Birgitta Sennerdal

large_1637317038040.jpeg

medium_1637317038040.jpeg

small_1637317038040.jpeg

thumbnail_1637317038040.jpeg

1637317038040.jpeg

När skogsägaren Håkan Svensson i sitt jobb som ambulanssjuksköterska kommer ut till en skogsgård för att hämta en patient brukar han prata om skog och skogsskötsel.&nbsp;

–&nbsp;Det kan vara lite avledande och lugnande att prata om något annat. Så glömmer de att de är sjuka, säger han.

large_1637317327635.jpeg

medium_1637317327635.jpeg

small_1637317327635.jpeg

thumbnail_1637317327635.jpeg

1637317327635.jpeg

Skog och natur sänker stressnivån, enligt forskning, och många skogsbrukare älskar att prata skog. Så det är säkert en bra strategi som Håkan Svensson har.&nbsp;Men i samhället i stort är skogen inte något lättsamt samtalsämne. Tvärtom. Skogen väcker starka känslor i en diskussion där alla säger sig stå för den riktiga verklighetsbilden och envist hänvisar till forskning som bevisar hur rätt de har.Skogen har alltid varit viktig för Sverige. Men nu har den tagit plats i politiken som aldrig förr. Frågan om äganderätten i skogen var nära att få regeringen på fall eftersom Centern ställt ultimatum om förstärkt äganderätt för att stödja budgetpropositionen. Inom EU stakas en riktning ut för europeisk skog även om unionen formellt sett inte har någon gemensam skogspolitik.Skogen har också letat sig in på bästa sändningstid på Sveriges Television, och det är inte längre någon småmysig ”Älgvandring” som visas utan rubriken är ”Slaget om skogen”. När Spillkråkan, som är en intresseförening för kvinnor som äger skog, har en träff är SVT-serien det givna samtalsämnet.&nbsp;Det finns en oro och en frustration i gruppen – det är som om skogsägarna har förlorat lite av sin stolthet, den som alltid varit så framträdande. Stoltheten över att man förvaltar en skog för framtiden och att man bidrar till svensk ställning som en framträdande exportnation av skogsprodukter. Att det man gör är bra, helt enkelt.

Komatsu Forests drivarprototyp X19 under avverkning.

large_1637318293947.jpeg

medium_1637318293947.jpeg

small_1637318293947.jpeg

thumbnail_1637318293947.jpeg

1637318293947.jpeg

<h2>Klimatdebatten påverkar</h2>Alla nya produkter som skulle komma från skogen och bidra till ett hållbart samhälle, var är de någonstans? Varför finns det fortfarande inte underkläder i björk när det finns i bambu? Visst har en del nya produkter kommit fram, men när det pratas så mycket i den allmänna debatten om hur bristfälligt svenskt skogsbruk är, behövs en brynja av björkkläder som klarar attackerna.Annat var det för tio år sedan. Allt i skogen var bra och skulle bli ännu bättre. Som skogsjournalist var det en förmån att få träffa alla glada och entusiastiska skogsägare och skogstjänstemän. De ville inget hellre än att prata om skog. På gårdar där det var si och så med lönsamheten i lantbruket var skogen ekonomisk trygghet.Tio år senare är tonläget helt annorlunda.&nbsp;Hur kunde skogen bli en så infekterad konflikt?En viktig anledning är de alltmer uppenbara förändringarna i klimatet. Debatten om skogen har hårdnat när vissa anser att skogen måste stå kvar för klimatets skull, medan andra menar att den måste brukas av samma anledning.&nbsp;Två tredjedelar av Sveriges yta täcks av skog, enligt SCB. Det brukade vara ett ganska okontroversiellt påstående. Men till och med definitionen av begreppet skog är i gungning. Likåldriga barrträd i räta rader är inte skog, anser vissa, och kallar dem i&nbsp;stället för plantager.&nbsp; Samtidigt får vi komma ihåg att ”skogsmark” är ett begrepp som definieras i den svenska Skogsvårdslagen och som motsvarar en definition som FN tagit fram, enligt SLU.&nbsp;

