facebooktwittermail

Så räddar du rådjurskiden i skördetider

Två deciliter sköljmedel och en liter vatten. Där har ni grundreceptet till en framgångsrik vallskörd som håller rådjurskiden borta från slåtterkrossen. Men här nedan listar vi också en rad andra knep. Mejla oss om du har fler tips.

Här är knepen som räddar kiden undan den dånande slåtterkrossen.
Här är knepen som räddar kiden undan den dånande slåtterkrossen. FOTO: ARKIVBILD

Rådjurskiden föds i maj och juni och tillbringar mycket tid i den höga vegetationen. Där det är svalt och där de är skyddade från rovdjur. Något de däremot inte är skyddade från är lantbrukarnas slåtteraggregat. Numera slås många vallar tidigt, vilket innebär att många kid riskerar att mejas ner av slåttermaskinerna.

Förutom att detta orsakar mycket onödigt lidande för djuren riskerar rester av kadaver komma in i vallen och leda till att botulism – en smitta som dödar kor och hästar - sprids. Det finns alltså all anledning för lantbrukare att minimera riskerna för att detta händer.

Läs även: Död räv i fodret dödade 35 mjölkkor

Digitala försök

ATL har tidigare skrivit om digitala försök med drönare och optiska kameror som monteras på maskinerna. Med hjälp av infraröda kameror på drönaren, finns det bland annat möjlighet att söka av stora områden snabbt och hitta djuren i gräset.

Men kanske finns det enklare sätt.

Sprejar sköljmedel längs vallen

Jägaren Erica Lindquist i Mörbylånga jaktvårdskrets har tidigare tipsat om sköljmedel.

– Vi använder oss av sköljmedel blandat i vatten. Kvällen innan slåttern sprejar vi längs kanterna på vallen. Rågeten skyr den starka doften och tar sina kid därifrån. I år har lantbrukarna slagit 140 hektar vall på våra marker utan att köra ihjäl ett enda kid, sa Erica Lindquist till Svensk Jakt 2018.

Två ingredienser

Enligt Erica Lindquist är metoden både effektiv, billig och enkel. Allt som behövs är en sprayflaska, vatten och sköljmedel enligt grundreceptet.

Det är dock viktigt att spruta med eftertanke så att sköljmedlet inte blåser in över vallarna. I utkanten av fältet appliceras en dusch varje meter, och finns det möjlighet går det bra att använda fyrhjuling.

Tar en extra runda

Och det tycks finnas en uppsjö mer eller mindre effektiva förslag till lösningar på problemet. På Svensk Jakt delade några lantbrukare med sig av smarta idéer.

Fredric Larsson har för vana att alltid ta en extra runda runt fältet innan han går in med slåttermaskinen.

– Vi har märkt att geten oftast föder kiden cirka 10–20 meter in från kanten i fältet. Därför kör jag bara tre varv med maskinen runt fältet vid första början, säger Fredric Larsson till Svenskt Jakt.

Kedjorna varnar

Lars Engströms så kallade kedjeplanka har visat sig vara ytterligare en hit. På frontlastaren har han monterat en planka i samma bredd som slåtteraggregatet och med långa kedjor. När kedjorna nuddar rådjurskidet flyr det.

– Tidigare hamnade tre-fyra kid om året i slåtteraggregatet. Sen jag provade detta har jag mig veterligen inte kört över något, säger Lars Enström till Svensk Jakt.

Buller skrämmer kid

En annan skrämseltaktik står Lennart Bondeson och hans ombyggda avgasrör för.

– Jag läste en artikel för massor av år sedan. Där hade de satt en förlängning av avgasröret som bockats, fästs med stag och gick ner till höger framför traktorn mot markytan. Bullret skrämde kiden samtidigt som det rasslade i vallen, säger han till Svensk Jakt.

Påverkar vildsvin

Och så finns ju Mikael Karlssons säckskrämmor som placeras på fältet. Anledningen till detta är att geten ska bli orolig och flytta kiden innan slåttern drar i gång.

Fixerade brandvarnare som placeras på stolpar (i skyddade plastpåsar), lyfts också fram som en gångbar skrämseltaktik. För att få bäst resultat bör pinnen vara två meter lång, och spridas ut i ett lagom antal så att brandvarnarna sprider ljudet över hela fältet. En modern variant av samma teknik är den här digitala fågelskrämman som också baseras på ett brandlarm. Även den tros ha påverkan på vildsvin och annat vilt på fyra ben.

Sammanfattningsvis finns det alltså många knep att ta till, och kanske har du fler tips som du vill dela med dig av? Kontakta i så fall ATL på red@atl.nu.

LÄS OCKSÅ: Drönare ska rädda rådjuren under skördetröskan

LÄS OCKSÅ: Ny innovativ fågelskrämma väcker stort intresse

LÄS OCKSÅ: Sandra räddade rådjuret - länsstyrelsen avlivade kidet