Mikael Marklund

Blommande rapsfält med hav i bakgrunden.

sdlIixgtVtZPH4_NormalHires.jpg

Efter nästan två veckors förhandlande kunde de länder som deltog i mötet nyligen enas om ett antal övergripande mål. Bland annat att 30 procent av världens havs- och landområden ska skyddas till 2030. 30 procent av all mark där den biologiska mångfalden har utarmats ska också återställas.

Delegaterna till toppmötet i Montreal möttes av demonstranter som krävde ett snabbt agerande för att stoppa artutrotningen. 

1671716957986.jpeg

<h2>Konsumtionen måste minska</h2>Vissa har kritiserat avtalet för att det går för långt. Andra för att det inte är tillräckligt. Men Torbjörn Ebenhard, en av Sveriges förhandlare på mötet och till vardags forskningsledare på SLU och på Centrum för biologisk mångfald, är nöjd.&nbsp;– Det är inte helt perfekt, men eftersom det är en förhandling så måste det sluta med en kompromiss. Egentligen är det inte ett nytt avtal utan ett beslut om en ny strategi för bevarande av den biologiska mångfalden.När strategin sätts i verket kommer det att innebära förändringar för både företag som civilsamhället, slår Torbjörn Ebenhard fast.–&nbsp;Vi måste få ner vår konsumtion så att den ligger inom gränserna för vad planeten kan hantera. Och eftersom det i många fattiga länder handlar om att de måste öka sin konsumtion för att nå en dräglig nivå måste vi i de rika länderna vara beredda på att ta ett större ansvar.

1671716940707.jpeg

<h2>Fler förvaltningsmetoder för skogsbruket</h2>Omställningen kommer också att beröra hur jord- och skogsbruket bedrivs i dag. En av punkterna är att utsläppen av näringsämnen i haven ska minskas med 50 procent.–&nbsp;Det handlar om den nationella nivån. Procentsatsen ska inte tillämpas på åker för åker utan sannolikt tittar man på var de största utsläppen sker i dag och hur man kan åtgärda dem. Möjligen kan det också bli aktuellt att åtgärder för att minska utsläppen i ett annat land också får tas med i beräkningarna.När det gäller bekämpning med pesticider ska riskerna för den biologiska mångfalden minskas med 50 procent till 2030.&nbsp;– Vilket är en allt annat&nbsp;än lätt fråga. Finns det exempelvis alternativa brukningsmetoder som ger lika stora skördar som i dag? För det handlar också om att behålla matproduktionen på samma nivå.För skogsbruket tror Torbjörn Ebenhard att det kan bli aktuellt med fler förvaltningsmetoder i framtiden.–&nbsp;Så kallade kalhyggen kommer säkert att finnas kvar. Men plockhuggning och andra brukningsmetoder kommer att behövas också.

<h2>”Inte gott om tid”</h2>Det är inte bara metoderna det kommer an på.–&nbsp;Säg att vi bestämmer oss för att få ut mer biobränsle ur den svenska skogen och övergår till mer snabbväxande sorter som kanske är DNA-manipulerade och gödslas. Den typen av skogsbruk gynnar inte den biologiska mångfalden.Kompensationsåtgärder för utsläpp av växthusgaser kan också vara ett problem konstaterar Torbjörn Ebenhard:–&nbsp;Om ett flygbolag till exempel ska plantera träd i Afrika för att kompensera sina utsläpp beror det bland annat på vilka träd det handlar om. Är det en eukalyptusodling blir det ingen biologisk mångfald. Plantera man på åkermark försvinner förutsättningar för matproduktion, inte heller det bra. Sedan är frågan hur länge den får stå också.En konflikt mellan klimat- och mångfaldsmål kan alltså ligga i farans riktning:–&nbsp;Det blir inte lätt, men är något vi måste ta i.Är det här realistiska mål?–&nbsp;Är det inte ett realistiskt mål att få stopp på artutrotningen? Är det realistiskt att fortsätta att leva över planetens tillgångar?&nbsp;Men det är inte gott om tid. Det är bråttom för regeringarna att se till att det här implementeras.&nbsp;

Uppodling i Västerbotten av åker som har legat inaktiv i mer än 50 år

1672147507263.jpeg

<h3>Detta är COP15</h3>FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP15, ägde rum i Montreal i Kanada den 7–19 december.Syftet med mötet var ett ramverk för biologisk mångfald, med åtgärder för att "säkerställa att den gemensamma visionen om att leva i harmoni med naturen senast 2050 uppfylls."Ramverket ersätter de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald som gällde 2011–2020, men som på grund av pandemin ännu inte fått någon efterföljare. Inget av Aichimålen har uppnåtts, enligt en FN-rapport från 2020.COP står för Conference of the Parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 15 anger vilket möte i ordningen det är.Alla länder som står bakom FN-konventionen om biologisk mångfald deltar i förhandlingarna, vilket är alla världens länder utom USA, som ändå är med på mötet.EU-länderna har fört en gemensam talan under förhandlingarna. (TT)Källor: UNEP, Regeringskansliet.

<h3>Avtalet i korthet:</h3>30 procent av jordens yta till både hav och land ska skyddas till 2030. Områden med särskilt stor betydelse för den biologiska mångfalden ska prioriteras.Avtalet har fyra övergripande mål till 2050:&nbsp;Mål A är att skydda och utöka friska ekosystem, stoppa spridning av invasiva arter och få ner utdöendetakten till en.Mål B tar upp att ekosystemtjänsternas betydelse för en hållbar utveckling.Mål C lyfter behovet av att resurserna och inkomsterna från dem delas rättvis mellan ursprungsfolk och lokalbefolkningar och andra parter.Mål D handlar om vilka finansiella resurser, kapacitetsuppbyggnad, tekniskt och vetenskapligt samarbete med mera som behövs för att ramverket ska bli verklighet. Skillnaden mellan vad som satsas på biologisk mångfald och vad som faktiskt behövs – 700 miljarder dollar per år.

Nyligen avslutades FN-toppmötet om biologisk mångfald. SLU-forskaren Torbjörn Ebenhard var en av förhandlarna.– Jag är nöjd med resultatet, säger han.

"Procentsatsen ska inte tillämpas på åker för åker."

Så berörs svenskt jordbruk av Cop 15

Politik

Nyligen avslutades FN-toppmötet om biologisk mångfald. SLU-forskaren Torbjörn Ebenhard var en av förhandlarna: – Jag är nöjd med resultatet.