<h3>Skogen binder kol</h3>Nettoupptaget på svensk skogsmark 1990-2019 har varit cirka 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. I genomsnitt har ytterligare 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter hamnat i avverkade träprodukter.&nbsp;Växande skog tar upp koldioxid genom fotosyntesen. När vi avverkar skog minskar kollagren. Hur stor nettoeffekten på lagringen av kol och utsläppen blir beror på hur mycket biomassa som förs bort, hur den används och hur snabbt ny skog etableras.&nbsp;Kolinlagring kan bestå över tid i långlivade träprodukter. Därtill kan en så kallad ”substitutionsnytta” uppstå om biomassan ersätter material eller bränslen baserade på fossila råvaror med ett stort klimatavtryck, exempelvis cement eller stål. Men avverkning kan också störa marken och leda till förluster av markkol och därmed leda till ökade klimatutsläpp.&nbsp;Substitutionsnyttan är komplex att beräkna. Den beror bland annat på vad som ersätts och hur den totala konsumtionen av råvaror, material och färdiga produkter utvecklas. Den beror också på vad som händer när produkten använts klart, exempelvis om träet som använts i byggnader till slut eldas upp.&nbsp;Källa: ”Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering” av Markku Rummukainen, CEC Syntes nr 6 2021, Lunds universitet

Nåväl, hur vi än definierar skog räcker den inte till allt som vi vill att den ska användas till. Anspråken på den är för stora och kommer från många håll: De drygt 300&nbsp;000 skogsägarna, från miljörörelsen, industrin, svenska staten, från svampplockarna, turistföretagen, forskarna och på senare tid alltmer från EU.&nbsp;–&nbsp;På EU-nivå pratar man i&nbsp;dag mer om skogen ur klimatsynpunkt än tidigare, säger ATL:s politikreporter Sara Johansson.Hon vidareutvecklar sitt resonemang och säger att klimatet och den biologiska mångfalden har lyfts upp på dagordningen inom EU de senaste åren. Anledningen är att det inom dessa områden pågår sådana kriser att vår överlevnad på jorden är hotad.&nbsp;För att klara åtagandena i det globala klimatavtalet från 2016, Parisavtalet, måste vi minska utsläppen av koldioxid. Men det räcker inte. Vi måste också ha negativa utsläpp och binda kol.–&nbsp;Skog och mark är de enda naturliga kolsänkor som vi har och som vi kan påverka i någon högre grad. Därför kommer skogen i fokus för klimatet, säger Sara Johansson.

<h2>Hör ofta ett förakt</h2>De som vill att skogen ska brukas och träden avverkas när de vuxit till mogen ålder brukar prata om substitutionseffekten, och avser då den effekt vi får när vi byter ut fossil råvara i våra produkter och ersätter med råvara från skogen.&nbsp;Karin Perers är ordförande för Mellanskog. Hon lyfter fram substitutionseffekten, men påpekar att skogen har ett stort värde på många olika sätt.<blockquote>–&nbsp;Skogen har stor betydelse för familjer, landsbygden och för Sverige, säger hon.</blockquote>

medium_karinperers.jpg

small_karinperers.jpg

thumbnail_karinperers.jpg

karinperers.jpg

Industriföreträdare som förmedlar trä till husbyggande eller tillverkar papper och kläder av cellulosa vill förstås fortsätta att göra det. De vill tjäna pengar och påpekar att deras industri sysselsätter 115&nbsp;000 personer, om man räknar in kringnäringar. Tillverkningen kräver dock ett fortsatt brukande av svensk skog och att träden får avverkas.Karin Perers i Mellanskog säger att hon tycker <a href="https://www.atl.nu/orimlig-kritik-mot-pappersprodukter">att hon ofta hör ett förakt mot en del av de produkter som kommer från skogen.</a>&nbsp;–&nbsp;Blöjor och bindor av massa handlar ju om hygien och ger kvinnor över hela världen möjligheter till drägligt liv, säger hon.För många enskilda skogsägare är det också avgörande att skogen får brukas. Annars har de inte råd att ha den kvar. Priset på skogsfastigheter har gått upp med 186 procent mellan 1995 och 2017 (nominella värden), enligt konsultföretaget Svefa. Den som har lån på sin fastighet måste ha ett kassaflöde från skogen för att kunna betala räntor och amorteringar.<h2>Självverksam skogsägare</h2>Skogsägaren Håkan Svensson, han som också är ambulanssjuksköterska, är en av dem.–&nbsp;En del av min fastighet är reservat och där får jag ju inte göra något. Men i övrigt måste jag bruka skogen, säger han.Egentligen hade han tänkt utbilda sig inom skogsskötsel, men just den gymnasieutbildningen fick för få sökande och ställdes in, så Håkan Svensson gick vårdgymnasiet i&nbsp;stället. Senare utbildade han sig till sjuksköterska och har nu jobbat med akutsjukvård i många år.Han konstaterar att det blev bra. Nu kan han ta hand om både sjuka och om skog, och kontrasterna mellan de bägge jobben är välgörande. När han drar på sig skogskläderna efter några dygn i ambulansen njuter han av lugnet och stillheten i skogen.&nbsp;Han är i hög grad självverksam. Kör motorsåg och röjsåg, sladdar vägar och planterar. Konsekvenserna av beslut han fattar i skogen syns ofta inte förrän om flera år. Vissa åtgärder kommer han själv aldrig att få se resultatet av. Det är så det är i skogen. Omloppstiderna är långa och spänner över generationer.

