facebooktwittermail d

Regelkrånglet måste minska i både Sverige och EU

Vi vill ge varje myndighet beting att minska regelbördan. Dessutom måste EU:s överstatlighet minska, skriver företrädare för Sverigedemokraterna. 

Slaktkroppar av gris vid KLS Ugglarps slakteri
Slakten är ett område där det bör rensas bland regler och förordningar, menar Sverigedemokraterna. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Anders Edbros artikel i ATL, ”Myndigheternas pålagor dödar småbruken”, berör. Han upphör med djurhållning på grund av byråkratiska svårigheter och kostnader.

Svensk politik har här en hemläxa att göra. Vi måste få ned krånglet. Det är inte lätt, men utan insikten att bakom krångliga myndighetsregler ligger politiska önskemål, så kommer förenklingsansträngningar inte att ge stora resultat.

Vi vill ge varje myndighet ett beting att föreslå borttagande av en eller flera politiskt beslutade regler varje år, efter att ha hört näringens synpunkter. Förslaget ska levereras till riksdag och regering med en konsekvensanalys. Nationella regler kan slopas eller ändras snabbt. För EU-regler kan vägen bli lång, men låt oss då anträda vägen desto tidigare.

Det andra problemet är kostnaderna. När Livsmedelsverket besökte vårt riksdagsutskott i fjol och diskuterade livsmedel och slakt frågade vi om det är juridiskt möjligt att göra hela verksamheten avgiftsfri. Livsmedelsverkets representant skrattade åt vår fråga och menade att det ska vi nog inte göra. Något annat svar fick vi inte.

En tid senare införlivades en ändrad EU-kontrollförordning i svensk lagstiftning. Det innebar att frihetsgraderna för avgiftsnedsättning minskade. Nu går det inte att sänka slakteriavgifterna utan att slopa systemet med differentierade avgifter för prickfri slakt.

Avgiftsregler är inte det enda gisslet som kommer från EU. Regelmängden ökar snabbt, nu med hänvisning till miljö och klimat. Ofta landar EU-byråkratin i detaljerade regler och därtill verklighetsfrämmande definitioner.

Vi har motionerat om att Sverige under sitt ordförandeskap ska resa frågan om hur EU-samarbetets överstatlighet ska kunna frysas eller minska. Vi hoppas att riksdagen tar motionen på allvar. För som det är nu finns inneboende mekanismer som gör samarbetet allt tätare med tiden.

Vi behöver diskutera hur vi kan göra EU mindre federalt och mer fritt, utan att betydligt påverka handeln. Vi vet att det går.

Martin Kinnunen, kommittéordförande för SD i miljö- och jordbruksutskottet

Staffan Eklöf, ledamot för SD i miljö- och jordbruksutskottet