Martin Hammar

En bonde och hans projekt. 730 mjölkande kor fick nytt stall i Skåne, 2020. 

1677666925455.jpeg

<p>Kravet om förprövning kom till under 1970-talet då Lantbruksnämnderna skulle verka för en modernisering av lantbruket. Numera är förprövningarnas syfte att&nbsp;förebygga djurskydds- och djurhälsoproblem när djurstallar byggs, byggs till, eller ändras.</p>

<p>Det är också en måttstock på hur mycket som byggs då de förprövningar som görs i de allra flesta fall också leder till stallbyggen. Jordbruksverket, som har sammanställt siffrorna från länsstyrelserna, menar att antalet stallbyggen ger en bild av hur investeringsviljan ser ut bland landets lantbrukare.</p><p>– 2022 präglades av försiktighet och var ett år då många valde att avvakta med sina investeringar. Vi har aldrig haft så lågt antal förprövningar någonsin, vad jag kan se. Jag tror att viljan finns där, men förutsättningarna är inte de rätta, säger Gunnar Palmqvist, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.&nbsp;</p>

Jordbruksverkets färgsprakande logga bryter mot den dystra betongen.

1677234805258.jpeg

<h2>”Stora investeringsbehov på gris- och kosidan”</h2><p>Det är särskilt antalet suggplatser som sticker ut – där är intresset för att bygga rekordlågt. Även för mjölkkor och dikor var förprövningarna på de lägsta nivåerna sedan 2019 respektive 2014.&nbsp;</p><p>Snabba kostnadsökningar och en osäker marknadsutveckling är troliga orsaker till att intresset för att investera har varit mindre än tidigare, enligt Gunnar Palmqvist.</p><p>– I dagsläget ser vi ett stort investeringsbehov i hela sektorn, inte minst på gris- och kosidan.&nbsp;</p>

<h2>”Många inväntar ny CAP-period”</h2><p>Jeanette Elander, verksamhetsledare på Sveriges grisföretagare, ser även en annan förklaring. 2022 var sista året av budgetperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som har pågått sedan 2014.</p><p>– Svensk grisproduktion har sedan 2020 påverkats av ökade kostnader på framför allt foder, el och underhåll, vilket påverkar investeringsviljan. Den nya CAP-perioden började under 2023, och det kan också vara så att en del har valt att invänta den nya perioden med tillgång på nya medel gällande investeringsstöd som finns för stallbyggnationer, säger hon.</p><p>Samtidigt är EU:s nya djurskyddslagstiftning på gång och enligt planen väntas utkastet för gris komma under hösten 2023. Den vetenskapliga studie som ligger till grund för beslutet utforskar möjligheterna kring grisboxar med större area än de som finns i Sverige i dag.</p><p>– Den nya djurskyddslagstiftningen som är på gång kan säkert också påverka till viss del, så att man inte bygger in sig i ett system som inte kommer att vara godkänt, säger Jeanette Elander.</p>

Jeanette Elander, verksamhetsledare på Sveriges grisföretagare.

1677234764430.jpeg

<h2>”Behöver återinvestera fem procent per år”</h2><p>På sikt tror hon att det kommer att byggas fler stallplatser eftersom behovet av kött ökar i Europa – samtidigt som byggpriserna förhoppningsvis sjunker.&nbsp;</p><p>– Branschen behöver återinvestera fem procent per år för att bibehålla den volym vi har idag i effektiva stallar och det innebär 8 000 suggplatser och 40&nbsp;000 slaktsvinsplatser per år.</p><p>Suggorna har vid några tillfällen nått den gränsen under de senaste 15 åren, men aldrig slaktgrisarna, menar Jeanette Elander.</p>

<h2>”Sverige behöver fler betande djur”</h2><p>Henrik Landar, ordförande för Sveriges nötköttsproducenter, delar Jordbruksverkets syn att 2022 har präglats av försiktighet.&nbsp;</p><p>– Förprövningarna på stall till dikor och övrigt nötkreatur var riktigt låg under förra året. Det beror främst på kostnadskrisen och ränteläget, men också på att priset på nötkött inte har hängt med när priserna på andra produkter har skenat under inflationen. Många avvaktar nog också med eventuella byggen för att se hur det nya investeringsstödet blir, säger han.</p><p><strong>Vad krävs för att investeringsviljan ska öka?</strong></p><p>– Vi måste hitta förutsättningar som skapar lönsamhet. Det innebär att EU-besluten måste komma på plats, samtidigt som ränteläget måste vända så att producenterna får banken med sig i sina investeringar. Vi måste bygga fler stall och satsa i befintliga. Sverige behöver fler betande djur, inte färre. Dels för att stärka vår självförsörjning, men också för att svenskt nötköttsproduktion har lägre klimatavtryck än de flesta andra länder i världen.&nbsp;</p>

Henrik Landar, ordförande för Sveriges nötköttsproducenter.

1677234687007.jpeg

<p>Antalet förprövningar av stallbyggen och ombyggnationer har minskat drastiskt under 2022 – särskilt när det kommer till suggplatser. Siffrorna kan vara ett mått för hur investeringsviljan ser ut i branschen, menar de som ATL har talat med.</p><p>– Vi ser stora investeringsbehov på både gris- och kosidan, säger Gunnar Palmqvist på Jordbruksverket.&nbsp;</p>

Siffrorna kan vara ett mått för hur investeringsviljan ser ut i branschen, menar de som ATL talat med.

Trots stort behov – byggs ändå för få djurstall

Djurhållning

Siffrorna kan vara ett mått för hur investeringsviljan ser ut i branschen, menar Jordbruksverket, Sveriges grisföretagare och Sveriges nötköttsproducenter. 