Fredrik Stork

Den fyrkantiga generatorn kan flyttas med en vanlig hjullastare.

1676475092869.jpeg

Det händer mycket på vätgasområdet just nu, och då tänker jag inte minst på de stora industriella projekten som Hybrit, som kommer att skapa stora ringar på vattnet runt om i samhället.För när Hybrit visar att det går att göra stål utan kol, blir det även enklare för andra aktörer att kopiera lagringskonceptet för andra syften – som storskalig energilagring i södra Sverige.Förhoppningsvis kommer även lantbruket att dra nytta av de jättesatsningar som nu planeras. Genom att koppla upp gårdarna som ligger i anslutning till de föreslagna vätgaslagren och ledningarna, skulle det exempelvis vara relativt lätt att börja driva allt från traktorer, lastbilar och entreprenadmaskiner på vätgas. Här ligger JCB långt fram med sina traktorgrävare och teleskoplastare. Men längst fram ligger nederländska <a href="https://www.atl.nu/h2trac-lever-vidare-efter-konkurshotet">Eox Tractors</a> som redan säljer vätgasdrivna traktorer.

Vill man inte vänta på anslutningarna går det att göra saker på gårdsnivå redan nu. För ett tag sedan hade jag det stora nöjet att intervjua vätgasexperten Hans-Olof Nilsson. För den breda allmänheten är han kanske mest känd för sina otaliga hemma hos-reportage där han visar upp sin villa som drivs helt off-grid tack vare solceller och elektrolysörer som spjälkar vatten till vätgas.Vid sidan om alla besök och intervjuer driver han också företaget Nilsson Energy, som bygger och säljer den här typen av storskaliga system till lantbruk, bostadsrättsföreningar och övrig industri.Nyligen tog företaget in en snyggt förpackad bränslecell från den franska tillverkaren Energy Observer Development. Bränslecellen har en effekt på 110 kVA, men fler storlekar ska vara på gång. På gårdar där det finns specifika behov kan företaget även skräddarsy en anläggning, så att man får ut den effekt man vill ha.Ändå tror jag att många kommer välja den mobila varianten på bilden, eftersom den är lätt att flytta med en vanlig hjullastare. Vill man utvärdera tekniken går det även att leasa bränslecellen och beställa hem vätgas på tankbil.

Nilsson Energy har prisat in anläggningen på 220 000 euro, vilket ger oss chansen att räkna baklänges på investeringen. För att det ska fungera krävs även ett energilager för 200 000 euro, och elektrolysörer som spjälkar vatten till vätgas. Dessa kostar från 20 000 euro och uppåt beroende på hur mycket gas som ska produceras per timme.Ett vanligt argument mot vätgasen är att verkningsgraden är så låg som 20-30 procent. Men jag tycker egentligen enbart att man ska fokusera på hur mycket pengar man kan spara på investeringen. Det vill säga; vilket pris får du om du säljer solcellselen direkt på nätet, och hur stor blir besparingen om du i stället lagrar energin och plockar ut den när elen är som dyrast eller när den behövs som reservkraft?Utöver detta måste vi också väga in eventuella vinster med att kapa effekttopparna, och vilka intäkter vi kan få om vi använder vätgaslagret som effektreserv. Att sälja den här typen av stödtjänster till nätbolagen blir nämligen allt intressantare, och kan vara lukrativt även i små nät på landsbygden.För den som har djurstall bör investeringen självklart också viktas mot andra typer av reservaggregat. Beroende på hur de lokala förutsättningarna ser ut blir återbetalningstiden ofta 5-15 år, enligt många av kunderna. Att spannet är så stort beror i grunden på att alla kunder räknar olika, enligt Hans-Olof Nilsson.

Med tanke på att de största anläggningarna också ger 1 050 respektive 1750 kilowatt värme, kan det också vara frestande att använda vätgasanläggningen för att driva en tork på sommaren och andra värmeprocesser på vintern.Men en sådan kalkyl förutsätter så klart även att man har avsättning för stora mängder el under större delen av året. Enligt Hans-Olof Nilsson kan det i många fall vara betydligt smartare att köpa en vätgasbrännare. Då får man ut 33 kilowattimmar värme ur varje kilo vätgas.

Teleskoplastare, tankbil och traktorgrävare som drivs på vätgas.

A mobile hydrogen refueller joins the hydrogen powered JCB Loadall and backhoe.jpg

<h3>Mer om vätgas</h3><a href="https://www.atl.nu/vatgasdrivet-el-kraftverk-kommer-till-sverige">Vätgasdrivet el-kraftverk kommer till Sverige</a><a href="https://www.atl.nu/vatgasdrivet-el-kraftverk-kommer-till-sverige">Så ska JCB tanka sina vätgasmaskiner i fält</a> (längre ner i artikeln)<a href="https://www.atl.nu/h2trac-lever-vidare-efter-konkurshotet">H2Trac lever vidare efter konkurshotet</a><a href="https://www.atl.nu/toyota-ska-ta-fram-vatgasdriven-hilux">Toyota ska ta fram vätgasdriven Hilux</a>

