Mikael Marklund

Snöröjning med traktor i skogslandskap.

large_1635929188318.jpeg

medium_1635929188318.jpeg

small_1635929188318.jpeg

thumbnail_1635929188318.jpeg

1635929188318.jpeg

Företag anslutna till Maskinringen har en indexberäkning &nbsp;i många av sina avtal. Men om de är fleråriga, som till exempel vissa snöröjningskontrakt är, kan det ändå bli problem när det sker stora prisökningar enligt vd Magnus Lindberg.

Uppdateringen sker nämligen ofta bara en gång per år.–&nbsp;Då hänger vi inte med när priset går upp som det gjort nu. Så visst kommer det att slå mot lönsamheten.Många har redan svårt att räkna hem ett snöröjningskontrakt om man har anställda som ska ha avtalsenlig jourersättning. Ett problem ATL skrivit om här:

<a href="För låg jourersättning kan bli dyrt på sikt">För låg jourersättning kan bli dyrt på sikt</a><a href="https://www.atl.nu/snorojare-rasar-mot-lag-jourersattning-i-eskilstuna">Snöröjare rasar mot låg jourersättning</a>

Kan de låga jourersättningarna i kombination med ökande dieselpriser leda till att det blir oplogat någonstans i vinter?–&nbsp;Vi kommer nog att klara det i vinter också. Men det kan leda till problem för större aktörer som behöver underentreprenörer för att klara av sina åtaganden. Har man lämnat ett anbud som är i underkant kan det bli knepigt att hitta utförare.Vilken faktor är det största problemet, dieselpriset eller jourersättningen?–&nbsp;Jourersättningen, säger Magnus Lindberg.

large_1635929264947.jpeg

medium_1635929264947.jpeg

small_1635929264947.jpeg

thumbnail_1635929264947.jpeg

1635929264947.jpeg

För de som kör i skogen ser det lite bättre ut. Enligt en minienkät som Skogsentreprenörerna precis har genomfört har drygt 80 av deras entreprenörer en bränsleklausul i sina avtal. Men de kan se olika ut vilket är ett problem, anser organisationens ordförande Kolbjörn Kindströmer.–&nbsp;Syftet är att det varken ska finnas vinnare eller förlorare på grund av en sådan klausul. Men vi driver på så att det bara ska finnas en variant. Och vi kommer att komma dit så småningom även om det inte är enkelt att få så många parter att enas.Av de som svarat på enkäten är det bara 24 procent som verkligen satt sig ner och räknat om ersättningen är korrekt. För mer än hälften av dessa har den blivit fel.–&nbsp;Det är skrämmande, säger Kolbjörn Kindströmer.Fel ersättning, eller ingen som mer än var tionde som svarat på enkäten har, kan vara det som förvandla svarta siffror till röda i bokslutet, menar han.–&nbsp;De som inte har någon bränsleklausul måste försöka få till en omförhandling. Det är en väldigt viktig match de måste gå nu.

<h2>Många indexmodeller ställer till det</h2>– Jag har jobbat med det här i tre år, och blir bara mer och mer mörkrädd, säger Mats-Erik Larsson, ansvarig för ekonomifrågor på Skogsentreprenörerna.Det är inte ovanligt med en modell som bygger på uppräkningar fyra gånger per år utifrån ett snittpris de senaste tre månaderna. I regel sker justeringen den första dagen i varje nytt kvartal. Det betyder att de entreprenörer som har den modellen kan drabbas rejält om bränslepriserna rusar iväg i slutet av perioden. Som det gjorde i september och början av oktober.– Men å andra sidan kan de tjäna en slant om priset dyker. Det händer inte ofta men till exempel för två år sedan när pandemin slog till så blev det så, säger Mats-Erik Larsson.En annan modell utgår från generella förbrukningssiffror som Skogforsk tagit fram. Men där tas inte hänsyn till exempelvis faktorer som terräng och virkesvolymer, enligt Mats-Erik Larsson.Det finns också varianter som bygger på virkesvolymer eller att en viss andel av totalkalkylen är diesel. Eller att avtalet helt enkelt ska omförhandlas när bränslepriset förändrats, uppåt eller nedåt, med ett visst antal ören.Vilken är bäst?– Det vågar jag inte säga. Men det är viktigt att sätta sig in i detaljerna. Det går inte heller att lita på att bolagens produktionsledare har koll på det här. Vill man inte riskera att förlora pengar är det upp till varje entreprenör att se till att det blir rätt, säger Mats-Erik Larsson.

Många maskinentreprenörer har ett dieselindex i sina avtal. Men regleras det för sällan kan prishöjningarna ändå slå hårt.

large_1635929787545.jpeg

medium_1635929787545.jpeg

small_1635929787545.jpeg

thumbnail_1635929787545.jpeg

Rätt dieselindex kan rädda bokslutet för snöröjare

Entreprenad

large_1635929644783.jpeg

medium_1635929644783.jpeg

small_1635929644783.jpeg

thumbnail_1635929644783.jpeg

Många maskinentreprenörer har ett dieselindex i sina avtal. Men regleras det för sällan kan prishöjningarna ändå slå hårt.