Marcus Frennemark

Besättningen är rik på färger. Här finns holstein, SRB och korsningar mellan braun suisse och SRB.
Lantbruket har varit Kravcertifierat i sin helhet sedan 1999.

1689849414536.jpeg

Reportaget har tidigare publicerats i tidningen Lantmannen nr 4-2023

Vallåret 2022 hade sina utmaningar, konstaterar Johannes Andersson, driftsansvarig för lantbruket på Wanås gods i nordöstra Skåne. Inför året hade vallarealen skruvats upp för att matcha behovet i kostallet.

– Vi jobbar på att jämna ut kalvningarna över året och vill ha drygt 40 per månad för att utnyttja stallet optimalt. Det innebär fler djur i omlopp och större foderbehov, berättar Johannes Andersson.Han sparade vallar som skulle ha brutits redan hösten 2021 och skördade mer än 400 hektar i en tidig förstaskörd med utmärkta näringsvärden i mitten av maj. Snabbt på med flytgödsel och regnet kom som på beställning.Men det gick fort. Andraskörden togs inom fyra veckor. Det var ändå i senaste laget och näringsvärdet blev lägre än i förstaskörden men avkastningen helt okej.– Man har inte jättemånga dagar på sig för att träffa optimum med skörden, konstaterar Johannes.

SEDAN SLOG SOMMARTORKAN till och det blev inte mycket av den tredje vallskörden, men i oktober gick det ändå att skörda en fjärde gång.– Det var otur med torkan. Avkastningen blev inte riktigt vad vi hade tänkt oss men näringsvärdet blev okej. Som ekobonde utan någon jättetillgång på gödsel är jag nöjd om vi håller ett snitt på 170–180 gram råprotein och ligger över 10,5 megajoule i energi, säger Johannes Andersson.Framför allt råproteinhalten är viktig. Ju mer protein i det egenproducerade fodret, ju mindre mängd behöver köpas in för dyra pengar. Wanås är till 97 procent självförsörjande på foder men köper en del toppkoncentrat och här har priserna också toppat kring 12 kronor kilot under året – Då vill man köpa så lite som möjligt, säger Johannes.Odlingen av åkerböna är en starkt bidragande orsak till den höga självförsörjningen av foder. Bönan bidrar med protein i foderstaten men också med stärkelse.

Johannes Andersson, driftsansvarig för lantbruket på Wanås.

Johannes_Andersson2.jpg

WANÅS HAR AV OCH TILL odlat majs till korna men det är inget alternativ längre. Mycket talar emot majsen, menar Johannes Andersson:– I min värld odlar man majs för att få stärkelse och energi när man har ont om areal. Det har inte vi. Energi får vi från vallarna när de skördas intensivt och stärkelse får vi från åkerbönan. Majsen kräver mycket maskinstationstjänster och dessutom har vi mycket svartfågel och vildsvin som hotar odlingen. Så det är ett enkelt val att avstå majs för vår del.Målet är fyra vallskördar per år, både för att upprätthålla höga näringsvärden i fodret och för att få bra bekämpningseffekt på ogräs. Det kan också vara aktuellt att putsa vallarna en extra gång vår eller höst för att de ska fylla sin roll som ogräsbekämpare.

Här skördas grovfoder till sinkorna första veckan i oktober. Det är årets andra och sista skörd på fältet. På den övriga vallarealen skördar man fyra gånger per år.

1689849434753.jpeg

En del av vallarealen viks för att producera ensilage till sinkorna. Här tas förstaskörden i vanlig tid, sedan får vallen växa till sig under sommaren och på höstkanten, under 2022 blev det i början av oktober, tas en andraskörd som då innehåller betydligt mer fiber.– Det blir ett bra sinkofoder med mycket struktur, i gränslandet mellan hö och ensilage, säger Johannes Andersson.Insådden gör Johannes helst i helsäd med korn och ärt som skyddsgröda. Skördetidpunkten för helsäd ger bra med tid för den späda vallen att växa till sig. Men med 200 hektar vall som ska föryngras varje år blir det för mycket helsädsensilage, därför sker en del vallinsådd också i vårspannmål som tröskas.

I VALLFRÖBLANDNINGEN har Johannes Andersson 15 procent klöver och resten gräsarter. Rörsvingelshybriden Hykor har han övergett till förmån för rajsvingeln. Den samspelar bättre med övriga arter i vallfröblandningen och det blir lättare att träffa rätt skördemässigt.Vid vallskörd tar Wanås hjälp av maskinstation för att slå, stränga och hacka grönmassan, medan transporter och siloarbete görs av gårdens folk. Johannes är försiktig så att inte förtorkningen i fält går för långt. Han vill ha ett fuktigare ensilage än många andra och siktar på pressvattensgränsen.– Jag lägger hellre in grönmassa med en torrsubstanshalt på 25–30 procent än på 35–40 procent. Då blir fodret smakligare och korna äter mer. Dessutom blir ensileringsprocessen tryggare och kräver mindre tillsats av syra, säger han.

Wanås vallblandning består av 15 procent klöver och 85 procent av gräsarterna timotej, rajsvingel, ängssvingel och engelskt rajgräs.