<h3>Så mycket kostar installationen</h3>• Bränslecell: 220 000 euro för modellen GEH2.• Vätgaslager: 250 000 euro. Lagret har kapacitet att levererera 7 000 kilowattimmar el och lika mycket termisk energi i form av 65-70 gradig värme. Vätgaslagret levereras i en 20-fots container. Investeringskostnaden är hög, men ska man i stället lagra lika mycket el i batterier kan det kosta 45 miljoner kronor.• För att producera vätgas krävs elektrolysörer, som kostar 20 000 euro och uppåt beroende på hur mycket gas som ska produceras/timme. Ett kilo vätgas räcker för att köra 10-12 mil med en vätgasbil.• För att producera ett kilo vätgas behövs 55 kilowattimmar el och 11 liter avjoniserat vatten. När vätgasen används i bränslecellen får man ut 16 kilowattimmar el och 16 kilowattimmar termisk energi, alltså lika mycket el som värme.• Återbetalningstiden varierar i intervallet 5-15 år, beroende på lokala förutsättningar som kapade effekttoppar, behov av reservkraft, försäljning av stödtjänster osv.• Den kalkylerade livslängd på elektrolysörerna är 60 000 timmar. Efter det krävs i regel mer el för att få ut samma mängd vätgas, vilket påverkar lönsamheten.• Även syrgasen kan ha ett värde om man driver en fiskodling eller vill få ett extra bra flås i en förbränningsprocess.Källa: Nilsson Energy

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen referrerpolicy="no-referrer-when-downgrade" src="https://api.screen9.com/embed/dhOksK2BO9a1jh4JNwOtfR51MeM7dq73kvHYjlY--3_beZMNJ-cBP4Xf4y20ouA-" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="De producerar egen vätgas"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "F\u00f6r lantbruk med egen elproduktion kan v\u00e4tgas bli ett s\u00e4tt att lagra energi p\u00e5. I sk\u00e5nska Sj\u00f6bo finns en av de f\u00f6rsta anl\u00e4ggningarna i Sverige som lagrar el fr\u00e5n sol- och vindkraft p\u00e5 det s\u00e4ttet.", "name": "De producerar egen v\u00e4tgas", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/720p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/8/G/8GGZ92Srv5yaUYf1zLmcDg_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2022-02-23T09:05:06", "duration": "PT7M2S", "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/dhOksK2BO9a1jh4JNwOtfR51MeM7dq73kvHYjlY--3_beZMNJ-cBP4Xf4y20ouA-"}</script></div>

De producerar egen vätgas

vatgaswebb.jpg

<h3>GEH2</h3>Tillverkare: Energy Observer DevelopmentMått. 3300 x 1100 x 2252 mmVikt: 3,4 tonUtspänning 400 VAC / 480 VACFrekvensutgång 50 Hz – 60 HzMaxförbrukning: 4,8 Kg/h.Effekt: 110 kVA, vilket innebär att den ger 88 kw el (med effektfaktorn 0,8) och 110 kwh termisk värme. Detta ska sedan följas av modeller på 228, 350, 560, 1 050, 1 400 och 1 750 kVA, plus en mindre på 8 kVA som är tänkt att fungera som reservkraft för privatboende.Säkerhet: Generatorn behöver inget säkerhetsavstånd och vätgastuberna har en säkerhetszon på 1,5 m med vanligt avspärrningsband. Betraktarna ska inte ens höra när den är i gång, mer än att det kommer vattenånga ur ett rör.Kylning: Luftkyld, vilket innebär att den blåser ut värmen i lokalen den står i. Man kan alltså inte ta ut vattenburen värme, men vattenkylda modeller är på väg under 2024.Service: Anläggningen har ett lågt servicebehov och kan köras kontinuerligt under hela vintern. Pumpen, som suger in syre från omgivningen kan däremot behöva service inom givna intervall.Övrigt: Inbyggt batteri på 44 kilowattimmar.Teknisk livslängd: Bränslecellsstacken byts ut efter 60 000 timmar, men kan i praktiken fortfarande generera el. Det som händer rent kemiskt är att merparten av vätgasen blir värme, vilket påverkar lönsamhetskalkylen.Källa: Nilsson Energy

<h3>Kilowatt och kVA</h3>KVA, eller kilovoltampere, är ett mått på hur mycket generatorn levererar. Formellt är watt och voltampere samma enhet. Leker man med tanken att man använder en doppvärmare på 110 kilowatt får man ut hela mängden, i det här fallet 110 kW värme. Även när man kör generatorn mot gammeldags glödlampor eller en ugn i ett restaurangkök kan man få ut 110 kW el, medan elmotorer och värmepumpar ofta har en effektfaktor (exempelvis 0,8) som anges på maskinen. Med effektfaktorn 0,8*110 landar effekten alltså på 88 kW.Källa: Nilsson Energy

Det har snackats vätgas i många år nu. Men kanske är det nu det händer. I dagens marknadskrönika går ATL:s teknikreporter Fredrik Stork igenom investeringskostnaderna och tekniken som krävs för att lagra vätgas på gårdsnivå.

Ska ge en återbetalningstid på 5-15 år. I dagens marknadskrönika går Fredrik Stork igenom investeringskostnaderna och tekniken som krävs.