Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.
”Det gröna näringslivet bör rusta”
Efter en dag i försvarets tecken i Karlskoga växer en oro fram. Har svensk lantbruk och dess organisationer insett det som försvarsindustrin och slutligen även politiken har förstått – att freden inte kan tas för given?
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Edvard Hollertz
I helgen återinvigdes Bergslagens artilleriregemente i värmländska Kristinehamn. Det är en händelse som tydligt markerar hur vinden har vänt inom svenskt försvar.
År 2005 avvecklades regementet i staden. Många trodde då att verksamheten var borta för alltid. Nu byggs allt upp igen.
Att rusta försvaret är vi i Sverige också nödda och tvungna till. Återuppbyggandet sker med allt större brådska – precis som Natoansökan.
Det var efter det ryska anfallskriget mot Ukraina i februari i år som politiken på allvar började satsa på svenskt försvar. Den händelsen sände en chockvåg över Europa. Men fullt lika överraskade som politiken blev över hur farlig världen är blev inte svensk försvarsindustri, får jag höra under ett besök i Värmland.
Inte långt från Kristinehamn ligger Karlskoga med framträdande försvarsbolag så som BAE Systems Bofors och Saab Bofors Dynamics. Och för försvarsindustrin i Karlskoga ändrades världen på allvar redan år 2014, i och med Rysslands olagliga annektering av Krim. Då stod det hyfsat klart vad den ryske presidenten Vladimir Putin var kapabel till.
Som ett resultat av det allt oroligare omvärldsläget har orderböckerna fyllts för svenska försvarsföretag. Bakom beställningarna står många andra länder än Sverige. Hela världen rustar.
Efter en dag i försvarets tecken i Karlskoga växer en oro fram. Har svensk lantbruk och dess organisationer insett det som försvarsindustrin och slutligen även politiken har förstått – att freden inte kan tas för given? Och att vi måste förbereda oss för en osäker värld.
Vad gör giganter som Arla, Lantmännen och LRF för att stärka svensk livsmedelsberedskap?
Näringslivet bör agera i väntan på att ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ska ta sin del av ansvaret. Näringslivet har en viktig roll i totalförsvaret, och det gäller i synnerhet det gröna näringslivet.
För utan tillgång till livsmedel klarar inget land sig länge. Och i Sverige är sårbarheterna i livsmedelskedjan betydande. Utan god tillgång till el och diesel stannar livsmedelsproduktionen. Det tar inte mer än ett par dagar innan de levande livsmedelslagren på gårdarna – höns, nötdjur och grisar – kommer att behöva nödslaktas på grund av foderbrist eller för att strömavbrott gör att produktionen inte går att upprätthålla.
De i hög grad digitaliserade systemen på gårdsnivå är också sårbara. Många system går inte längre att köra mekaniskt utan dator. En främmande makt behöver inte heller hacka många system för att slå ut de flesta tröskor under skörd eller stoppa traktorer.
I industriledet är det kanske än värre ställt. Hela livsmedelsproduktionen står och faller med att ett fåtal slakterier, mejerier, kvarnar och foderfabriker fungerar. Eller att landets enda sockerbruk och enda jästfabrik fungerar.
Det framstår som aningen hopplöst att försvarsindustrin går på högvarv för att förse återetablerade regementen med materiel om inte livsmedelsberedskapen också stärks. Utan mat håller inget försvar. Utan mat finns inget att försvara.