large_1637319523755.jpeg

medium_1637319523755.jpeg

small_1637319523755.jpeg

thumbnail_1637319523755.jpeg

1637319523755.jpeg

För att komma fram till gården kör man på ringlande vägar i det halländska inlandet. Det är hänförande och även den mest prosaiske kan få lust att dikta naturlyrik.&nbsp;I Sverige finns mycket vacker landsbygd och en skogsreporter får möjlighet att åka till platser där få skulle tro att någon kunde bo. Men det gör de.&nbsp;Hängivna människor flyttar djur till bete för att hålla landskapet öppet och de röjer fram björkbestånd längs vägen bara för att det blir så ljust och trevligt.Håkan Svensson är mån om att spara rönn och annat löv, och under hans tid som ägare har grandominansen minskat. Det handlar om riskspridning, men också ett arbete för att få en skog som tillgodoser olika behov. Viltet kräver mat och kanske kan de späda lövträden locka någon älg från den nya tallplanteringen.&nbsp;<h2>Ökat intresse för hyggesfritt skogsbruk</h2>Mycket av det jobb som enskilda skogsägare lägger ner i sin skog får de aldrig betalt för. När jobb och ett brinnande intresse förenas blir det ofta så.Men ibland lyfts ändå tanken om ersättning till skogsägare för att skogen är kolsänka. Håkan Svensson har också funderat på detta.&nbsp;– Ja, när jag går här och grejar i skogen så kan jag ibland tänka att jag gör mycket gratis för klimatet. Kanske går det att få något slags skattereduktion eller något som gör att jag får betalt för det jobb jag gör för samhället, säger han.Men än så länge har det inte på allvar varit någon politisk diskussion om att skogsbrukare skulle kompenseras ekonomiskt för att binda kol. ATL:s Sara Johansson ställde en konkret fråga om detta i samband med att EU-kommissionen presenterade sitt förslag till ny skogsstrategi i somras. Men hon fick inget svar.Vad som uppmärksammats mest i förslaget till skogsstrategi är i&nbsp;stället att EU-kommissionen vill att skogsbruket ska bli mindre intensivt och att kalhyggen ska undvikas. Strategin är inte bindande, men den pekar ut en riktning för EU-politiken.&nbsp; Just diskussionen om brukningsmetoder har tagit stor plats i den allmänna debatten, även i Sverige.Här dominerar trakthyggesbruk, som följer ett cykliskt förlopp med olika faser, som i jordbruket. Det är ett rationellt sätt att bruka skogen.&nbsp; Men trakthyggesbruk innebär kalhyggen, med förlorad skogskänsla och förändrade förutsättningar för växter och djur.&nbsp;I Sverige har <a href="https://www.atl.nu/hog-aktivitet-i-skogen">intresset för hyggesfritt skogsbruk ökat de senaste åren</a>. Vissa menar att det är mer lönsamt för den enskilde skogsbrukaren, medan andra anser att det är sämre ur ekonomisk synvinkel.&nbsp;På en skogsdag i de nordöstskånska skogarna lyfts lönsamt, hyggesfritt skogsbruk fram. Skogsägaren Lars-Erik Levin och Skogsstyrelsen i Skåne är arrangörer och det är många fler än väntat med på träffen.<blockquote>– Jag märker ett enormt ökande intresse för hyggesfritt skogsbruk, säger Lars-Erik Levin och berättar att ett ytterligare bevis på det är att han nyligen blivit intervjuad av den brittiska tidningen The Guardian.</blockquote>

