon från kontoret i Falun, där Bergvik håller på att styckas upp bland delägarna. Nyss blev det klart att <a href="https://www.atl.nu/skog/amf-om-bergvik-unik-mojlighet/?_ga=2.179192164.1922167345.1561373612-7967339.1554985507">AMF Pensionsförsäkringar köper 89,9 procent av aktierna i Bergvik Skog Öst</a> av Billerud Korsnäs. Själv blir Wigert VD för Wallenbergs del Kopparfors Skogar med 285 000 hektar i Värmland, Dalarna, Gävleborg och Härjedalen, när delningen av Bergvik Skog Väst är genomförd.

– Vi har satsat väldigt hårt på att förbättra skogstillståndet på de skogar vi hade inledningsvis och de skogar vi köpt till under tiden, säger Lars-Erik Wigert.

Arrondering är en annan nyckel till värdeökning, när grannfastigheter har köpts in.

– Men en stor del av värdeförändringen beror på att vi har satsat på att sköta skogarna aktivt, säger Lars-Erik Wigert.

Bergvik har satsat på att sköta skogarna i Lettland lika bra som markerna i Sverige. Det är därför de ökat så mycket i värde, säger Bergviks skogschef Lars-Erik Wigert.

Bergviks idé har varit att tillämpa svenska skogsbruksmetoder i Lettland.

– Och det har gett en bra utveckling av skogen.

Dessutom har Södra inte bara köpt själva skogsmarken.

– De kunde köpa en färdig fungerande organisation i full drift där personalens kunskaper byggts upp under tio år, säger Lars-Erik Wigert.

På tio år gjorde Bergvik Skog nära en miljard i reavinst efter skatt på att köpa in och förädla skog i Lettland. Många fastigheter köptes när privatpersoner behövde pengar efter finanskrisen.

Många fastigheter köptes när privatpersoner behövde pengar efter finanskrisen.

Tjänade en miljard på skogsaffärer i Lettland

Skog

Gjorde nära en miljard i reavinst efter skatt på tio år – många fastigheter köptes när privatpersoner behövde pengar efter finanskrisen.