facebooktwittermail

Risk att bredbandsjätten kväver bygdens egna initiativ

Med en dominerande aktör i bredbandsutbyggnaden är faran stor att föreningar och lokala initiativ blir utan stöd, skriver Mikael Sleman. 

Det är viktigt att även små aktörer får del av bredbandsstödet, skriver Mikael Sleman. FOTO: ALF LINDERHEIM/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

För att främja tillgången till bredbandsnät även i områden där utbyggnaden inte kan ske på kommersiella villkor har det under de senaste cirka 20 åren funnits olika ekonomiska stöd. Ett antal aktörer har genom dessa aktiverats i detta "samhällsbygge”.

Replik från Fredrik Borg, IP-Only: ”Farhågorna beträffande fördelningen av stöd är helt ogrundade.” 

Vid sidan av de privata bolagen har kommunerna och deras så kallade stadsnätsbolag pekats ut som viktiga men också privata initiativ har bejakats. I det senare har det varit fråga om ett antal fiberföreningar/byalag som har bildats och efter en betydande arbetsinsats av dessa har en nätutbyggnad kunnat ske också i glest befolkade områden.

Det senaste initiativet från regeringen är den stora satsning som man i år gjort och där men givit Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genom ett av myndigheten utformat stödsystem lysa ut cirka 1,6 miljarder kronor som möjliga att söka för att användas för ytterligare nätutbyggnad. Medlen ingår som en del i Sveriges så kallade återhämtningsplan som har skickats in till EU.

När nu flera detaljer kring ansökningarna börjar ”komma ut” visar det sig att GlobalConnect AB, oftast marknadsfört under varunamnet IP-Only, själva står för ansökningar som omfattar hela det tillgängliga beloppet och vida mer, nästan 3 miljarder kronor. Hur utfallet av nu pågående handläggning blir vet vi inte men uppenbart är, som jag ser det, att förtroendet för stödet fått sig en rejäl törn bara genom att regelverket medgivit detta.

Eftersom stödet fördelas nationellt, uppdelat på tre regioner, finns stor risk för att avsatta medel av IP-Only kanske kommer att kunna styras till de områden där inte stödfinansiering bäst skulle behövas utan där bolaget från sina utgångspunkter finner det som mest lönsamt att anlägga nät. Detta var väl inte avsikten med stödet?

Jag ser det som en risk att detta av riskkapitalbolaget EQT ägda företags dominans och ekonomiska ”styrka” kan komma att suga musten ur viktiga lokala initiativ som även i framtiden kommer att behövas för bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Vem/vilka vill i framtiden här lägga tid och kraft under dessa villkor?

Utifrån erfarenheter från de projekt som IP-Only, eller det namn man vid tillfället verkat under, tidigare har erhållit stöd för men inte förmått fullfölja måste det, anser jag, också konstateras att det finns en brett spridd skepticism mot bolagets förmåga att verkligen kunna realisera en omfattande utbyggnad.

Minns till exempel att dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi under hösten 2019 fick kalla till sig företrädare för bolaget för att få besked om hur man tänkte åtgärda alla uppkomna klagomål.

Ovan visar, menar jag, på behovet av att överväga hur regeringens kommande ”bredbandssatsning” ska göras för att denna på bästa sätt ska kunna bidra till det beslutade målet ”Sverige helt uppkopplat 2025”.

Mikael Sleman

Projektledare fiberbyggnationer