Martin Gustafsson

1692279878415.jpeg

Skogsstyrelsen har i en ny rapport med hjälp av SLU:s analysverktyg Huereka undersökt olika åtgärders enskilda effekt på koldioxidupptaget i skogen.&nbsp;

Rapporten visar att en minskad avverkning med 10 procent skulle leda till en ökad kolsänka&nbsp; med cirka 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100. Däremot tas ingen hänsyn till substitutionseffekten eller att minskad avverkning i Sverige kan leda till ökade utsläpp i andra länder.&nbsp;

– Vi fokuserar på effekten av kolsänkan i skogen och hur man kan öka kolsänkan. Vi har inte analyserat vad som händer i andra sektorer, det finns andra studier där det har gjorts, säger Giuliana Zanchi, klimatspecialist på Skogsstyrelsen och en av författarna till rapporten.

Giuliana Zanchi, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.

1692277727548.jpeg

<h2>Så stor effekt ger en minskning av betesskadorna</h2>Ett annat resultat är att om lägsta slutavverkningsålder höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med sju miljoner ton koldioxid per år. Samtidigt skulle en halvering av dagens viltbetesskador innebära en ökad kolinlagring på fem miljoner ton koldioxid per år.&nbsp;Men det finns risker också. Många av de analyserade åtgärderna bygger på ett ökat virkesförråd vilket innebär högre risk för skador när extremväder blir vanliga på grund av klimatförändringarna. Giuliana Zanchi menar att varje skogsägare därför måste fundera över sina egna förutsättningar.&nbsp;–&nbsp;Man måste titta på vilken skog man har och välja emellan de åtgärder som kan minska risken för skogsskador. Där kan variation vara viktigt, säger hon.&nbsp;<h2>Ökad naturvård ingen effekt&nbsp;</h2>Rapporten visar också att en fördubbling av arealen som avsätts till naturvård inte innebär ökad kolinlagring om avverkningsnivån är densamma som i dag. Inte heller visar resultaten att hyggesfria metoder har någon effekt på kolsänkan. När det gäller hyggesfritt behövs dock mer forskning påpekar Giuliana Zanchi.–&nbsp;Det finns begränsningar i hur modellen kan simulera hyggesfritt, vi behöver mer kunskap för att dra långtgående slutsatser om hyggesfritt. Men det hade inga stora effekter varken på minskad eller ökad kolsänka i våra simuleringar, säger hon.&nbsp;<h2>Minskad kolsänka med mer björk</h2>Att det är viktigt med mer löv i svenska skogar brukar ofta framhållas men effekten på kolsänkan är negativ. En tre gånger större areal som föryngras med björk mot i dag innebär en minskad kolsänka på 6,2 miljoner ton koldioxid per år.&nbsp;–&nbsp;Det är björk vi tittar på i rapporten, andra lövträd ingår inte. Björkskogar tar upp mindre på lång sikt, de kulminerar tidigare i tillväxt än barrträd, säger hon.&nbsp;Samtidigt skiljer sig effekterna mellan de enskilda åtgärderna beroende på var i landet de utförs.&nbsp;– Det är ett viktigt budskap att ta med sig. De mest effektiva strategierna för att öka kolsänkan i skogen kommer vara olika i olika delar av landet, säger hon.&nbsp;Hon betonar också skogens roll för att Sverige ska kunna nå klimatneutralitet och vikten av incitament till den enskilde skogsägaren för att det ska lyckas.&nbsp;–&nbsp;Styrmedel är väldigt viktigt om man vill öka kolsänkan i skogen, säger hon.&nbsp;

<h3>Skogsstyrelsens rapport</h3>Rapporten utgår från SKA 22, skogliga konsekvensanalyser, men i stället för att analysera olika scenarion visar den på hur enskilda åtgärder påverkar Sveriges kolsänka:• Minskade avverkning till 90 procent av dagens nivåer ökar kolsänkan med 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100.&nbsp;• Att öka omloppstiden genom att höja lägsta slutavverkningsåldern med 30 procent ökar kolsänkan med drygt sju miljoner ton koldioxid per år.&nbsp;• En halvering av dagens betesskador kan öka kolsänkan med fem miljoner ton koldioxid per år.&nbsp;• Att öka kvävegödslingen med 4,5 gånger mot dagens nivåer, ger en ökad kolsänka med två miljoner ton koldioxid per år.&nbsp;• Att dubbla avsättningarna till naturvård ger ingen effekt på kolsänkan.&nbsp;Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser var totalt 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021. Enligt Skogsstyrelsen var nettoupptaget i träd, död ved och träprodukter 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter.&nbsp;Källa: Skogsstyrelsen

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/skogen-som-kolsanka-sa-tycker-skogsbolagen">Skogen som kolsänka – så tycker skogsbolagen</a><a href="https://www.atl.nu/forskare-i-umea-ska-rakna-ut-skogens-kolinlagring">Forskare i Umeå ska räkna ut skogens kolinlagring</a><a href="https://www.atl.nu/massabruk-en-nyckel-for-storskaliga-kolsankor">Massabruk en nyckel för storskaliga kolsänkor</a>

Hur mycket ökar kolinlagringen om avverkningsnivåerna sänks med tio procent och hur påverkar hyggesfritt kolsänkan?&nbsp;Svaren finns i en ny rapport från Skogsstyrelsen.&nbsp;

Hur mycket ökar kolinlagringen om avverkningsnivåerna sänks med tio procent och hur påverkar hyggesfritt kolsänkan? 