Börge Nilsson

Kollage på skjutet vildsvin och grävare på bygge.

large_puff.jpg

medium_puff.jpg

small_puff.jpg

thumbnail_puff.jpg

puff.jpg

Tillkännagivanden är en stark politisk viljeyttring från en riksdagsmajoritet, ofta från partier som inte samarbetar så nära att de kan bilda regering men som kan enas i enskilda frågor.

Besluten är inte tvingande, men praxis säger att de bör genomföras. Regeringen ska redovisa vad den gjort i ärendet i en årlig svarsskrivelse från regeringen till riksdagen, kallad skrivelse 75.ATL:s genomgång av årliga tillkännagivanden under 2000-talet visar att de oftare drabbar minoritetsregeringar. Det är logiskt. Om riksdagsmajoriteten står bakom regeringen har den inget skäl att försöka tvinga fram en annan politik.Ett drygt decennium med minoritetsregeringar har gjort ärendena allt fler medan allt färre slutbehandlats. ATL har jämfört hur stor andel av de olika utskottens skrivelser som är färdigbehandlade i regeringens senaste redovisning från i mars i år.

<h2>Långt över genomsnittet</h2>Allra sämst åtgärdas skrivelserna från miljö- och jordbruksutskottet. 83 procent av utskottets skrivelser är inte slutbehandlade, långt över genomsnittet för samtliga utskott som är 48 procent.Miljö- och jordbruksutskottets ordförande Kristina Yngwe (C) står bakom flera tillkännagivanden som väntat länge hos regeringen, inte minst från Alliansens tid.– Vi hade gemensamma förmöten inför utskottet och skrev gemensamma motioner. Det kan ha bidragit till att det var mer som gick igenom riksdagen då. Många av dem ligger fortfarande kvar vilket jag inte tycker är acceptabelt.Det senaste halvåret har åtta nya tillkännagivanden, de flesta om jakt, från hennes utskott tagit sig igenom riksdagen.

large_1635344068713.jpeg

medium_1635344068713.jpeg

small_1635344068713.jpeg

thumbnail_1635344068713.jpeg

1635344068713.jpeg

Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, har tillsammans med statsvetaren Thomas Larue studerat fenomenet. Han skiljer på tillkännagivanden som alla är eniga om, som korrigeringar av rena felaktigheter, och sådana som innebär att regeringspartierna får stryk politiskt.– Sådana motgångstillkännagivanden har ökat på senare år. Det ska ses som ett verktyg för att visa att man tycker något annat än regeringen på politiskt konfliktfyllda områden, säger Niklas Bolin.<h2>Kan ha flera orsaker</h2>Att miljö- och jordbruksutskottet toppar listan över tillkännagivanden som inte blivit slutbehandlade, behöver inte nödvändigtvis betyda att regeringen är särskilt vrång i just de frågorna.– Det kan också bero på vilka åtgärder som krävs eller hur komplicerat ett politikområde är.

large_1635344098141.jpeg

medium_1635344098141.jpeg

small_1635344098141.jpeg

thumbnail_1635344098141.jpeg

1635344098141.jpeg

Tillkännagivanden är användbara i ett nytt politiskt landskap.– Det blir ett sätt för oppositionen att visa vilken politik man vill ha utan att behöva vänta på nästa val. Och det är bra att det finns ett mindre allvarligt verktyg att använda än misstroendeomröstningar, säger Niklas Bolin.Alla frågor som rör lantbruket ligger inte nödvändigtvis i miljö- och jordbruksutskottet där Kristina Yngwe (C) är ordförande. Själv hade hon tidigt framgång i justitieutskottet.– En av de första motioner jag fick igenom var att djurrättsrelaterad brottslighet skulle sättas högre på agendan. Där har det senare kommit fler tillkännagivanden som regeringen dragit ut på. Jag ser verkligen fram emot att den frågan bockas av.&nbsp;

