”Resultaten är i linje med tidigare beräkningar”
Vår granskning av nyckelbiotoper är i linje med Skogsstyrelsens rapporter, svarar företrädare för Sveriges Radio i en replik.
_28b55e0cf4.jpg?width=750&format=original)
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Ekot och Vetenskapsradion har gjort en omfattande granskning av avverkningar och avverkningsanmälningar av nyckelbiotoper under 2021-2025. Vi har jämfört Skogsstyrelsens gränser över alla registrerade nyckelbiotoper med Skogsstyrelsens satellitbilder och alla ärenden med avverkningsanmälningar och utförda avverkningar. Det rör sig om nyckelbiotoper som både Skogsstyrelsen och storskogsbolagen inventerat och registrerat. Vi har haft löpande kontakter med Skogsstyrelsen för att säkerställa uppgifterna.
I granskningen har vi filtrerat bort den fjällnära skogen. För att undvika irrelevanta kantträffar har vi filtrerat bort alla ytor under 0,2 hektar och även ytor där det funnits ett litet överlapp mellan storskogsbrukets och småskogsbrukets nyckelbiotoper. Vi har hela tiden räknat i underkant och tagit höjd för möjliga felkällor.
Resultaten av undersökningen är att ungefär 300 hektar nyckelbiotoper avverkas varje år och att 1 300 hektar är avverkningsanmälda. Granskningen handlar alltså inte enbart om utförda avverkningar. För tydlighetens skull för våra lyssnare, som vi inte kan utgå ifrån vet vad 300 hektar betyder i storlek, valde vi att exemplifiera arealen med en allmän jämförelse. Det handlar inte om att skapa rubriker utan att ge dem som inte är experter något att relatera till.
Resultaten är i linje med tidigare beräkningar av Skogsstyrelsen från 2009 och 2016, vilket visar att resultaten i vår granskning är rimliga. I reportaget uppger vi att det finns 587 000 hektar registrerade nyckelbiotoper. Det är alltså en liten del av alla registrerade nyckelbiotoper som avverkas. Samtidigt avverkas natur- och kontinuitetsskogar med höga biologiska värden i hög takt med 26 000 hektar per år enligt en rapport från Skogsstyrelsen från i år.
Gunilla Kyhlén, producent och chef grävnavet Ekot
Daniel Värjö, klimat- och miljöreporter
Magnus Gylje, chef och ansvarig utgivare, Vetenskapsradion
Svar direkt: Sveriges Radio svarar på en hel del som jag inte berör. Det är kanske för att leda bort tankarna från det faktum att man inte kan göra överlägg med Skogsstyrelsens satellitbildsanalyserade skikt ”utförd avverkning” och myndighetens i och för sig väl kartlagda skikt med nyckelbiotoper på det vis Sveriges Radio har gjort. Gör man det blir det systematiska fel som bara går i en riktning, vilket jag förklarar ganska tydligt i min artikel.
Det har inget med fjällskogen, marginella fel mindre än 0,2 hektar eller överlappande nyckelbiotoper att göra utan det handlar om skattningsfel i avverkningsskiktet.
Att 1 300 hektar är ”avverkningsanmält” har jag heller inte berört i min artikel, men så här är det:
Om nyckelbiotopen är av den karaktären att den bör skötas för att behålla naturvärdena (så kallad NS-skog), det kan exempelvis röra sig om äldre lövskog med inväxning av gran som bör gallras bort, måste man samråda åtgärder i skog med höga naturvärden med ansvarig myndighet enligt Miljöbalken 12:6. Detta görs i dag genom att man gör en avverkningsanmälan (som också är ett samråd). Att det görs så kallade avverkningsanmälningar i nyckelbiotoper är därför inget konstigt och det kan också finnas andra skäl.
Tomas Thuresson,
Skoglig doktor och före detta skogsskötselchef på Skogsstyrelsen, mångårig konsult och analytiker, företagsledare m.m.