Tommy Harnesk

Fräkentorps akvaponiska anläggning har sina rötter i Guatemala, där den svenske ingenjören Peter Hörmander arbetade som miljörådgivare åt Sida. Han utvecklade ett billigt, modulärt akvaponiskt system, anpassat för landets fattiga som har ont om både kapital och utrymme.

”Vi vill lära oss mer om hur en akvaponi fungerar, och undersöka hur man kan integrera den i den övriga verksamheten på en gård”, säger Björn Frostell. 

article_1674557843293.jpeg

large_1674557843293.jpeg

medium_1674557843293.jpeg

1674557843293.jpeg

I Sverige startade han bolaget Rekarne Vattenbruk för att sprida sina idéer här hemma. Efterhand involverades Björn Frostell, professor emeritus i industriell ekologi vid KTH och deltidsbonde i Hälsingland.– Vi vill lära oss mer om hur en akvaponi fungerar och undersöka hur man kan integrera den i den övriga verksamheten på en gård, säger Björn Frostell.Från början hyrde bolaget lokaler hos Fräkentorp Säteri. Efterhand blev makarna von Heideken alltmer delaktiga, och i dag är det de som driver akvaponin på daglig basis.

”Framöver kommer det säkert att startas storskaliga anläggningar, men det behövs också små, lokala producenter”, säger Eva von Heideken.

article_1675934515436.jpeg

large_1675934515436.jpeg

medium_1675934515436.jpeg

1675934515436.jpeg

<h2>Inspektörerna hade aldrig sett akvaponi</h2>Men de svenska regelverken är inte anpassade för småskalig livsmedelsproduktion enligt modellen, som utvecklats för ”bakgårdsodlare” i Guatemala. I Sverige finns 15 olika villkor som måste vara uppfyllda för att man ska få driva akvaponi. Villkoren sorterar under fem olika myndigheter: länsstyrelsen, Jordbruksverket, kommunen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket.– Administrationen tar en väldig massa tid. Och inspektörerna har aldrig sett en akvaponi förut. När länsstyrelsen kom hit kunde de inte ens bestämma sig för om det var en fiskodling eller ett växthus de inspekterade, säger Eva von Heideken.

<h2>Regler krockar med varandra</h2>Kanske är oklara regelverk något man får räkna med, när man är bland de första i landet med en viss verksamhet.– Och det är klart att tjänstemännen måste arbeta utifrån de paragrafer som finns. Men är de osäkra på vad som gäller kan de lägga ner hur mycket tid som helst på procedurerna, för de gör det på betald arbetstid. Den enskilda näringsidkaren ska sköta det byråkratiska träsket obetalt, utöver sitt ordinarie arbete. Det blir ett ojämlikt förhållande, säger Björn Frostell.Dessutom kan de olika myndigheternas regler i viss mån krocka med varandra. De berörda instanserna har olika roller, och arbetar utifrån delvis olika lagstiftning.– Det finns inga enhetliga ramar specifikt för småskalig akvaponisk verksamhet. Sverige behöver ta fram sådana, och de måste utgå från näringsidkarens perspektiv, säger Björn Frostell.ATL har kontaktat handläggare på Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Södermanlands län, med frågor om hur de arbetar för att sätta sig in i och hantera nya verksamhetstyper som akvaponiska livsmedelsanläggningar. De har avböjt att kommentera.

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/stor-potenital-i-landsbaserad-fiskodling">Stor potential i landbaserad fiskodling</a><a href="https://www.atl.nu/peckas-naturodlingar-byter-inriktning">Efter mångmiljonförlusterna: Peckas byter strategi</a><a href="https://www.atl.nu/fiskodling-pa-ny-niva-hos-johannas-stadsodlingar-i-vallentuna">Här kombineras fiskodling med odling av bladgrönt</a>

Mycket arbete återstår innan akvaponin kan skalas upp och bli lönsam. Det arbetet är byråkratiskt snarare än praktiskt och ekonomiskt, enligt forskare ATL pratat med.

I Sverige finns 15 olika villkor som måste vara uppfyllda för att man ska få driva akvaponi. 

Akvaponi – fiskodling eller växthus?

Företagande

Mycket arbete återstår innan akvaponin kan skalas upp och bli lönsam. Det arbetet är byråkratiskt snarare än praktiskt och ekonomiskt, enligt forskare ATL pratat med.