facebooktwittermail

Samarbete kan öka lönsamheten

Att tänka nytt och utveckla sitt företag är en utmaning. Den här veckan tipsar ATL:s expert om hur man kan samarbeta med andra och vad som i så fall är viktigt att tänka på.

Hej!

Som lantbruksföretagare undrar jag hur jag kan tänka nytt i mitt företagande. Driver ett växtodlingsföretag i Västra Götaland och utvecklingen hos mig har väl kanske främst varit den tekniska, med maskinpark och så, de senaste åren.

/Maria

 

Hej och tack för din fråga! Det är en viktig fråga, som vi skickade vidare till Charlotte Norrman som forskar kring företagande och lantbruk på Linköpings universitet. Hon och hennes kollegor Lars Witell, Dzamila Bienkowska och Per Frankelius besvarar din fråga såhär:

”Vi har i vår forskning fokuserat på samarbetsbaserad affärsutveckling och affärsmodeller för företag i gröna näringar och svaret ges därför utifrån det perspektivet. I vårt projekt Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk identifierade vi åtta samarbetsformer och den som skulle kunna passa dig bäst är nog den vi kallar 'Driftsbolaget AB'. Den formen innebär ett gemensamägt bolag där 2-3 lantbrukare går ihop i syfte att uppnå stordriftsfördelar och utveckla sina kärnverksamheter, eller i syfte att utveckla en ny affärsidé med annan inriktning än den vanliga verksamheten – till exempel vindkraft eller liknande. 

Om du överväger en samarbetsbaserad modell är det viktigt att du funderar på vad du vill eller kan samarbeta om. Produktions- och marknadsrelaterade skäl är vanligast, enligt vår forskning.

Ur frågan kan vi utläsa att du i ditt företag satsat mest på det tekniska, din maskinpark. Innebär det kanske att du har en överkapacitet på maskinsidan? I så fall skulle du kunna gå ihop med en granne som kanske fokuserat mer på själva odlingen. Men om det finns en vilja att utveckla marknadssidan, så kan det även finnas möjligheter till samarbete med andra odlare, eller transportföretag, för att utveckla ett sådant erbjudande.

Genom båda dessa lösningar skulle ni kunna komplettera varandra och på så vis bli effektiva och mer lönsamma.

Fördelarna med en samarbetsbaserad affärsmodell kan, enligt vår forskning, vara följande:

1. Ekonomiska: till exempel genom att man uppnår stordriftsfördelar eller kan utnyttja maskinparken bättre.

2. Sociala: arbete på den egna gården är ofta ensamt och i egen regi får man själv stå för såväl beslut som risker. I ett gemensamt bolag är man flera som hjälps åt och medägarna blir ens arbetskamrater.

3. Förhandlingsmässiga: att samarbeta skapar storlek vilket är en styrka i förhandlingar.

4. Riskminimerande: genom att vara flera kan man dela såväl arbete som risk. 

Överväger du ett samägt driftsbolag med en eller två grannar kan ni bilda ett gemensamt bolag där ni arrenderar in era respektive marker och eventuellt också hyr in de maskiner ni har i dag. Maskiner som saknas eller behöver uppgraderas kan ägas av det gemensamma bolaget. Den som arbetar i företaget får lön för sina timmar och vinsten delas efter storleken på ägandet.

Det som är viktigt att tänka på för att samarbetet ska fungera är att det finns en tillit mellan dem som går samman, speciellt om man ska starta ett gemensamt driftsbolag. Tillit kan skapas och stärkas genom att man ser till att bygga verksamheten på tydliga och bra avtal som håller i en tvist.”

Mattias Norrby

Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

STÄLL DIN FRÅGA TILL VÅRA EXPERTER!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu