Anahita Arai

Håkan Jönsson står i allén på Bränneriets gård i Eslöv. 

large_Gästprofessor (25 av 31).jpg

medium_Gästprofessor (25 av 31).jpg

small_Gästprofessor (25 av 31).jpg

thumbnail_Gästprofessor (25 av 31).jpg

Gästprofessor (25 av 31).jpg

Håkan Jönsson har sedan i september en 30-procentig tjänst som gästprofessor vid Institutionen för människa och samhälle på SLU i Alnarp. Han har ett förflutet som kock och docent i etnologi vid Lunds universitet, men arbetar inom ramen för gästprofessuren med food studies som handlar om hur vi planerar livsmedelsförsörjningen.&nbsp;

En fråga som Håkan Jönsson brinner för, och som han själv har utforskat en längre tid tack vare sitt intresse för bra svenska råvaror, är hur klyftorna mellan stad och landsbygd har växt fram och hur vi kan överbrygga dem.– Politiker och myndigheter har en märklig syn på lantbruket. De ser en krisbransch som behöver tas hand om med olika stöd, säger Håkan Jönsson.Han vill snarare att lantbrukarnas innovationskraft ska släppas lös och menar att stödstrukturerna behöver ses över:– Lantbrukarnas enorma kunskap om den potential som finns för en hållbar omställning, inte minst för lantbruket, tas inte tillvara. Jordbruket anses i stället vara ett problem för en framtida hållbar miljö, säger han.<h2>Missförstånd och bristande kunskap</h2>I dag är det få svenskar som vet hur mat produceras och här finns en möjlighet att överbrygga kunskapsklyftorna, menar Håkan Jönsson.

Håkan Jönsson står framför gårdsbutiken på Bränneriets gård. 

large_Gästprofessor (14 av 31).jpg

medium_Gästprofessor (14 av 31).jpg

small_Gästprofessor (14 av 31).jpg

thumbnail_Gästprofessor (14 av 31).jpg

Gästprofessor (14 av 31).jpg

– Jag kan inte komma ihåg att jag fick lära mig något om livsmedelsproduktion eller lantbruk i skolan. När dagens skolsystem skapades hade de flesta en koppling till lantbruket, de hade kanske en mormor, morfar, farmor eller farfar som bodde på landet, säger han och fortsätter:– Problemet är att skolans läroplan inte har ändrats på den här punkten. I dag, när 1,5 procent av befolkningen är lantbrukare, säger det sig själv att kunskapen är låg.Från sitt tvärvetenskapliga perspektiv definierar Håkan Jönsson det här som kulturskillnader. Han talar till och med en kulturkonflikt som bygger på missförstånd och bristande kunskap:– &nbsp;En sådan enkel sak som synen på vad jordbrukslandskapet är till för skiljer sig enormt mellan storstadsbor och lantbrukare. Är det en rekreationsplats där trötta storstadsbor kan vila ut och ta selfies i rapsfälten? &nbsp;

Gästprofessor Håkan Jönsson pratar med Margitha Nilsson i gårdsbtuken på Bränneriets gård. 

