facebooktwittermail

Så här kan skogsägarnas ställning stärkas

Om länsstyrelsen torrlägger en bäck och tar död på pärlmusslor ska landshövdingen få samma straff som en skogsägare skulle ha fått, skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.

Bild på en skogsbäck.
Ställ samma krav på laglydnad hos myndigheter som ställs på skogsägarna, skriver Sverker Liden. FOTO: INGELA NYMAN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det finns en föreställning om att skogsägarens ställning kan stärkas genom att grundlagen ändras eller förtydligas. Men dess formuleringar är starka och styrda av EUs grundlag.

Skogsägarnas ställning försvagas i stället genom att statsbyråkratin bygger upp komplicerade administrativa system för att kringgå grundlagen och regeringen flyttar politiska beslut till myndigheterna där inget ansvar kan utkrävas.

Några exempel är älgförvaltning, tvångsavsättningar, nyckelbiotoper, strandskydd, ersättningsmodeller, rödlista, lobbystyrda myndigheter, grön infrastruktur, skogscertifiering, gröna planer och så vidare.

Århuskonventionens tolkning av föreningars rätt att överklaga ett myndighetsbeslut medför att den typ av lagstiftning som nu finns, med omfattande detaljreglering, måste tas bort och lagstiftningen dras ner till ett minimum, särskilt om lobbyorganisationerna kan sitta i myndighetsstyrelser eller vara involverade i myndighetsutövningen.

Några utgångspunkter för granskning av regeringens förslag kan vara:

1. Beslut där inget ansvar kan utkrävas i myndigheten, skall flyttas till närmaste politiska instans där ansvar kan utkrävas. Det kräver EUs grundlag. Det leder till en sanering av reglerandet.

2. Riksdagen skall inte delegera beslut om regler till statsbyråkratin till exempel ge länsstyrelserna rätt att ändra avstånd i strandskyddet. Lagstiftning och lagtillämpning skall skiljas åt. Myndigheter skall inte lagstifta.

3. Ingen utbetalning av medel till olika organisationer utan upphandling.

4. Gör inte skogsägare ansvariga för ett myndighetsbesluts konsekvenser, till exempel betesskador från älg. Staten skall ersätta skogsägare för betesskador.

5. Inför inga nya administrativa system, till exempel grön infrastruktur, ens om de är frivilliga. De skärps så småningom.

6. Förbjud regeringen och olika myndigheter att tvinga företag och enskilda att lämna ut företagsuppgifter om det inte gäller brottsutredningar.

7. Ställ samma krav på laglydnad hos myndigheter som ställs på skogsägarna. Om länsstyrelsen torrlägger en bäck och tar död på pärlmusslor skall landshövdingen få samma straff som en skogsägare skulle ha fått. Länsstyrelsen skall omfattas av gällande lagstiftning.

8. Stryk alla oklara uppdrag till regeringen eller olika myndigheter som kan leda till igångsättning av projekt eller bestämmelser utan ett nytt beslut i riksdagen.

9. Ge inte myndigheterna möjligheter att överskrida riksdagens budgetbeslut genom att fatta beslut som skjuter på kostnader eller utbetalningar.

10. Skogsägarna bör bojkotta certifiering och vägra lämna uppgifter till myndigheterna innan utkrävandet av ansvar hos myndigheternas klarlagts.

Sverker Liden
Jägmästare och skogsägare