Cecilia Persson

Kalkat höstrapsförsök på Brunnby Lantbrukardagar.

1688637031033.jpeg

Höstrapsen skulle inte få en enkel match när HS konsult valde att så den i ett fält på Brunnby med klumprotsjuka i marken.&nbsp;Även om nivåerna var låga, var angreppen stora när en första koll gjordes i höstas.&nbsp;Under Brunnby Lantbrukardagar den 5-6 juli gick det att få ett facit på hur höstrapsen klarat säsongen.&nbsp;Trots en kall vinter hade många plantor trots allt överlevt och repat sig bra.– Vi är positivt överraskade över hur väl rapsen klarat sig i vinter, säger Alexia von Ehrenheim, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.&nbsp;

1688637024434.jpeg

<h2>”En del sorter behöver den hjälpen”</h2>Den som tittade på rapsförsöken kunde se att en del sorter såg helt olika ut i samma ruta. Förklaringen var att ena halvan tillväxtreglerades och den andra delen lämnades åt sitt öde inför vintern.&nbsp;Det är talande exempel som visar betydelsen av tillväxtreglering i Mälardalen, tycker Alexia von Ehrenheim.&nbsp;– Det finns en trend att en del sorter behöver den hjälpen på hösten för att klara sig, säger hon.&nbsp;Vid en del parceller var det också glest med överlevande plantor, troligen mycket beroende på sämre övervintringsförmåga.&nbsp;Även om det inte är ett regelrätt försök som ska tröskas eller upprepas, har det varit intressant att följa. Det är helt enkelt ovanligt att undersöka rapssorter utifrån vinterhärdighet i Mälardalen, menar Alexia von Ehrenheim. &nbsp;

Alexia von Ehrenheim, växtodlingsrådgivare hushållningssällskapet.

1688635966514.jpeg

<h2>Senare sådd – rätt mot klumprotsjukan&nbsp;</h2>Klumprotsjuka kan också bromsas med hjälp av kalkning. Ett par parceller på området som kalkades såddes den 24 augusti, två veckor senare än resten av sorterna.&nbsp;Den rapsen blev mindre och förväxte sig inte lika mycket som de andra, vilket var ett bra drag eftersom hösten blev så pass varm.&nbsp;– Den sena såtidpunkten gjorde att det inte blev så mycket angrepp av klumprotsjuka över huvud taget.&nbsp;Det kan alltså vara en fördel att så smittade fält sent, även om det är en chansning:&nbsp;– Vissa år har vi ju sett att för sen sådd och små plantor inte klarar sig.&nbsp;

1688637368688.jpeg

<h2>Höstgödslingsförsöket&nbsp;</h2>På Brunnby Lantbrukardagar visades också försök med höstgödsling och i höstvete. &nbsp;Ett aktuellt ämne med tanke på de höga priserna på gödning, och en åtgärd som går att skippa vissa år. &nbsp;På Brunnby såddes vetet den 4 oktober med olika gödselgivor, och jämfört med det som såddes den 24 september, vilket också är ganska sent, hade oktober-vetet färre ax per yta.&nbsp;Slutsatsen är att den som sår vetet tidigt och med hög utsädesmängd kan kompensera en del för utebliven höstgödsling:&nbsp;– Det handlar om bestockning egentligen. Fosforn hjälper till att skapa fler sidoskott på hösten. Men sår man lite tjockt och tidigt så kan man få med sig ganska kraftiga bestånd ändå, säger Alexia von Ehrenheim.&nbsp;

<h3>Läs också:&nbsp;</h3><a href="https://www.atl.nu/mot-besokarna-pa-brunnby">Investeringssugna besökare på Brunnby&nbsp;</a><a href="https://www.atl.nu/slutspurt-i-brunnby-infor-masspremiaren">Hoppas på nytt besöksrekord</a>

HS konsult lät rapssorterna brottas mot ett klumprotssmittat fält i årets försök på Brunnby.&nbsp;Trots mycket smitta i höstas klarade sig rapsen bättre än väntat.&nbsp;

Såtidpunkten hade betydelse - precis som försöket med höstgödsling i vetet.