facebooktwittermail d

Så optimerar du vallfodret när kostnaderna ökar

Kostnaderna för kraftfoder rusar. Nu gäller det att få ut så mycket som möjligt av vallfodret. Rådet från ATL:s expert Anna Törnfelt är att se till att det bästa fodret går till de djur där det har störst effekt.

Hej Anna!

Jag har funderingar på hur jag får en bättre användning av mitt vallfoder i dessa tider med höga kostnader för kraftfoder. Jag har i dag en gård med 125 mjölkkor med rekrytering samt även en mindre besättning med 50 korsningstackor som lammar i april. Hur ska jag lägga upp en plan och vilka åtgärder behöver jag? Vi tar tre skördar och tar foderanalyser så underlag finns det.

Hälsningar Åke Eriksson

Hej Åke!

Vilken bra fråga. Det är många som har den funderingen just nu och här gäller det att man har koll på hur stora partier av olika kvaliteter av vallfodret som har skördats. Mina tips är att först räkna igenom mängden foder och gruppera upp det efter kvalitet. Därefter är det bra att fundera vilka djur som har behov av fodret. Här är det viktigt att sortera fodret som ska gå till högmjölkarna, medelmjölkarna, låglakterande kor samt till sinkor. Dessutom har växande ungdjur ett annat behov. Högdräktiga och digivande tackor har också ett stort behov av högkvalitativt foder precis som högmjölkarna, men sintackor och lågdräktiga har lägre behov av näring. Tur att du har så pass stor omfattning på foderproduktionen till korna att även tackorna kan hänga med på det. Även slutgödning av lamm har högre krav på näringsinnehåll.

Vad är energi och protein värt?

Ta reda på det pris du betalar för kraftfoder. Det kan vara till exempel foderkorn och rapsmjöl. Viktigt är att det är ett foder som representerar energifoder och ett som representerar proteinfoder. Deras priser blir ett ersättningsvärde för energi och protein i vallfodret. Är spannmålspriset på 3,43 kronor per kg och rapsmjölet på 5,86 kronor ger det ett pris på 0,17 kronor per MJ och ett pris på 0,0099 kr per gram råprotein. Stiger energivärdet i vallfodret från 10 MJ till 11,5 MJ så ökar också vallfodrets värde med cirka 1 krona till cirka 4,10 kronor per kg ts. Likaså ökar värdet också med cirka 50 öre om råproteinet stiger med 50 gram. Det finns mycket att tjäna på att skörda i rätt tid. 

Vi har sett att produktionskostnaden har gått upp med över 1 kronor per kg ts för vallfodret under senaste året och då om möjligt är det bra att kunna skörda ett foder med höga värden. Håll koll på vallprognoserna och vänta inte för länge med att skörda. Underlaget för detta resonemang finns i www.grovfoderverktyget.se som drivs av Hushållningssällskapet i samarbete med flera andra aktörer.

Baljväxter spelar stor roll

Klöver och lusern kan reducera kvävebehovet ordentligt och enligt beräkningar så kan 30 procent klöver i vallen ge minskat kvävebehov med 38 procent, vilket motsvarar 31 öre per kg ts i kvävepris (om priset för ren kväve är 30 kronor per kg). Räknar man om det per hektar så är det värt 2 600 kronor per hektar. Det gäller dock att balansera nivån av klöver eftersom har man för hög andel klöver är det risk att energivärdet går ner för mycket och då tappar man en annan viktig faktor som man behöver i foderstaten.

Så sammanfattningsvis:

• Skörda så tidigt som möjligt. 

• Tänk på att fiberhalten (NDF) ska vara tillräckligt hög så det finns struktur i fodret. 

• Ta foderanalyser på de olika foderpartierna. 

• Märk upp fodret så du kan räkna ihop mängder till de olika stadier kor och tackor befinner sig i. 

• Optimera foderstaterna därefter och komplettera med kraftfoder så att det blir balans mellan behov och energi och protein. Ta hjälp av foderrådgivning om du inte fixar det själv. 

Lycka till!

Anna Törnfelt

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten