Cecilia Persson

Reportaget publicerades i november 2020.Det heter ju att man inte ska döma hunden efter håren. Aldrig har uttrycket känts så på pricken.

Ulf Ekholms hundar ser ut som enorma, lurviga gosedjur. Men under pälsen är de så tuffa att de har hoppat igenom stängda fönsterrutor för att skrämma bort vargar som kommit in på gårdsplanen.

Utan hundarnas hjälp hade de inte kunnat ha kvar fåren, menar Ulf Ekholm. Här med tiken Padrona.

Hans fårvaktande hundar är av herdehundsraser som används av fårbönder i Sydeuropa där vargar är betydligt vanligare än här.

Men i svensk jämförelse är Värmland fortfarande överst på tronen sett till antalet vargar, enligt Viltskadecenter.

– Vi i Värmland är ganska härdade i den här frågan. Många har ju lärt sig att leva med och hantera problemet. Men det blir ingen expansion av fårnäringen här, säger Ulf Ekholm.

Ulf Ekholm skaffade sina boskapsvaktande hundar för 18 år sedan. Då hade lodjur rivit nio av hans får, varav en importerad avelsbagge.

Det var då en av de största rovdjursattackerna, i dag får antalet knappt någon att höja ögonbrynen.

Sedan hundarna kom har Ulf Ekholms djur klarat sig från rovdjur. Själv har han däremot fått hjälpa grannar som har fått får rivna av varg.

Ulf Ekholm är talesperson i rovdjursfrågor hos Svenska fåravelsförbundet. ”Under de åren som jag har levt med problemet har det i sak inte förändrats någonting. Oavsett partifärg på regering”, säger han.

Utan hundarna – inga får. Lite så har mottot blivit för Ulf Ekholm. Men hundhållningen är speciell och kräver tillstånd från länsstyrelsen. Hundarna går lösa året runt och skäller nätterna igenom. Kommer inkräktare för nära attackerar de.

– Hundarna är ett skydd för fåren på vår gård och våra förutsättningar. Men det passar kanske en av tio fårgårdar att ha det så här, säger Ulf Ekholm.

Efter rovdjursangreppet ställde gården helt om sin produktion. Men det är kostsamt. På 150 betesdagar uppgår utgifterna, grovt räknat, till 65 000 kronor. Då räknar man med arbetstiden för att ta in de 40 fåren varje natt, tillskottsutfodra, se efter stängslingen och hålla hundarna.

– Det är kostnader som vi står för själva. Så vi är exceptionellt korkade, säger Ulf Ekholm och skrattar.

Han är talesperson i rovdjursfrågor i Svenska fåravelsförbundet och har gått ut i medier och diskuterat rovdjursfrågan. Att han har tagit en så synlig roll har lett till att han har fått utstå trakasserier och hot. Men från djurägare har stödet varit stort.

Ulf Ekholm vill ha rovdjur i Sverige, men tycker att fårnäringen behöver ett helt annat stöd från myndigheter.

– Skyddsjakt är ett exempel. Den leder väldigt sällan till en fälld varg. Där kan man effektivisera enormt mycket, säger han.

De boskapsvaktande hundarna är av rasen pyrenéerhund respektive maremma. Gårdens jakthund, den nättare älghunden Asta, är en mes i sällskapet.

Vi är i ena fårhagen och tackorna kommer nära. Det är ett frodigt naturbete, men snår av alskog börjar breda ut sig. Det blir dock inte fler får hos Ulf Ekholm, det är för mycket arbete på det här sättet.

– Men mulen skulle kunna göra ett fantastiskt arbete i det här landskapet.

Ulf Ekholm är mycket kunnig inom fåravel, han är domare och har egna avelsbaggar. En avelsbagge som köptes för 32 000 kronor dödades lodjuret vid attacken 2002.

<h3>Så skyddar Ulf Ekholm sina får</h3>• Rovdjursavvisande stängsel• Tre boskapsvaktande hundar• Djuren tas in varje natt<h3>Ulf Ekholm</h3>Ålder: 60 år.Bor: Gård i Väse.Gör: Arbetar på lantbruk med uppfödning av värpkalkoner, driver egen gård med fårproduktion och avelsbaggar. Är: Talesperson i rovdjursfrågor hos Svenska fåravelsförbundet. Första vargmötet: Var en älgjakt i Värmland 1984. ”Då var det faktiskt ett inslag i naturen som var lite häftigt. Det är väl fortfarande häftigt att se en varg. Men det är inte häftigt att bedriva betesproduktion i rovdjursland.”

<h3>Rovdjursvaktande hundar</h3>Boskapsvaktande hundar kan användas för att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp. Det är särskilda, ofta stora, raser avlade för vakt mot rovdjur, t ex pyrenéer, maremma och kangalhund.Lagen om tillsyn över hundar och katter (2007:1150) i Sverige tillåter inte att hundar vistas ute utan uppsikt. Därför måste ägaren till boskapsvaktande hundar söka dispens för detta hos länsstyrelsen. Tillstånden är knutna till enskilda hundindivider och kan dras in om hunden bedöms vara generellt aggressiv mot människor eller om den jagar vilt mm. Åtgärden att ha boskapsvaktande hundar är ofta inte lämplig på gårdar med många grannar eller med trafikerade vägar, cykelleder eller vandringsleder i anslutning.Källa: Viltskadecenter (en del av SLU)

I stället för att lägga av med fåren efter rovdjursangreppet skaffade Ulf Ekholm boskapsvaktande hundar. Men hundhållningen kräver specialtillstånd – och fungerar bara för ett fåtal gårdar.

Ulf Ekholm skaffade hund efter angreppet. 

Hans hundar krossar fönster för att skydda fåren

Djurhållning

I stället för att lägga av med fåren efter angreppet skaffade Ulf Ekholm boskapsvaktande hundar: ”Passar en av tio fårgårdar.”