facebooktwittermail d

Vallfoderstrategi för hästar med olika behov

Hur kan man tänka kring vallen för att producera grovfoder till hästar med olika behov och en foderstat utan kraftfoder? ATL:s expert Mattias Norrby lät frågan gå vidare till Cecilia Müller, docent i fodervetenskap mot häst. 

Hundäxing i förgrund. Vit häst skymtar bakom grässtråna.
Arkivbild. FOTO: LENA KARLSSON

Hej fråga forskaren! Med stigande kraftfoderpriser så ser vi över våra foderstater till hästarna på gården. Vad är de viktigaste aspekterna för att kunna klara sig på enbart grovfoder och vilka vallfröblandningar rekommenderas för att få ett passande innehåll (gärna oavsett skördeomgång). Vi har tre shettisar och två ridhästar som tävlas och tränas samt säljer hö till ett travstall. Vi har möjlighet att så olika vallfröblandningar på olika åkrar för olika behov. Ibland får vi lite lågt proteininnehåll i vallfodret, hur löser vi det? Per och Karin

Svar: 
Det är en bra fråga i dessa tider. Vi kontaktade Cecilia Müller som är docent i fodervetenskap inriktning häst vid SLU. Här ger hon sitt svar på hur ni kan tänka kring vallodling och foderstater:

”Den enskilt viktigaste faktorn som bestämmer vallfodrets energi- och näringsinnehåll (och proteininnehållet) är plantmognaden vid skörd, det vill säga plantans botaniska ålder. En ung och späd planta har lågt fiberinnehåll och hög smältbarhet samt högre proteininnehåll, medan en förvuxen och mer förvedad planta har högre fiberinnehåll och lägre smältbarhet samt lägre proteininnehåll. Det gäller alla vallväxter, oavsett skördenummer.

Det viktigaste för att kunna utfodra enbart vallfoder, med tillägg av mineralfoder men utan kraftfoder, är att vallfodrets energi- och proteininnehåll anpassas efter de olika hästarnas behov. En skörd i tidig plantmognad (före axgång) ger hög smältbarhet på fodret och det behövs för att kunna utfodra travhästarna utan att behöva använda kraftfoder, de har högt energibehov på grund av det fysiskt krävande arbete de gör.

En skörd i sen planmognad (frösättning) ger låg smältbarhet på fodret och det är lämpligt för shetlandsponnyerna om de inte presterar på hög nivå i någon fysiskt krävande disciplin. På så sätt får de lång ättid utan att konsumera för mycket energi och näring och riskera att bli feta. 

För ridhästarna som tävlas och tränas hamnar en lämplig tidpunkt för skörd någonstans mellan de tidigare nämnda, beroende på hur stor deras fysiska ansträngning är. Många sådana hästar överutfodras i dag med kraftfoder på grund av att deras arbete överskattas.

Om man även haft hästar i avel att utfodra hade blandvallar med gräs och baljväxter varit lämpliga, detta för att få tillräckligt högt proteininnehåll i vallfodret för att täcka det högre proteinbehovet för dessa hästar (digivande ston, högdräktiga ston, växande unghästar). 

Man kan tänka sig att skörda vallfoder vid olika tidpunkter på de olika åkrarna för att anpassa vallfodrets innehåll till hästarnas skiftande behov, eller att sikta på förstaskörd i senare plantmognad för hästarna med lägst behov och då ta återväxtskörden i tidig plantmognad för hästarna med högre behov. 

För ridhästarna med ”mediumbehov” kan man använda båda skördarna samtidigt vid utfodringen för att kunna täcka deras energi- och proteinbehov, då rena gräsvallar som skördats i sen plantmognad i de flesta fall kommer att innehålla lite för lite protein för den här hästkategorin.

Man kan inkludera baljväxter för att höja proteininnehållet även i senare plantmognad, något som är av intresse även ur en ekonomisk synvinkel med de höga priserna på kvävegödning. När det gäller artval i övrigt är det något man får anpassa efter de odlingsförutsättningar som finns på platsen. 

Men man bör tänka på att engelskt rajgräs och baljväxter torkar långsammare än många andra arter och därför kan det vara klokt att utesluta dessa om man skall skörda hö för att inte äventyra höets hygieniska kvalitet. För ensilage och hösilage fungerar det fint att inkludera även dessa vallväxter.”

Mattias Norrby

Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Lista: Här är de farligaste växterna för hästen

Tävlingsryttaren bytte karriär och startade rehabstall

Här är företagen som vill förenkla hästnäringen

Ja till nya regler för djurköp gynnar hästsäljare

Alla frågor under avdelningen Fråga experten hittar du här.