facebooktwittermail

Nya fall av rotgallnematoder på svenska gårdar

Hittills i år har Jordbruksverket upptäckt sex fall av rotgallnematoder i Sverige. Den allvarliga skadegöraren har också nu konstaterats i Västra Götaland, en region som inte tidigare varit drabbad. 

Potatis som drabbats av rotgallnematod.
Rotgallnematoder är mycket små rundmaskar. Prickarna man ser hos infekterad potatis är i regel äggsäckar. FOTO: NPPO OF THE NETHERLANDS

I mitten av juni rapporterade ATL att rotgallnematoder av den ovanliga typen Meloidogyne fallax upptäckts på två nya gårdar i norra Skåne. 

Nu meddelar Jordbruksverket att vårens inventeringar inneburit fler upptäckter av den allvarliga skadegöraren. 

Totalt har sex fall upptäckts i Sverige i år.

De flesta fynden har gjorts i på gårdar i Skåne eller Blekinge. Men skadegöraren har också hittats i marken hos en odlare i Västra Götaland, ett område som aldrig tidigare haft några kända fall. 

Drabbade odlare tvingas ta till stora åtgärder för att stoppa karantänskadegöraren. Den smittade marken läggs i svartträda och det går inte att odla potatis eller rotfrukter i marken innan alla nematoder försvunnit. Och det tar ofta flera år.

”Parasiten utgör ett allvarligt hot, än så länge i första hand för de enskilda odlare som drabbas. Skulle rotgallnematoderna få fortsatt spridning påverkas möjligheterna att odla potatis och rotfrukter som till exempel morötter”, säger Carin Bunnvik, enhetschef på Jordbruksverkets växtregelenhet, i ett pressmeddelande.

Prover på utsäde

Det sjätte fallet upptäcktes i en utsädespotatis, som importerats från Nederländerna. Jordbruksverket satsade i år mer resurser på att ta stickprov på importerat utsäde och skicka dem på analys. 

Upptäckten gjorde att den infekterade potatisen kunde destrueras. 

Rotgallnematoderna klassas som karantänskadegörare i EU, vilket betyder att målet är att de ska utrotas. 

Men eftersom det inte finns några kemiska medel för att bekämpa dem behöver man se till att de inte förökar sig. Därför läggs marken ofta i träda - och det blir stora begränsningar för alla odlare som får in dem i fält. 

”Om vi kan upptäcka rotgallnematoderna tidigt är det till fördel för alla. I flera av de första fallen vi upptäckte har vi fått goda resultat med bekämpningsåtgärderna”, säger Carin Bunnvik.

Den första upptäckten av skadegöraren upptäcktes i Sverige 2017 och samma år började Jordbruksverket sin inventering. Till och med 2020 ledde den till att åtta fall av av rotgallnematoder upptäcktes, av arterna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax. 

I år har Jordbruksverket trappat upp inventeringen. Det ska göras 300 knölprover och 200 jordprover runt om i Sverige, oftast genom stickprov. 

Än så länge är det mest knölprover från utsädespotatis, och jordprover från odling och mat- och stärkelsepotatis som kommit in, enligt Jordbruksverket. 

Två kvinnor i blå overaller sitter på åker och tar prover av jorden för att upptäcka om det innehåller rotgallnematoder.
Jordbruksverket tar prover av jorden för att upptäcka om det innehåller rotgallnematoder (arkivbild). FOTO: ANDERS KRISTENSSON

Rotgallnematoder 


Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare, vilket innebär att målet är att de ska utrotas i EU och om de upptäcks måste odlare vidta stora åtgärder. 

Det finns inga tillåtna växtskyddsmedel mot rotgallnematoder i Sverige. 

Ofta kan den ovanjordiska växten se bra ut, medan skadorna på rotsystemet är omfattande och ger stora förluster. Rotfrukter som morötter och potatis tar stor skada.  

M. fallax är mycket lik M. chitwoodi och har samma utbredningsområde i Europa. Skadebilden är snarlik och de har nästan samma värdväxter.

Källa: Jordbruksverket, Hushållningssällskapet.

Läs mer: 

Två nya skånska fall

Nya skadegörare får fler att välja svenskt utsäde

Drastiska åtgärder för drabbade odlare