<h3>Aktörerna bakom tillkännagivanden</h3>Riksdagen. Sveriges lagstiftande församling. 349 folkvalda ledamöter från olika partier och valkretsar utses i allmänna val och utgör rikets högsta beslutande organ.Regeringen. Utses av riksdagen som Sveriges högsta verkställande myndighet. Regeringen måste tolereras av en majoritet av riksdagsledamöterna, annars faller den. En minoritetsregering, som den nuvarande, har inte majoritet i riksdagen och kan därför få sina förslag nedröstade.Riksdagsutskott. Riksdagen har 15 utskott där riksdagsledamöterna gör det mesta av riksdagsjobbet. Utskotten behandlar motioner, alltså förslag från ledamöter, och gör kompromisser efter förhandlingar mellan partierna före omröstningen i kammaren. Miljö- och jordbruksutskottet hanterar de flesta ärenden som gäller gröna näringar.Tillkännagivande. En sorts ”bör-beslut” där en majoritet i riksdagen uppmanar regeringen att göra något. De är inte konstitutionellt bindande, men om regeringen vägrar kan riksdagen i sista hand väcka misstroende och tvinga den att avgå. Beslut om tillkännagivanden bereds i varje utskott och samlas i riksdagsskrivelser till regeringen.Riksdagsskrivelse. En skrivelse från riksdagen till regeringen som kan innehålla ett eller flera tillkännagivanden som regeringen måste svara på.Skrivelse 75. En årlig återrapportering från regeringen till riksdagen som berättar vad som skett med de skrivelser som riksdagen har skickat, hur tillkännagivanden hanterats och om de är slutbehandlade eller inte.

<h3>Så här har vi gjort granskningen</h3>ATL har läst regeringens senaste skrivelse till riksdagen SKR 2020/21:75 från den 11 mars 2021 där det finns 38 riksdagsskrivelser från miljö- och jordbruksutskottet som regeringen inte har slutbehandlat.I skrivelserna, som kan innehålla flera tillkännagivanden, redovisas 46 ej slutbehandlade tillkännagivanden från miljö- och jordbruk. Listan har granskats av statsvetaren Thomas Larue, chef för riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat, som plockat bort tre skrivelser som gäller budgetbeslut och inte tillkännagivanden.Resterande 35 skrivelser innehåller 43 ej slutbehandlade tillkännagivanden. Av dem redovisar ATL de 15 som vi bedömer som mest relevanta för lantbruket, varav några beskrivs utförligare i korta texter.Granskningen redovisar läget i mars 2021. Sedan dess kan ärenden ha blivit åtgärdade och nya tillkännagivanden tillkommit.

ATL GRANSKAR RIKSDAGENS TILLKÄNNAGIVANDEN:<a href="https://www.atl.nu/15-beslut-regeringen-inte-har-slutbehandlat">15 beslut som regeringen inte har slutbehandlat</a><a href="https://www.atl.nu/baylan-komplexa-fragor-men-i-sin-ordning">Baylan: Komplexa frågor – men i sin ordning</a><a href="https://www.atl.nu/ku-regeringen-ska-ratta-sig-efter-riksdagen">KU: Regeringen ska rätta sig efter riksdagen</a><a href="https://atl.nu/viltskador-for-kvarts-miljon-pa-kolstorps-gard">Han får viltskador för kvarts miljon – varje år</a><a href="https://atl.nu/fel-att-regeringen-allt-oftare-struntar-i-riksdagens-tillkannagivanden">”Det är alldeles för lätt för regeringen att slå dövörat till”</a>

Viltskador, djurrättsbrott, djurförbud och skog. Lantbruksfrågor toppar listan över beslut som riksdagen har tagit men som blir liggande år efter år i regeringskansliet utan att genomföras, visar ATL:s granskning av riksdagens tillkännagivanden.

Besluten som aldrig genomförs – lantbruksfrågor toppar listan

Politik

Lantbruksfrågor toppar listan över riksdagsbeslut som blir liggande år efter år.