large_Gästprofessor (3 av 31).jpg

medium_Gästprofessor (3 av 31).jpg

small_Gästprofessor (3 av 31).jpg

thumbnail_Gästprofessor (3 av 31).jpg

Gästprofessor (3 av 31).jpg

När sommargästerna klagar på gödsellukt beror det på att de inte har förståelse för att jordbruksmark ger mat och att det finns ett behov att tillföra näring, menar han. Här finns en paradox.&nbsp;– Många stadsbor tycker att lantbrukare är bakåtsträvande och brukar jorden på ett icke hållbart sätt. När jordbruksmark betraktas som rekreationsyta för stadsbefolkningen försvinner perspektivet att leva på landsbygden, säger Håkan Jönsson, som anser att dessa tankar har sipprat upp till kommuner och myndigheter.&nbsp;<h2>Vill att effekter av beslut ska utredas bättre</h2>Enligt honom finns det många exempel på en stelbent tolkning av miljöregler och naturskydd som hindrar ett kreativt sätt att använda mark.– En skånsk företagare som ville bygga om en tom maskinhall till padelhall fick nej eftersom reglerna inte tillåter att en sportanläggning byggs på jordbruksmark. Men i ett annat fall beslutade Trafikverket att dra en cykelväg på jordbruksmark, vilket ställde till det för många lantbruksföretag. Cykelvägen hade kunnat läggas på andra sidan om bilvägen, men det ville inte Trafikverket eftersom de var rädda för att göra intrång i naturskyddade områden. Som om naturvärdena fanns i vägrenen. Det finns en föreställning att det mest hållbara är att lämna landskapet i fred, vilket inte nödvändigtvis är sant.&nbsp;Håkan Jönsson tycker att det i alla regleringsbrev till myndigheter ska skrivas in att alla beslut som fattas måste föregås av en utredning av effekterna på lokalsamhället och landsbygdens utveckling.&nbsp;När det gäller att hitta lösningar för att överbrygga klyftor mellan stad och land ser han också att det kommer att krävas kommunikationsinsatser. När ATL träffar Håkan Jönsson är han på Bränneriets gård i skånska Eslöv. Margitha Nilsson, som driver gården med sin man, står vid de fyllda hyllorna och berättar om säsongens varor – som rödkål på burk.

large_Gästprofessor (30 av 31).jpg

medium_Gästprofessor (30 av 31).jpg

small_Gästprofessor (30 av 31).jpg

thumbnail_Gästprofessor (30 av 31).jpg

Gästprofessor (30 av 31).jpg

– &nbsp;Det finns många berättelser om de problem som finns inom lantbruket, men väldigt få berättelser om allt gott som görs, säger Håkan Jönsson och fortsätter:– &nbsp;Den här gården är ett intressant exempel på en plats där klyftor i samhället kan överbryggas. Hit kommer både Malmöbor och långväga Stockholmare. Här kan de handla lokalproducerad mat, ta del av både en mysig miljö och ett rationellt lantbruk.Inför den kommande valrörelsen finns en stor sprängkraft i landsbygdsfrågorna, tror Håkan Jönsson.– De här frågorna börjar tas på allvar. Flera partier har sagt att de har tagit fram landsbygdsprogram. Hur mycket som är valfläsk för att få fler landsbygdsröster, eller inte tappa fler röster, och hur mycket som är seriöst engagemang för landsbygdens utveckling återstår att se. Men det är bra att frågorna är på dagordningen. Det är steg framåt. Situationen är inte nattsvart.

Kottar och juldekorationer till salu på Bränneriets gård.

large_Gästprofessor (28 av 31).jpg

medium_Gästprofessor (28 av 31).jpg

small_Gästprofessor (28 av 31).jpg

thumbnail_Gästprofessor (28 av 31).jpg

Gästprofessor (28 av 31).jpg

<h3>Food studies</h3>Inom ämnet food studies studeras mat och livsmedelssystem ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Mat, ätande och livsmedelsförsörjning studeras från såväl jordbruks-, nutritions- och livsmedelstekniska perspektiv som en humanistisk och samhällsvetenskaplig utgångspunkt.

<h3>Gästprofessor Håkan Jönsson</h3>Håkan Jönsson disputerade i etnologi vid Lunds universitet 2005 med avhandlingen Mjölk – en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi. Under åren 1988-1999 arbetade Håkan Jönsson som professionell kock bland annat på Grand Hotel i Lund. I september utnämndes han till gästprofessor i food studies vid SLU i Alnarp.&nbsp;

<h3>Läs också:</h3><a href="https://www.atl.nu/anna-caren-satherberg-om-nya-jordbruksstoden">Ministern: Mer produktion – mindre administration</a><a href="https://www.atl.nu/sa-tycker-parterna-om-nya-jordbrukspolitiken">Näringen om nya jordbrukspolitiken</a><a href="https://www.atl.nu/sa-vill-regeringen-tillampa-cap">Så vill regeringen ändra i stöden</a>

Det finns en kulturkonflikt mellan stad och landsbygd, anser Håkan Jönsson, gästprofessor vid SLU. Och den riskerar att växa.– Många stadsbor tycker att lantbrukare är bakåtsträvande, säger han.

SLU.s nya gästprofessor tycker att lantbrukarnas enorma kunskap ska tas till vara.

”Politiker och myndigheter har en märklig syn på lantbruket"

Företagande

” Många stadsbor tycker att lantbrukare är bakåtsträvande.” Den nye gästprofessorn Håkan Jönsson vid SLU ser konturerna av en kulturkonflikt som byggs upp.