facebooktwittermail d

”Räkna med att djurskyddskraven stadigt kommer skärpas”

Marknaden är inte sentimental – den som tillhandahåller den mest eftertraktade tjänsten får kunder, skriver Renate Larssen.

Hamburgare på grill.
”Odlat kött har gått ner i pris från två miljoner kronor per hamburgare till hundra kronor per hamburgare på mindre än ett decennium.” FOTO: JOHAN NILSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Minns ni känslan av att gå och hyra film med kompisarna en fredagskväll? Det vilar ett skimmer av nittiotalsnostalgi över att träffas på torget, kolla vilka nya filmer som kommit ut, köpa dillchips i kassan och betala med veckopengen.

Ändå lät vi filmuthyrningsbranschen dö ut i takt med att streamingtjänsterna intog marknaden. All nostalgi till trots så är Netflix en mer prisvärd och smidig lösning.

Lärdomen är att marknaden inte är sentimental. Den som tillhandahåller den mest eftertraktade tjänsten får kunder. De företag som inte lyckas anpassa sig till nya förutsättningar dör ut. I ljuset av de enorma tekniska framsteg som ständigt görs bör vi fråga oss vilka omvälvande förändringar som kan vänta svenskt lantbruk.

Livsmedelsproduktionen håller på att förändras. För trettio år sedan pratade man inte alls om klimatanpassning och hållbarhet på samma sätt som nu.

I dag slåss företag om att framstå som miljövänliga och hållbarhet är ett grundkoncept i all marknadsföring. Miljö- och klimatfrågan sitter tryggt bland de tio viktigaste politiska frågorna för väljarna.

Lantbruket har också anpassat sig. Att andelen ekologisk jordbruksmark har ökat från 7 till 20 procent från 2005 kan ses som ett uttryck för de pågående förändringarna i konsumentledet kring klimat- och miljöhänsyn. Ett annat uttryck är havredryckens framgångar.

Allt tyder på att nästa stora paradigmskifte kommer att handla om vårt sätt att hålla djur.

Hittills har djurhållningen fokuserat på att inte utsätta djur för smärta, hunger och törst. I takt med att forskningen lär oss mer om djurens avancerade kognitiva och emotionella förmågor har det blivit angeläget att ta reda på hur de upplever livet som produktionsdjur.

Resultaten av studierna har lett till att fler konsumenter börjat ifrågasätta storskalig produktion av mjölk, kött och ägg.

I debatten pratas det ofta om konkurrens från länder med lägre djurskyddskrav men framtiden ser inte ljus ut för bönder i övriga Europa heller. Både Tyskland och Frankrike har nyligen förbjudit avlivning av tuppkycklingar på kläckerier, till exempel.

Vi kan räkna med att djurskyddskraven stadigt kommer att skärpas i hela EU. Den verkliga konkurrensen – lantbrukets motsvarighet till streamingtjänsterna – kommer från nya proteinkällor och laboratoriekött.

Marknaden för odlat kött växer så det knakar, med miljardinvesteringar och nya företag varje år. Odlat kött har gått ner i pris från två miljoner kronor per hamburgare till hundra kronor per hamburgare på mindre än ett decennium. Det är inte många år kvar tills en familj kan köpa odlat kött till samma pris som vanligt kött i mataffären.

Det är lätt att rygga tillbaka från tanken att en livstid av hårt arbete ska ersättas med en petriskål men det går inte att bromsa utvecklingen. Svenskt lantbruk bär på många värden – bönder brukar jord som ärvts i generationer, håller landskapen öppna och försörjer nationen med mat – och ska dessa värden finnas kvar om trettio år behöver de vara lönsamma.

Den lantbrukare som ser vart det bär och börjar anpassa verksamheten i tid kommer att ha en konkurrensfördel. Marknaden är inte sentimental.

Varje lantbrukare behöver ställa sig frågan: vill jag vara filmbutiken på hörnet eller vill jag vara Netflix?

Renate Larssen

Renate Larssen är skribent och etolog med kandidatexamen i veterinärmedicin.