1689849428565.jpeg

I kostallet finns plats för 380 kor och Johannes generalorder till djurskötarna är att det alltid ska finnas minst 370 mjölkande kor på plats. För att lyckas med det är jämnt utspridda kalvningar viktigt och det är man på god väg att lyckas med.Avkastningen ligger strax över 11 000 kilo ECM i det rullande tolvmånaderssnittet. Det är ett resultat som Johannes Andersson är nöjd med i dagsläget mot bakgrund av att man mjölkar två gånger per dygn i karusell medan ekogårdar som når högre avkastningsmässigt ofta har robotmjölkning.Under de fem år Johannes har varit ansvarig för lantbruket på Wanås har han kortat liggtiden på vallen men också ökat vallarealen. Målet är tvååriga vallar.– Vi har kortat livslängden för att kunna rotera vallen i hela växtföljden. Vallen är min bästa ogräshämmare och dessutom en bra förfrukt till andra grödor.

Wanås Gods ABBeläget: Knislinge i nordöstra SkåneÄgs av: Baltzar Wachtmeister som även är VD i bolaget.Produktion: Wanås Gods AB bedriver ekologiskt lantbruk med mjölk- och nötköttsproduktion samt skogsbruk på 3 200 hektar, fastighetsförvaltning, jakt och viltvård.Areal: Jordbruket omfattar drygt 1700 hektar, av vilka 250 hektar är naturbetesmark.Grödor: Under 2022 odlades 400 ha vall, 183 ha maltkorn, 175 ha höstvete, 143 ha åkerböna, 137 ha helsäd med vallinsådd, 113 ha grynhavre, 75 ha höstraps, 59 ha råg, 55 ha rågvete, 50 ha matpotatis och 21 ha morötter.Djurhållning: 430–440 årskor samt rekryteringsdjur. Tjurkalvarna säljs till en granngård. Utslagskor och kvigor slaktas hos Skånska Vilt och säljs med spårbarhet till gården.Övrigt: På Wanås gods finns även restaurang och hotell i ett fristående bolag samt konstverksamhet i en självständig stiftelse.

ÄVEN OM WANÅS har många kreatur är gödsel en bristvara. Men vallen prioriteras och får 20 ton flytgödsel per hektar till förstaskörden och 15 ton till andraskörden. Sedan är det ofta för varmt för att få någon effekt av gödseln till de senare skördarna, tycker Johannes.Efter vallen prioriteras de vårsådda grödorna i gödslingen och till den övriga växtodlingen köper man in ekologiska gödselprodukter. Ett välutvecklat nät av satellitbrunnar minimerar transporterna i samband med spridning av flytgödsel.Plogen är en trogen medarbetare i växtodlingen.– Ingen av de öppna grödorna kommer undan plogen. Den behövs för att få bukt med ogräset, säger Johannes Andersson.Han strävar efter att dela in arealen i större block med samma gröda på några hundra hektar vardera för att effektivisera driften. I ett landskap med mycket skog och naturbetesmark är det inte helt enkelt, speciellt inte som han odlar ett tiotal grödor vid sidan om vallen.– Det är värt mycket att kunna arbeta kvar på samma skifte och slippa koppla från skärbordet på tröskan. Men det är ett väldigt pussel varje år innan odlingskartan är färdig. Vill någon ta över det arbetet kan jag ge bort det, det får du gärna skriva, säger Johannes Andersson.

<h3>Lägre stubbhöjd gav mer spill</h3>Förra våren (2022) skrev Lantmannen om försök som visade att det i viss mån gick att kompensera kvalitetsförsämring i vallfoder genom en högre stubbhöjd om första vallskörden är försenad.Sommaren 2022 gjordes ett nytt fältförsök i Sveriges lantbruksuniversitets regi som tittade på hur det mekaniska spillet påverkas av stubbhöjden. Försöket gjordes på en äldre vall (år 5) i Hulterstad, Öland, bestående av rajgräs 45 procent, hundäxing 40 procent, blålusern 5 procent och ogräs 5 procent. Grödan slogs med en bogserad slåtterkross och pressades med rundbalspress efter 24 timmar. Stubbhöjderna 7, 12, 17 och 22 centimeter undersöktes.En hypotes var att en högre stubbhöjd skulle orsaka ett större mekaniskt spill på grund av svårighet att samla in materialet. Men resultatet blev i stället det motsatta. Det fanns inga skillnader i mängden mekaniskt spill mellan referenshöjden 12 centimeter och högre. Däremot sågs ett betydligt större spill vid den lägsta stubbhöjden. En orsak kan vara att grödan är tätare längre ner och att det därför blir ett större antal snitt vid slagning. Vid den lägsta stubbhöjden observerades mycket uttorkade fjolårsväxtrester och gammal gödsel i det uppsamlade materialet. Det ger en indikation om hur den skördade grönmassans hygieniska kvalitet påverkas av stubbhöjden.Försöket visade också att ts-avkastningen per hektar blir mindre med högre stubbhöjd. Dock var det ingen statistisk skillnad mellan de två högsta stubbhöjderna.Studien finansierades av SLU Partnerskap Alnarp och resultaten presenterades på Vallkonferensen i februari.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/han-ar-sveriges-vassaste-mjolkproducent">Han är Sveriges vassaste mjölkproducent</a><a href="https://www.atl.nu/697-wilhelmine-ar-sveriges-basta-mjolkko">Wilhelmine - Sveriges första 200-tonnare</a>

Vallen är viktigaste grödan i det ekologiska lantbruket på Wanås gods. Därifrån kommer grovfodret till de 430 mjölkkorna men vallodlingen är samtidigt motorn i växtodlingen på 1 450 hektar.

Vallen viktigaste grödan i det ekologiska lantbruket på godset.

Så tänker Wanås kring vallen

Djurhållning

Vallen viktigaste grödan i det ekologiska lantbruket och växtodlingen på godset.