large_1637318199747.jpeg

medium_1637318199747.jpeg

small_1637318199747.jpeg

thumbnail_1637318199747.jpeg

1637318199747.jpeg

<h2>”Mycket skog riskerar bli förstörd”</h2>På familjen Levins skogsfastighet, som numera ägs av Lars-Eriks son Johan med fru Camilla, sköts 30 procent av den produktiva skogen med hyggesfria metoder. På resterande 70 procent är det trakthyggesbruk. I de hyggesfria bestånden var det skogsbete fram till 1989 och där har aldrig varit trakthygge. Där går det bra att bedriva ett lönsamt hyggesfritt skogsbruk.Skogsstyrelsens uppdrag är att öka det hyggesfria brukandet i svensk skog. Skogskonsulent Magnus Bondesson är noga med att påpeka att hyggesfritt ses som ett komplement, men ett viktigt sådant. Hyggesfria bestånd kan skapa en robustare skog i ett förändrat klimat, vilket även gynnar bestånden som brukas enligt trakthyggesmetod. På mark där det alltid växer träd är det en jämnare vattennivå och det blir viktigt när vi i Sverige går mot torra somrar och regniga vintrar.Magnus Bondesson är övertygad om att vi i Sverige kommer att gå mot mer hyggesfritt. Vi kommer att på ett eller annat sätt bli tvungna, menar han.– Jag hoppas bara att det inte ska krävas en snabb omställning, för då riskerar mycket skog bli förstörd, säger han.

medium_magnusbondesson.jpg

small_magnusbondesson.jpg

thumbnail_magnusbondesson.jpg

magnusbondesson.jpg

Både Magnus Bondesson och Lars-Erik Levin säger att det inte är så lätt att ställa om 40-årig granskog till en skog där blädning praktiseras. En storm kan lätt trasa sönder skogen om man börjat öppna upp luckor för självföryngring och åldersblandning. Granbarkborren angriper också gärna sådana bestånd, enligt Lars-Erik Levin.–&nbsp;Intresset för hyggesfritt har ju blivit jättestort, men många som ställer om kommer att bli väldigt besvikna, befarar han.I en skog utan kalhyggen går skogskänslan aldrig förlorad. Det är bra för många djur och växter. Men det finns också djur som gynnas av de öppna ytor som kalhyggen innebär. Greenpeace anser att allt skogsbruk i Sverige bör vara hyggesfritt och naturnära. Skogen ska vara flerskiktad och likna en naturlig skog som inte är så påverkad av människan.– Kalhygge är extremt dåligt för klimatet och för biologisk mångfald. Vi släpper ut markkol och det har vi inte råd med, säger Carl Schlyter på Greenpeace.&nbsp;<h2>”Greenpeace anser att avverkning har sin plats”</h2>Han har ett förflutet som miljöpartistisk EU-parlamentariker och riksdagsledamot, men lämnade Miljöpartiet för att starta partiet Vändpunkt. Men nu jobbar han alltså som kampanjledare på Greenpeace.Huruvida hyggesfritt eller trakthyggesbruk är bäst för att binda kol råder det olika meningar om bland forskarna. Räknat över en hel omloppstid för skogen har brukningssättet kanske inte så stor betydelse. Men för den som är intresserad av att binda kol de närmaste tio åren innebär ett kalhygge att skogens förmåga att binda kol på just detta område försvinner.Om diskussionen om skogen till stor del har kommit att handla om med vilka metoder den ska brukas, är det vissa som anser att den inte ska brukas alls. Dit hör dock inte Carl Schlyter.<blockquote>–&nbsp;Greenpeace anser att avverkning har sin plats. Men vi ska minska avverkningen i Sverige och använda träden till långlivade produkter som husbyggen, säger han.</blockquote>Men i en skrivelse som gått ut till alla stift inom Svenska kyrkan kräver undertecknarna att all avverkning omedelbart stoppas på kyrkans mark eftersom Svenska kyrkan, enligt skribenterna, ”är en av många skogsägare som exploaterar sin skog på ett utarmande sätt”.Brevet är bland annat undertecknat av en rad präster samt av jägmästaren Peter Lindgren. I en intervju med ATL tidigare i höstas förklarade han dock att han inte tillhör dem som vill stoppa allt skogsbruk.–&nbsp;En del är mer radikala, men jag gillar att de driver det här för det måste bli en förändring av skogsbruket. Jag står bakom kampen för ett mer naturnära skogsbruk, säger han.Journalisten och kommunikationsstrategen Carina Gerken Christiansen har jobbat i och nära skogsbranschen under hela sitt yrkesliv. Hon är författare till boken ”Växer blåbär i skogen” från 2015, som handlar om svenska skogsbrukare.Hennes uppfattning är att den svenska opinionen för bara några år sedan i grunden var positivt inställd till svenskt skogsbruk. Nu ändrar många sin uppfattning på grund av massiva kampanjer från miljörörelsen.<h2>Finns en annan agenda</h2>Hon anser att vi måste bli bättre på att berätta historien om den svenska skogen. I Sverige och i Bryssel.&nbsp;<blockquote>–&nbsp;Plötsligt är alla skogsexperter. Jag var på fest nyligen och fann mig själv vara tvungen att sitta och diskutera skog. Det handlar om känslomässiga budskap som förs fram som fakta, säger Carina Gerken Christiansen.</blockquote>

