Nyttan med transportbidraget är oklar, enligt Riksrevisionen som granskat ersättningen som kan sökas av företag i de fyra nordligaste länen. Syftet med bidraget är att kompensera för kostnadsnackdelar i regioner med långa avstånd och bidra till ökad förädlingsgrad i företagen. Riksrevisionen konstaterar att det inte går att veta vad företagens faktiska transportkostnader är. Att trävaruindustrin får ungefär 40 procent av bidraget och att 60 procent av dess ersättning går till relativt lågt förädlade produkter som sågade och hyvlade trävaror signalerar enligt Riksrevisionen att effekten på förädlingsgraden är låg. Myndigheten konstaterar också att det inte finns något i villkoren som styr mot minskad klimatpåverkan. Myndigheten rekommenderar regeringen att förändra utformningen så att högre förädlingsgrad och lägre klimatpåverkan premieras. 2019 var transportbidraget 439,7 miljoner kronor.
Riksrevisionen sågar transportbidraget
Myndigheten ifrågasätter bland annat att så mycket av resurserna går till lågförädlade trävaror.