Finanspolitiska rådet med ordförande Lars Heikensten anser att elstöden, särskilt till företag, har blivit för stora. Arkivbild.

sdl5nJDaXDfyaw.jpg

Rådet anser att regeringen, med mindre omfattande elstöd, i stället kunde ha satsat på budgetåtgärder för att stötta de som påverkats mest av de höga elpriserna, utan att riskera att elda på inflationen.

– Elstöden tycker vi är för omfattande, det gäller särskilt till företag, säger Lars Heikensten, ordförande för Finanspolitiska rådet, på en pressträff.

– Hade man inte gett så stora stöd i de sammanhangen hade man haft möjlighet att göra andra saker som vi tror att ekonomin hade mått bättre av.

Med ett mer begränsat elstöd hade det till exempel funnits utrymme för mer riktade stöd till särskilt utsatta hushåll, anser rådet.

<h2>Första granskningen av nya regeringen</h2>

Elstöden betalas med flaskhalsavgifter som samlats på hög hos Svenska kraftnät och går på sätt och vid sidan av budgeten, men påverkar förstås hur mycket pengar hushåll och företag har tillgång till. Det påverkar vilka förslag regeringen lägger fram i budgeten.

Det är första gången som Finanspolitiska rådet har tillfälle att granska den nya regeringens finanspolitik och ekonomiska förslag. Rådet anser att finanspolitiken i budgetpropositionen för 2023, som lades fram i höstas, och vårpropositionen som kom i april, lever upp till det ramverk som finns för finanspolitiken.

Men regeringen skulle ha kunnat använt mer pengar till förslag med tanke på lågkonjunkturen, utan att riskera högre inflation, enligt rådet.

Det mesta av kritiken handlar dock om elstöden på runt 64 miljarder kronor totalt.

Särskilt det elstöd som regeringen i januari i år utlovade till hushållen i hela landet för elpriser under november och december förra året. Hushållen i södra Sverige hade ju redan kompenserats då genom det stöd som aviserades redan under sensommaren och hösten av den avgående regeringen och den tillträdande.

Och redan under vintern och våren 2022 föreslogs, beslutades och betalades det dessutom ett elstöd, då betalat över budgeten, på 9 miljarder kronor.

Mest kritik riktar rådet mot elstödet till företagen i södra Sverige. Ett skäl är, enligt rådet, att företagen i stor utsträckning har kunnat vältra över sina ökade elkostnader på konsumenterna. Dessutom har företag ofta fastprisavtal för el, vilket gör att de kanske inte haft några ökade elkostnader. Regeringen har på sluttampen av utformningen av elstödet till företag ändrat förslaget så att fastprisavtal ska kunna påverka stödet.

Generellt anser rådet att en regeringar ska vara försiktiga med att kompensera för priser som går upp på en marknad. Det skapar förväntningar om ytterligare och nya stöd.

<h3>Läs också:</h3><a href="https://www.atl.nu/regeringen-har-beslutat-om-elstod-till-foretag">Regeringen har beslutat om elstöd till företag</a><a href="https://www.atl.nu/slog-larm-om-att-elstod-kunde-ga-till-foretag">Slog larm om att elstöd kunde gå till företag</a><a href="https://www.atl.nu/krafttag-for-fasta-elavtal">Krafttag för fasta elavtal</a>

Elstöden på över 60 miljarder har blivit för omfattande, särskilt till företag.

Rådet anser att regeringen, med mindre omfattande elstöd, i stället kunde ha satsat på budgetåtgärder.

Regeringens experter: Elstöden är för stora

Politik

Elstöden på över 60 miljarder har blivit för omfattande, särskilt till företag. Det hävdar Finanspolitiska rådet i sin årsrapport om hur regeringen sköter finanspolitiken.