medium_carinagerkenchristiansen.jpg

small_carinagerkenchristiansen.jpg

thumbnail_carinagerkenchristiansen.jpg

carinagerkenchristiansen.jpg

Hon påpekar att åsikterna om skogen som nu förs fram med klimatet som förevändning, många gånger har ett annat ursprung. Det finns en annan agenda.&nbsp;– Man kanske i första hand är emot vinstintressen och ett kapitalistiskt samhälle, men kopplar på klimatet, säger hon.<a href="https://www.atl.nu/detta-ar-extinction-rebellion">Klimataktivisterna i Extinction Rebellion</a> är ett exempel på en rörelse som har blivit mer framträdande i debatten. Enligt en granskning i ATL har medlemmar i nätverket bland annat stoppat avverkningar genom att ställa sig i vägen för avverkningsmaskiner.Men i Sverige har rörelsen uppmärksammats positivt och fick förra året Martin Luther King-priset, som delas ut av Equmeniakyrkan, Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd. I motiveringen heter det bland annat att rörelsens metoder kan tyckas anstötliga, men att man kan behöva gå så långt för att ge uppmärksamhet till viktiga frågor.Den generella inställningen till ideella organisationer är bra i Sverige, åtta av tio är positiva till dem, enligt en rapport som bygger på en undersökning från Novus. Det kan vara förklaringen till att det som av vissa anses som dålig aktivism av andra ses som bra aktiviteter. Att ideella organisationer kan åtnjuta ett högt förtroende hos allmänheten visar också Sifos sammanställning av anseendeindex, där en siffra över 50 anses stå för ett högt anseende. 2021 har Friluftsfrämjandet siffran 69 och Naturskyddsföreningen 61, och kommer därmed etta och tvåa på listan. LRF har 44.&nbsp;<h2>Skogssidan förlitar sig på experter</h2>När det gäller företagens anseende kan vi konstatera att Volvo och Ikea toppar anseendelistan medan exempelvis Sveaskog hamnar långt ner.Carl Schlyter säger att det behövs ett annat ekonomiskt system för att rädda jorden.–&nbsp;Det är exploateringen av naturen som vi vänder oss mot. Vi måste ha en mer cirkulär ekonomi och inte satsa på tillväxt, säger han.Han vill att fler ska köpa begagnat och att fler ska dela på saker. Vi ska inte köpa nya produkter som kommer i wellpapp och plast. Om vi minskar antalet förpackningar så kan vi också minska avverkningen i skogen, eftersom kartonger ofta tillverkas av pappersmassa. Carina Gerken Christiansen anser att medierna brister i granskningen av miljörörelsen, som ofta är global med stora resurser. Men hon påpekar att miljörörelsen många gånger agerar smartare än skogsbranschen.– I Bryssel har de många kommunikatörer medan skogssidan förlitar sig på experter. Kommunikatörerna vinner debatten hela tiden, säger hon.&nbsp;Men vad säger då forskarna om skogen och klimatet? Ja, det finns forskare som säger både det ena och det andra, och ibland också det tredje. Det blev tydligt vid ett webinarium som anordnades av Kungliga Vetenskapsakademin på temat skogen och klimatet.Det finns forskning som stödjer dem som vill att skogen ska vara kolsänka de närmaste åren samt en plats för att bevara den biologiska mångfalden. Men det finns också forskning som står bakom ett aktivt skogsbruk med tillväxthöjande åtgärder, som på sikt gör att skogen binder mer kol.Någon sorts medelväg stod professor Sten Nilsson för. Han påpekade att det ekonomiska perspektivet måste tas med i diskussionen och att en längre omloppstid i skogen skulle göra att den lagrar mer kol de kommande 20 åren, samtidigt som skogen kan fortsätta att brukas. EUs mål är att vara klimatneutralt år 2050 och 2030 ska unionen ha minskat klimatutsläppen med 55 procent. För att nå dessa mål måste alla hjälpa till.Skogen blir då framför allt viktig som kolsänka och EUs budskap är att vi inte har tid att vänta på substitutionseffekten.

