Fredrik Stork

1680101418565.jpeg

<p>Totalt kan Sverige med relativt små ansträngningar tillverka 20 terawattimmar biodrivmedel per år, vilket i så fall motsvarar en fördubbling av den biodrivmedelsmängd som används i landet i dag.</p><p>Ungefär fem terawattimmar ska komma från så kallade elektrobränslen eller e-bränslen, som tillverkas genom att man fogar samman koldioxid och vätgas för att framställa syntetiska biobränslen, som exempelvis bensin, diesel och metanol.</p>

<h2>15 terrawattimmar från lantbruket</h2><p>För att tillverka mer biobränslen krävs dels mer bioråvara, men också koldioxid och elektricitet till e-bränsleframställningen. Här är flera tekniker under utveckling, varav ett antal är mycket nära att nå sitt kommersiella genombrott.</p><p>Men utredningen, under ledning av tidigare miljöministern Lena Ek, lyfter också fram att det finns många outnyttjade restströmmar som skulle kunna plockas in, som exempelvis grenar och toppar.</p><p>Av den totala produktionspotentialen ska 15 terawattimmar baseras på restströmmar från jord- och skogsbruket. Med en årlig tillväxttakt på 120 miljoner skogskubikmeter, varav 90-95 miljoner kubikmeter avverkas, lyfter Lena Ek fram att det finns stora volymer i form av grenar och toppar som skulle kunna utnyttjas.</p>

1680102666717.jpeg

<h2>Auktioner ska skynda på utbyggnaden</h2><p>Sannolikt måste både finansiella och politiska hinder undanröjas för att främja ny teknik. Därför föreslår utredningen ett stöd, som utformas som en omvänd auktion, där de olika biodrivmedelsföretagen får möjlighet att lämna in sina anbud till Energimyndigheten. Vinnarna ska sedan få en slags prisgaranti som ska betalas ut om aktörerna inte får betalt av marknaden.</p><p>– Det innebär att den som vill investera kan lägga en basbudget för sin investering. Det här är för att vi ska kunna lyfta olika tekniker över tröskeln. Fungerar marknaden, kommer företagen däremot att klara sig själva, säger Lena Ek.</p><p>Dagens förslag presenteras inom ramen för ett så kallat delbetänkande. I förslaget finns omvänd auktion inte med som begrepp utan i stället beskrivs styrmedlet som ett "konkurrensutsatt anbudsförfarande". Redan i höst kommer Bioekonomiutredningen att presentera ett förslag till nationell bioekonomistrategi som väntas vara betydligt bredare.</p>

<h2>Frestar inte på de biologiska systemen”</h2><p>Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har sedan valet uttryckt en vilja att minska inblandningen av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel. Men det har inte påverkat utredningen.</p><p>– Vi har i direktiven både från den förra och nuvarande regering upplevt att det finns ett starkt stöd för att göra något. Här visar vi på en metod som man kan använda för att öka biodrivmedelsproduktionen.</p><p>I grunden kommer detta att skapa flera olika samhällsnyttor, enligt Lena Ek.</p><p>– Här finns väldigt mycket jobb och stora miljövinster att hämta hem. Det vi föreslår är ett styrmedel som ska använda de restprodukter som uppkommer i vanlig produktion. På så sätt frestar vi inte på de biologiska systemen, samtidigt som vi skapar värden som jobb, miljönytta och större nationell säkerhet, säger Lena Ek.</p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/eu-oppning-kan-ge-sankt-pris-vid-pump"><strong>EU-öppning kan ge sänkt pris vid pump</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/sju-fragor-och-svar-om-biogasen"><strong>Sju frågor och svar om biogas</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/slipper-biogasskatt-med-lagligt-kryphal"><strong>Slipper biogasskatt med lagligt kryphål</strong></a></p>

<p>Omvända auktioner ska få fart på den inhemska biodrivmedelsproduktionen. Det är huvudslutsatsen när den statliga Bioekonomiutredningen presenterar sina förslag&nbsp;på onsdagen.</p>