Skogsbruket är med och sätter riktmärket för lönerna

Hej Bengt!

Tack för din fråga. ”Avtalsrörelse” är ett ord som beskriver processen att omförhandla kollektivavtalade löner och arbetsvillkor för anställda i företag på svensk arbetsmarknad. Här talar vi om kollektivavtal på så kallad förbundsnivå, vilka ingås mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer.

Om din verksamhet är medlem i en arbetsgivarorganisation är ni bundna av kollektivavtal på förbundsnivå och kommer att påverkas av förhandlingsresultatet i avtalsrörelsen. 

När ett nytt avtal är på plats behöver ni ta hand om resultatet på ert företag genom att genomföra lokal lönerevision. Förbundsavtalen anger hur den lokala lönerevisionen ska gå till, till exempel genom att ni höjer lönerna med ett krontal eller beräknar en pott utifrån en procentsats och fördelar potten på arbetstagarna.

Som medlem i arbetsgivarorganisationen kan ni påverka avtalsrörelsen genom att engagera er i arbetet med att ta fram yrkanden och lyfta branschens behov och förutsättningar. Ni kan exempelvis göra det genom att ingå i avtalsdelegationen och stötta tjänstemännen som avtalsförhandlar.

Om din verksamhet i stället har tecknat kollektivavtal direkt med en arbetstagarorganisation (så kallat hängavtal) påverkas ni av avtalsrörelsen men ni kommer inte att ha möjlighet att påverka resultatet.

Om din verksamhet helt saknar kollektivavtal påverkas du inte direkt av avtalsrörelsen, då företaget inte formellt är skyldigt att följa avtalet och det parterna kommer överens om. Dock kan förhandlingsresultatet för din bransch ändå bli relevant för din verksamhet exempelvis i samband med er lönerevision eftersom de nivåer som förhandlas fram ofta fungerar som ett slags riktmärke för dem som inte är bundna av kollektivavtal.

Avtalsrörelsen 2025 är i skrivande stund i gång och omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden. Drygt 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas och totalt berörs mer än 3,4 miljoner anställda. Först ut att förhandla om sina kollektivavtal är förbunden inom industrisektorn, vilket bland annat omfattar skogsbruket.

Industrin har en normerande roll för arbetsmarknaden i stort. Det innebär att de ökningar av arbetskraftskostnader som den internationellt konkurrensutsatta industrin kommer överens om sätter ramarna för utvecklingen även inom övriga branscher utanför industrin. Det kallas att industrin sätter ett märke som övriga branscher och förbund ska följa.

Bakgrunden till den här ordningen med märket är att Sverige historiskt haft okontrollerade kostnadsökningar. Det ledde till hög inflation och till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. För att skapa stabilitet i lönebildningen och en reallöneutveckling tillkom avtalet med industrin som ”märkessättare”.