<h2>Hälften av skogen privat</h2>ATL:s Sara Johansson tror att EU kommer att ha ett ökat inflytande över svenskt skogsbruk genom lagstiftning inom till exempel klimat-, miljö- och energiområdena. Men huvudansvaret för svensk skogspolitik kommer fortfarande att ligga i Sverige. Medlemsländerna vill inte ha en gemensam skogspolitik.Oavsett var striden om skogen avgörs önskar Mellanskogs ordförande Karin Perers att det inte blir fler detaljregler för skogsbrukarna. Hon påpekar att det för många är mycket mer än pengar som är viktigt i skogen.–&nbsp;Många är naturintresserade och för andra är jakten viktig. För många handlar det om att förvalta ett släktarv. Men skogsbruket är en del av inkomstkällan på gården, säger Karin Perers som själv är tolfte generationen på sin skogsgård i Dalarna.I Sverige ägs hälften av skogen av privata skogsägare. Men nästan 60 procent av virkesvolymerna till industrin kommer från dem.&nbsp;För att få en balans i bilden av verkligheten i skogen måste enskilda skogsbrukares insatser lyftas fram, enligt Carina Gerken Christiansen.–&nbsp;Individerna glöms bort, säger hon.I den polariserade debatten om skogen handlar mycket om att vinna opinion för just sina åsikter. Det har smittat av sig på skogssammanhang och stämningen är inte längre lika gemytlig som förr.&nbsp;Men på skogsdagen i Skåne hos Lars-Erik Levin är stämningen god. Alla är glada och positiva och det är uppenbart att många skogsbrukare är villiga att lära nytt och att de vill bruka sin skog så bra som möjligt. Här finns ett genuint intresse att lära sig hyggesfritt, men också nyktra påpekanden om det svåra i att göra rättvisa generationsskiften om det inte finns likåldrig 75-årig granskog att avverka.<h2>Skogen en källa till glädje</h2>Skogsägaren Håkan Svensson är inte med på skogsträffen i Skåne. Han bedriver inte något hyggesfritt skogsbruk, säger han.–&nbsp;Nej, men jag har förstås tallbeståndet där marken är fuktig. Där plockar jag ut gran och björk och en och annan tall. Men det blir aldrig något kalhygge, säger han.Skogskonsulenten Magnus Bondesson säger att det är många skogsägare som har mark där de bedriver hyggesfritt skogsbruk utan att tänka på det. Områden som de bevarar för att där är så trevligt att jaga eller ha utflykter med familjen. Skogen är för dem också en källa till glädje – det som Håkan Svensson är väl medveten om när han börjar prata skog i ambulansen.Själv tycker han mycket om bokskog på våren.– Det tar lång tid att få fram ädellöv men att gå i en nyutslagen bokskog, då blir man ju glad, säger han.&nbsp;

LÄS MER OM SKOGEN:<a href="https://www.atl.nu/hog-aktivitet-i-skogen">Så vanligt är hyggesfritt</a><a href="https://www.atl.nu/detta-ar-extinction-rebellion">Detta är Extinction Rebellion</a><a href="https://www.atl.nu/orimlig-kritik-mot-pappersprodukter">”Behöver vi inte toalettpapper längre?”</a><a href="https://www.atl.nu/skogsbranschen-forsoker-paverka">SVT: ”Allmänintresse visa hur skogsbranschen försöker påverka”</a><a href="https://www.atl.nu/slaget-om-skogen-anmalt-till-granskningsnamnden">Myndigheter kritiserar ”Slaget om skogen” – men anmäler inte</a><a href="https://www.atl.nu/svart-att-fa-betalt-for-hyggesfritt-virke">Svårt att få betalt för hyggesfritt</a><a href="https://www.atl.nu/de-enskilda-skogsagarna-maste-synas-mer">”De enskilda skogsägarna måste synas mer”</a><a href="https://www.atl.nu/svenskt-skogsbruk-kan-inte-likstallas-med-skovling-av-regnskog">”Kulturkrig om svenska skogar”</a>

Från oomtvistad nationell stolthet till politisk slagpåse. På kort tid har synen på svensk skog förändrats i grunden. Hur blev det så? Och vad säger de närmast berörda – skogsägarna själva?&nbsp;ATL:s Birgitta Sennerdal har djupdykt i skogsdebatten.

Djupdykning i skogsdebatten som delar landet.

Så blev den svenska skogen minerad mark 

Skog

Från nationell stolthet till politisk slagpåse – ATL har djupdykt i skogsdebatten som delar landet.